Hoppa till huvudinnehållet

Resultatet av nytt trygghetslarm: Färre fallolyckor, ökad trygghet och mindre stress

Publicerad:
Reporter Kerstin Herö
Kerstin Herö
kerstin.hero@arvikanyheter.se
Johan Thunér jobbar som undersköterska och larmadministratör på Gunnebo, äldreboendet i Gunnarskog.
Johan Thunér jobbar som undersköterska och larmadministratör på Gunnebo, äldreboendet i Gunnarskog. Foto: Kerstin Herö

Äldreboendet Gunnebo i Gunnarskog har sen två år tillbaka ett nytt digitalt trygghetslarm. Resultatet är färre fallolyckor, ökad trygghet för de boende och mindre stress för personalen.

Det säger Ann Viklund Sjöberg, enhetschef för Gunnebo, och Johan Thunér, som jobbar som undersköterska och larmadministratör, och har varit med under hela resans gång.

När Arvika kommun skulle byta larmsystem på äldreboendena blev Gunnebo ett pilotprojekt för förändringen och det första boendet att testa det nya systemet.

Efter två år har de sett flera positiva resultat.

Vi har en bättre överblick över de personer som behöver mer tillsyn menar Ann Viklund Sjöberg.

– Och det ger ökad möjlighet till trygghet för våra hyresgäster.

– Minskad stress för personalen. Vi har bättre översikt vad som händer i huset. Det är ett väldigt bra verktyg i jobbet, säger Johan Thunér.

– Om jag är lugnare smittar det av sig på mina hyresgäster som också blir lugnare.

Färre fallolyckor

En av de stora vinsterna med det nya systemet är att man sett en minskning av fallolyckor på Gunnebo.

– Det är det som är mätbart i siffror. Men vi har tydliga resultat hur man upplever ökad trygghet och mindre stress också, men det går inte att mäta på samma sätt. Vi tittade på hur det såg ut året innan vi började. Då hade vi 178 fall-avvikelser. Första året med det nya systemet hade vi 125 och nu det sista året 117, säger Ann Viklund Sjöberg.

Det nya larmsystemet som även möjliggör digital tillsyn är sensorbaserat. En sensor installeras i varje lägenhet.

– Det sker efter samtycke från hyresgästen.

Sensorn har upp till 15 olika larmfunktioner. Den kan avläsa flera olika händelser och aktiviteter i en lägenhet. Den kan till exempel larma om någon lämnar sängen, faller ikull, vid brist på rörelse i sängen, om någon går runt i rummet, eller någon lämnar rummet. Samtliga larm går till personalens mobiltelefoner.

Vilka av larmets faktorer som aktiveras beror på vilka behov som finns hos den enskilda personen.

– Det är väldigt unikt och det som gör att det blir en så stor vinst, att det är så individanpassat. Vilka larmvarianter som installeras utgår helt från vilka behov den hyresgästen har. Det blir väldigt tryggt och säkert. Man får rätt larm till rätt hyresgäst. Vi vill inte ha mer larm än nödvändigt heller, säger Ann Viklund Sjöberg.

Med de gamla larm äldreboendet hade tillgång till tidigare var det inte möjligt att anpassa så.

Tillfälliga larm

Det nya trygghetslarmet går också att tidsanpassa. Det går att ställa in larmfunktioner just de tider på dygnet då de anses nödvändiga. Vissa funktioner kanske till exempel bara behövs nattetid. Eller under en begränsad tidsperiod.

– Om ”Anna” (fingerat namn) får en urinvägsinfektion och blir allmänt sämre, kan vi tillfälligt sätta in larmfunktioner för att ha extra tillsyn. Då vill vi veta när hon går upp, om hon är ostadig. Om en vecka när hon är piggare igen, tar vi bort larmet, säger Ann Viklund Sjöberg.

– Larmet är enkelt att hantera; det är lätt att lägga till och lätt att ta bort larm, säger Johan Thunér.

Ann Viklund Sjöberg är enhetschef för Gunnebo.
Ann Viklund Sjöberg är enhetschef för Gunnebo. Foto: Kerstin Herö

Flera av funktionerna i trygghetslarmet är till för att förebygga fallolyckor.

– Vi vill veta i god tid, så vi har en möjlighet att hinna dit och förhindra fallolyckor, säger Ann Viklund Sjöberg.

Man har valt att ha en grundinställning i trygghetslarmet, utöver de varianter som är personanpassade.

– Fall-larm och högt ljud. Det är som en säkerhet. Alla kan ramla. Högt ljud är så personalen kan höra om någon ropar för att de behöver hjälp.

Det personliga larmet som de äldre bär på sig finns kvar.

– Hyresgästerna måste kunna larma själva om de vill ha hjälp.

Men det kan uppstå situationer där någon inte når personlarmet. Och personer med demenssjukdom klarar inte alltid av att hantera det.

Digital tillsyn

Förutom trygghetslarmet ger det nya systemet även möjlighet till digital tillsyn. Det sker också via personalens mobiltelefoner. När ett larm kommer kan personalen ”titta in” i lägenheten genom ett system med bilder.

– I första hand använder vi den anonymiserade bilden, som ser ut som en bild från en värmekamera. Det ska vara så integritetssäkert som möjligt, man ser inga detaljer. Men man kan se om någon rör på sig eller ligger i sängen.

Människor och föremål syns som olika färgformationer på bilden.

I vissa situationer, när den bilden inte är tillräcklig för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som händer i lägenheten, använder man en gråskalebild som är tydligare.

Johan Thunér tycker att den digitala tillsynen vid larm gör att personalen kan prioritera på ett säkrare sätt, vad man behöver göra.

– Förut, när det kom ett larm, släppte man allt man hade och sprang iväg, sen kanske det inte var akut.

Bilderna på personalens mobiler över lägenheterna finns kvar i 30 minuter, sen försvinner de. I larmsystemet finns också en funktion för tvåvägskommunikation, så personalen kan prata med hyresgästen. Om personalen står inne hos någon annan boende och någon larmar och är orolig kan de prata med den personen.

– Ibland kan de bli lugnare bara de får bekräftat att personalen är på väg.

Anpassa åtgärderna

Johan Thunér ser även andra fördelar med digital tillsyn. Personalen kan anpassa sig till de äldre på ett annat sätt.

– Nu vet jag att ”Anna” är vaken och uppe och kan gå in med frukostbrickan, utan att störa.

Digital tillsyn sker även nattetid för de som föredrar det.

– Det gör att vi stör inte deras nattsömn i onödan. Men de som vill ha ett fysiskt besök får förstås det, säger Ann Viklund Sjöberg.

Ser ni några risker med det nya digitala larm-och tillsynssystemet?

– Nej, jag har verkligen vänt och vridit på det, men jag kan inte finna något negativt med det. Det handlar inte om att minska personalen, utan göra det säkert och tryggt både för våra hyresgäster och personalen.

Det digitala trygghetslarmet bygger på att det finns wi-fi.

– Det vet alla att det kan bli kortsiktiga störningar, när det svajar ibland. Men IT har gjort det så säkert som möjligt. Om det är nån sensor som har sämre täckning nån gång, då får vi se till hyresgästerna oftare. Men det har bara varit korta stunder. Vi har också en larmtavla som visar alla larm, som en säkerhet, säger Ann Viklund Sjöberg.

I början av året ska alla äldreboenden ha nytt trygghetslarm

Artikeltaggar

Arvika kommunGunnarskogGunneboLägenheterStressTrygghetslarmVård och omsorg

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.