Hoppa till huvudinnehållet

AN följer med på motorsågskurs: ”Mer kvinnor i skogen vore bra”

Publicerad:
Reporter Sonya Cunningham Oldenvik
Sonya Cunningham Oldenvik
sonya.cunningham.oldenvik@arvikanyheter.se
Lovisa Lundmark håller på att fälla sitt första större träd. Cecilia Berntsson vägleder.
Lovisa Lundmark håller på att fälla sitt första större träd. Cecilia Berntsson vägleder. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Att ta motorsågskörkort är ett sätt att bli säkrare i skogen. Det är även ett krav för den som använder motorsåg i jobbet.

AN hängde med på en helgkurs med skogsentreprenören Cecilia Berntsson.

Den mest otippade deltagaren? Naturskyddsföreningen.

Ett dussin personer har bunkrat upp med kaffe i termosar och anländer en tidig lördagsmorgon till en verkstadslokal i Arvika.

Ovanligt många av kursdeltagarna är kvinnor, sju av tolv.

– På så sätt är det här en unik kurs, säger Cecilia, som driver jord- skog och trädgårdsföretaget Bernttek.

Cecilia är kanske mest känd för sitt arbete med hästar i skogen, men håller sedan ett antal år även motorsågsutbildningar. Just den här kursen hålls på begäran av Naturskyddsföreningen i Arvika, men några av deltagarna kommer från andra håll. En reporter från AN och en Ingesundare, till exempel. Eva Leander, som är kassör i föreningen, kom på idén.

Hon har byggt ett hus för framtiden

Äger skog i Årtakan

Sedan 90-talet äger Naturskyddsföreningen nämligen skog i Årtakan, ett par mil nordväst om Arvika. På en del av fastigheten, som har höga naturvärden, har de skrivit ett naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Det rör sig om en så kallad ”vitryggsskog”, där den akut hotade vitryggiga hackspetten tidigare häckat. På senare år har dock granar börjat kväva de gamla lövträden, som är viktiga bo- och häckningsplatser för fåglar och andra djur. Därför ska nu granarna tas ner för att återigen gynna lövträden och främja mångfalden.

Källa: Naturvårdsverket

Vad innebär ett naturvårdsavtal?

Naturvårdsavtal är ett avtal där fastighetsägaren och staten eller en kommun kommer överens om en viss ekonomisk ersättning för fastighetsägaren mot att denne avstår från till exempel skogsbruk. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vägleder tillsammans hur man kan gå till väga.

–Och då tänkte vi att det är bra om fler av våra medlemmar kan hantera en motorsåg, säger Eva.

– Det blir lite tröttsamt att gå med bågsåg och yxa.

Oskar och Eva Leander.
Oskar och Eva Leander. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Åldern på kursdeltagarna spänner sig från 19 till 69 år och Evas son Oskar Leander är yngst.

Hur kommer det sig att du gör den här kursen?

– Tja, dels är det roligt att ha kortet. Och ifall man behöver använda motorsåg vid sommarstugan eller så är det bra att man vet att man gör rätt. Plus att morsan betalar!

Eva hoppas i sin tur på en viss utdelning.

– Baktanken är att jag ska få lite hjälp med veden.

Eva har huggit sin egen ved i omkring tio år och har vid det här laget god vana med sågen.

– Det är min särbo Thomas som lärt upp mig och det har han gjort väldigt bra så jag känner mig trygg. Men det känns ändå bra att ta kortet, säger hon.

Är du osäker på om din skogshuggarhjälm håller måttet? Sätt den mellan knäna och tryck till. Spricker den så är det helt klart dags att skaffa en ny, eftersom kvaliteten på plasten försämras över tid.
Är du osäker på om din skogshuggarhjälm håller måttet? Sätt den mellan knäna och tryck till. Spricker den så är det helt klart dags att skaffa en ny, eftersom kvaliteten på plasten försämras över tid. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Den första delen av kursen handlar om säkerhetsutrustning.

– Är du på din egen mark kan du i princip gå ut i pyjamas och hugga, säger Cecilia.

– Även om det inte rekommenderas. Men så fort du ska använda motorsåg på någon annans mark krävs att du har viss utbildning och skyddsutrustning.

Hon tar upp upp ett tryckförband från fickan på sina sågbyxor.

– Något man alltid, alltid ska ha med sig när man arbetar med motorsåg är ett första förband.

Källa: Arbetsmiljöverket

Skyddsutrustning för motorsåg

Den som arbetar med motorsåg ska använda följande personliga skyddsutrustning:

1. Hörselskydd,

2. Skyddshjälm,

3. Ögonskydd eller ansiktsskydd mot skador genom mekanisk påverkan,

4. Skyddskängor eller skyddsstövlar med sågskydd

5. Skyddsbyxa eller byxholkar med sågskydd

6. Arbetshandskar

7. Varselkläder på överkroppen.

Sätter kunskaper på prov

Resten av dagen får vi skruva isär motorsågarna, lära oss hur man rengör luftfiltret, slipa kedjan och gå igenom de teoretiska grunderna för trädfällning. Dagen avslutas med två teoriprov.

Anna Meijerhöffer och Ann-Christin Karlsson lär sig hur en sågkedja ska slipas.
Anna Meijerhöffer och Ann-Christin Karlsson lär sig hur en sågkedja ska slipas. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Nästa dag ska vi sätta våra nya kunskaper i praktiken. I Ås utanför Charlottenberg går vi till fots några hundra meter med utrustning, fika, ved och bränsle till ett skifte som ska avverkas.

