Hoppa till huvudinnehållet

Bättre snacka än slåss: Arvikaaktörer i samtal om skogen

Publicerad:
Reporter Sonya Cunningham Oldenvik
Sonya Cunningham Oldenvik
sonya.cunningham.oldenvik@arvikanyheter.se
Tanken med samtalsserien ”bättre snacka än slåss” är att diskutera polariserade och svåra ämnen.
Tanken med samtalsserien ”bättre snacka än slåss” är att diskutera polariserade och svåra ämnen.

En tisdag i slutet av november anordnades ett seminarium på Värmlands Museum i Karlstad, med flera Arvikabaserade skogsaktörer på plats.

Ämnet: hur skogssektorn påverkas av vad som är på gång på EU-nivå, liksom vilken roll skogen kan spela i den gröna omställningen.

Det var ett brett spektrum av perspektiv som rymdes i Värmlands museums hörsal under tisdagen.

Från Arvika - eller närmare bestämt Eda - kom Kari Andersson, VD för det lokala skogsbolaget AB Hilmer Andersson. Dessutom Ann-Christin Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen både i Arvika och i Värmland och Johannes Söderqvist, plockhuggningskonsult och medlem i föreningen Skydda Skogen.

Därtill var Linda Jakobsson, distriktschef på Skogsstyrelsen i Värmland och jägmästare Roberg Berg från Stora Enso på plats.

Om mycket gick åsikterna isär men något som tycktes ena deltagarna var det faktum att klimatförändringar kommer - och redan har börjat - påverka den svenska skogen.

På gång i EU

Inledde gjorde Carina Christiansen, projektledare för bioekonomi på North Sweden European Office i Bryssel. Hon berättade om vad som är på gång på EU-nivå inom det skogliga området.

Via länk talade hon bland annat om Avskogningsförordningen, som från och med i slutet av nästa år sätter krav på att alla som vill sätta träprodukter på EU-marknaden eller exportera dem från EU måste kunna bevisa att deras produkter inte kommer från avskogad mark eller har bidragit till skogsförstörelse. Något som kommer bli en utmaning, inte minst för pappersmassaindustrin.

Carina Christiansen, projektledare för bioekonomi på North Sweden European Office i Bryssel.
Carina Christiansen, projektledare för bioekonomi på North Sweden European Office i Bryssel.

En annan het potatis inom EU är Förnybarhetsdirektivet. Bioenergisektorn drog nyligen en lättnadens suck då det avgjordes att biomassa i form av grot, gallringsved och sekunda ved får räknas som förnybar. Däremot skärps hållbarhetskriterierna för biobränslen från skog. Till exempel införs restriktioner för uttag av ved från ”gammelskogar” eller ”old growth forest”. Definitionen av gammelskog lämnas dock upp till medlemsländerna.

Därefter drog samtalet igång.

Moderator Johanna Svanberg:

Vad är den största utmaningen eller möjligheten med skogsbruket idag?

Behövs ett mer variationsrikt skogsbruk
Linda Jakobsson, Skogsstyrelsen

Linda Jakobsson:

– Dels klimatförändringar, med mer regn, stormar, torka, bränder, insektsangrepp och monokulturer. Vi behöver ett mer variationsrikt skogsbruk för att skogen ska vara så motståndskraftig som möjligt. Samtidigt finns en stor förväntning om att skogen ska vara lösningen på klimatförändringarna. Vi behöver värna skogens alla värden, både produktionsmässiga, biologiska, kulturella och sociala.

Produkter från skogen som fossilfritt alternativ
Kari Andersson, AB Hilmer Andersson

Kari Andersson:

– För oss inom skogsindustrin handlar det mycket om att göra bra produkter av skogen för att möta klimatförändringarna. Kan vi ersätta fossila produkter med produkter från skogen är det ett bättre alternativ, också eftersom vi samtidigt skapar arbetstillfällen och bidrar till en levande landsbygd. Det är den största möjligheten vi ser.

Ett hundratal åhörare var på plats.
Ett hundratal åhörare var på plats.
Behöver satsa mer på premiumprodukter
Johannes Söderqvist, Skydda Skogen

Johannes Söderqvist:

– Från min synvinkel är det hur skogsbruket bedrivs som är utmaningen. Och att vi behöver satsa mer på premiumprodukter från skogen snarare än kortlivade produkter. Och som det ser ut idag i Sverige har vi i princip två träslag vi satsar på (gran och tall reds anm.), men det borde finnas en marknad för alla inhemska träd, och då skulle vi också se fler av dem i landskapet.

Höja nyttan för restprodukter
Robert Berg, Stora Enso

Robert Berg:

– Liksom Johannes är jag rätt besvärad av att vi huvudsakligen har två trädslag, det är ett slags fattigdomstecken. Vi borde ha möjligheter att göra något vettigt av björk till exempel. Dessutom är det en utmaning att skapa så mycket värde som möjligt av hela trädet, alltså höja nyttan för restprodukter. Vi kan inte heller blunda för klimatförändringarna, som att vintrarna ser annorlunda ut nu och att det är mindre tjäle än förr.

Kalhyggen idag är alldeles för stora
Ann-Christin Karlsson, Naturskyddsföreningen

Ann-Christin:

– I första hand tänker jag att skogen är till för sig själv. Den är en förutsättning för att livet på jorden ska fungera. När vi då ska ta ner skog behöver det ske på ett hållbart sätt, och inte bara fungera i kortsiktiga ekonomiska kalkyler. Kalhyggena idag är alldeles för stora. Det handlar om biologiskt komplexa system med tusentals arter som ska fungera tillsammans, och när man gör ett kalhygge dör det livet och tar kanske 100 år att bygga upp igen. Vi måste tänka på vilka funktioner skogen har som vi vill behålla.

Apropå EU:s nya regelverk inom skog - är det en fördel med överstatlighet?

Roberg Berg:

– Hur vi på Stora Enso kommer påverkas av nya EU-regler upptar en ansenlig del av min arbetstid. I Sverige och Finland till exempel, som domineras av skog, har de här frågorna en mycket större betydelse än för andra länder i EU. Jag upplever ofta att förslagen som lämnas har en mellaneuropeisk prägel, och jag har inget emot överstatlighet i sig, men det måste finnas ett inkännande för lokala förhållanden.

Skogsseminarium på Värmlands museum.
Skogsseminarium på Värmlands museum.

Ann-Christin:

– Visst finns lokala skillnader, men det är ändå globala frågor. Vi är många gånger lite självgoda för vi har inte haft problemen så nära oss, som i Italien där skördar torkar bort. Därför tänker jag att det är jätteviktigt att EU tar beslut, inte minst eftersom vi importerar så mycket varor. Sen är det förstås viktigt att reglerna inte motverkar varandra.

Bedrövligt när man tar beslut som går tvärtemot varandra
Kari Andersson

Kari Andersson:

– Det är jättebra med globala samarbeten. