Hoppa till huvudinnehållet

Ingen odlingsbar jord kvar om 50 år

Publicerad:

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Igår, den 5:e december, var utlyst av FN som World Soil Day. Varför? Jo, FN konstaterar att vi inte kommer att ha någon odlingsbar jord kvar om 50 år om vi fortsätter att bruka den på samma sätt som idag.

Jord är grunden för naturen och all växtlighet på planeten jorden. Världen har under de senaste 100 åren förlorat mellan 60 och 80 procent av matjordarna genom erosion orsakad av dagens odlingsmetoder. Årligen förloras 12 miljoner hektar motsvarande 4-5 gånger Sveriges åkerareal. Utarmningen av jordar och jorderosion hotar livsmedelssäkerheten och leder till hungerkatastrofer som tvingar miljoner på flykt.

De näringsämnen som är livsnödvändiga för växter, djur och människor frigörs med hjälp av mikrober. Dessa mikrober är osynliga för ögat men deras totala biomassa är 10 gånger större än allt djurliv ovan jord. En tesked jord innehåller svindlande cirka 8 miljarder bakterier samt hundratals meter svamphyfer, svamprötter.

Jord består av mineralkorn, förmultnad biomassa, mikroorganismer (bakterier, svampar m.fl.) och av porer. Mineralkornen är källan till de näringsämnen växterna och mikroberna behöver. I kornen är mineralerna hårt bundna, men frigörs av bakterier och skickas via svampnätverk vidare till växten i utbyte mot socker som växten producerar med hjälp av fotosyntesen.

Det livsnödvändiga kvävet finns i luften som kvävgas. Det är också hårt bundet och omöjligt för växterna att tillgodogöra sig. Vissa bakterier har förmåga att bryta den hårda kvävgasbindningen och skapa för växten tillgängliga kväveföreningar.

Konstgödsel stör det naturliga näringsutbytet mellan växter och mikrolivet. Mikrolivet försvagas och växternas naturliga näringstillgång försvinner. Istället för att ifrågasätta konstgödselanvändningen ökar man givorna på de allt sämre jordarna. Jordarnas kolhalt och aggregatbildande förmåga går ner, vilket både bidrar till utsläpp av växthusgaser och gör jordarna sämre på att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Näringsinnehållet i maten har också minskat påtagligt under de senaste 40 åren.

När ekosystem försvagas genom konstgödning och monokulturer ökar insektsangrepp och växtsjukdomar. Monokulturer kräver därmed bekämpningsmedel som utarmar mikrolivet. Giftbesprutning drabbar inte bara skadeinsekterna utan även andra organismer, den biologiska mångfalden och oss människor. Forskare har t.ex. funnit giftet pyralid i nyblivna mammors bröstmjölk.

För att återställa jordarna och deras förmåga att lagra kol räcker det inte med att ta bort konstgödseln. En bördig jord med ett rikt mikroliv skapas genom att vi maximerar fotosyntesen, skyddar jordytan och utnyttjar artrikedomen bl.a. genom att täckodla och hålla grönt under så stor del av året som möjligt, berika jorden med kompost, samodla växter från olika växtfamiljer, minimera plöjning och grävande.

I Värmland verkar nu nätverket ”Rädda jorden” för att bidra till regenerativ odling där jorden och mikrolivet återställs vilket gynnar biologisk mångfald, folkhälsan och klimatet. Du är välkommen i arbetet!

Naturskyddsföreningen i Arvikabygden, genom Lena Waldau

Artikeltaggar

BakterierBiologisk mångfaldDjur och naturFNNaturskyddsföreningenUtsläppVård och omsorgVärmlands länVäxter