När vi kommer fram slår vi oss ner och planerar arbetet.

– En del tycker att jag är knäpp som gör upp en eld direkt när jag kommer fram till en plats, säger Cecilia och fortsätter:

– Men god planering och regelbundna pauser är jätteviktigt. Det är när man är trött som olyckorna oftast sker.

Efter en demonstration av fällning och kvistning delar vi upp oss i par och går loss med sågarna. När vi sätter oss vi brasan igen uppstår en diskussion om den moderna skogsägarens alla betänkligheter.

”Viktigt att ha sin egen uppfattning”

Ju mer insatt man är, desto bättre skogsägare blir man, menar Cecilia. Till exempel när man ska förhandla med virkesköpare.

– Det är viktigt att man har sin egen uppfattning om vad man vill göra med skogen och varför. En virkesköpare har intresse av att få ut så mycket virke som möjligt, medan du som skogsägare kanske har andra intressen.

Hon är själv utbildad att köra skogsmaskiner, men föredrar att hugga manuellt.

– Med maskinerna tyckte jag att jag kom för långt bort från råvaran och naturen. Sen tyckte jag inte att det blev lika bra som när jag manuellhögg.

Varför då?

– Jag såg att skogen blev förstörd av maskinerna. Och då var det ett lätt val för mig eftersom jag är intresserad av skog på riktigt, och inte bara det som man kan mäta. Jag vill att djuren ska ha någonstans att bo, liksom att vi ska kunna både använda skogen och vistas i den.

Brasan är en viktig del av skogsarbetet, menar Cecilia.
Brasan är en viktig del av skogsarbetet, menar Cecilia. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Det låter som du har en del kritik mot dagens skogsbruk?

– Jag tror att det är bra att skogsbruket utvecklas och att man ifrågasätter traditionella metoder, som trakthyggesbruk, och att vi inte använder det överallt. Vi lever i en tid då den äldre skogen är på väg att ta slut och då funkar det inte att bara fortsätta med samma dåliga metoder som tidigare. Det behöver också vara bra ekonomi i andra sätt att bruka skogen, som att plockhugga, vilket skapar starkare träd som tål stormar och skadeangrepp bättre. Dessutom kan man hugga fler gånger när man plockhugger.

Under kursen går vi bland annat igenom riktskär, brytmån och fällskär, alla viktiga delar för att fälla ett träd.
Under kursen går vi bland annat igenom riktskär, brytmån och fällskär, alla viktiga delar för att fälla ett träd. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Måste samarbeta

Däremot ser hon inte någon vits med att dela upp debatten i olika läger, som ”miljövännerna” och ”industrin”.

– Alla är väl intresserade av miljön? Och det är väl lika viktigt för alla att vi har en fungerande skog kvar.

Virket hon själv hugger kan hamna på pappersbruket i Bäckhammar likaväl som någon annanstans.

Helgkurs i säkerhet och fällning av träd med motorrsåg.
Helgkurs i säkerhet och fällning av träd med motorrsåg. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

– Skillnaden är volymerna och tillvägagångssättet. Men vi jobbar inte i två olika läger utan parallellt. Jag tror att när det gäller förändring måste man samarbeta. Sätter man sig emot varandra kommer man ingenstans.

Efter en stund eftertanke tillägger hon:

– Men ja, mer kvinnor i skogen tycker jag vore bra. Det finns ju många kvinnliga skogsägare men det är fortfarande mest män i skogen.

Saga, 16, ska bli skogsmaskinförare: ”Jag och 31 killar”

”Det var självklart att min bror skulle kunna allt”

En av dem som får sitt motorsågskort under helgen är Lovisa Lundmark. Hon är 22 år och kommer från en gård i Mangskog. Det har alltid varit självklart att hennes yngre bror ska ta över gården, berättar hon.

– Jag har mest fått lära mig sånt som behöver göras hemma på gården, medan pappa och brorsan var ute och körde traktor på skogen eller så. Det var liksom självklart att min bror skulle kunna allt, medan jag istället fick lära mig att koka gelé av farmor.

Lovisa Lundmark.
Lovisa Lundmark. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Det var någonting som skavde, tyckte Lovisa.

– Nu när jag är vuxen känner jag att jag också vill lära mig att använda motorsåg, men då tyckte pappa att jag måste ha motorsågskort först. Så nu skaffar jag det.

Hon tillägger:

– Jag har i och för sig haft mycket glädje av att kunna koka gelé. Men nu kommer jag kunna göra både det och köra motorsåg. Och vad mer behöver man egentligen?

Andy von Essen, vd på Progotech, har byggt om en gammal trasig skottkärra till en pulka för motorsågsutrustning. ”Jag har tänkt att jag ska gå kursen länge men det har inte blivit av. Och nu passade det äntligen!”, säger han.
Andy von Essen, vd på Progotech, har byggt om en gammal trasig skottkärra till en pulka för motorsågsutrustning. ”Jag har tänkt att jag ska gå kursen länge men det har inte blivit av. Och nu passade det äntligen!”, säger han. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik
Kilarna sätts in så att trädet kan fällas på ett lungt och kontrollerat sätt.
Kilarna sätts in så att trädet kan fällas på ett lungt och kontrollerat sätt. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Artikeltaggar

ArvikaBäckhammarDjur och naturGunnarskogNaturskyddsföreningenNaturvårdsverketSkogSkogsstyrelsen

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.