Hoppa till huvudinnehållet

Må våra julljus lysa God Jul för alla människor

Publicerad:
Phornebrandt jul 2023
Phornebrandt jul 2023

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Nu har åter tiden, på sin aldrig tröttande vandring, nått den sköna oas som allt sedan hedenhös kallas julen. Den stora vändpunkten i årstidernas växling. Julen är en familjehelg. Då ännu man skall träffas kring det dukade bordet där julgröten står ångande bland lutfisk och skinka.

Det finns undantag, alla ”uteliggare” som fryser mer än många andra. De har aldrig hört talas om vargskinnspäls, lusekofte eller Lovikkavantar. Under mina 50 år i Stockholm träffade jag ett flertal uteliggare. Många stoppade tidningar under västen för att hålla sig någorlunda varma. Trots allt höll de humöret uppe. Jag kommer särskilt ihåg den gamla Norrköpingsbon. I 20 graders kyla en tidig morgon strax före jul kliver han ombord på nattbussen mot Hornstull.

Han säger: ”Fy fan så kallt. Men här var det värme i Guds hus. Du är i alla fall en ärlig kommunist. Jag tycker om kommunister och högermän, men inte sossesvin, tattare och Norrlandsgrisar. Men poliser, bussförare och alla i uniform tycker jag om. Å så tycker jag om läkare, sjuksystrar och gamla gubbar i trasiga kläder, men inte hallickar och societetsdamer”.

Det var ord och inga visor från en frusen Norrköpingsbo. Han gick inte runt och rapade gröt och lutfisk. Det bör de välsituerade festprissar tänka på, som sitter på krogen och gottar sig i smörstekt rödtungafilé och dillstuvade morötter.

Servicepersonal inom sjukvården, trafiken, tåg och bussar etc. kan inte närvara bland familjen när kvällens julbord står dukat. Servicen måste fungera varje timma dygnet runt. Det är många som får dela på samma öde. Medan andra är lediga utför servicepersonalen sin ansvarsfulla uppgift för att samhället skall fungera. Något att tänka på när vi sitter vid bordet och slevar i oss gröt och skinka.

Det är inte bara människor som fryser. Fåglarna fryser och kräver mycket mat, frö och talg. Glöm inte att sätta upp en kärve till jul. Kan man tänka sig någon vackrare syn än en domherre i sitt lysande cinnobraröda bröst? I Dalsland förbjöd prästerna på 1700-talet uppsättande av kärvar. Det ansågs vara en hednisk sedvänja.

Gamla traditioner säger att i Sverige skall man äta gröt och lutfisk till jul. Vi skall besöka julottan och tro på tomten. Det finns väl knappast någon som tror på tomten i dag?

”Djupt under tallens rötter en tomte har sitt bo. Där bor ha med sin gumma, i skogens tysta ro.” (Elsa Beskow)

I Estland börjar julfirandet med bastubad. Blodkorv är julens delikatess. I Spanien besöker man anförvanter, samlas och har trevligt med sång och lekar. Det serveras kalkon. I Egypten äter man kalv och fågel. På bordet brinner många ljus.

Julsederna varierar i olika länder, men alla har vi en gemenskap. Julen förblir en religiös högtid.

Förr i tiden pratade man om julgädda och julhare. Numera hör man aldrig någon tala om denna delikatess. Vem kan tacka nej till en färsgädda med hummer- eller champinjonsås? Eller en munsbit hare med råstekt potatis och rödvinssås?

Den 6 december är den dag som anses spå det kommande decembervädret. På Thomasdagen brukade julen blåsas in. Julen är en god tid, i synnerhet en svensk jul. Den är mycket värdefull.

Mörkret vilar över stora delar av vår värld. Må därför våra svenska julljus lysa God Jul för alla människor.

Herr Phornebrandt

Artikeltaggar

DalslandElsa BeskowEstlandJulMänskligtSpanien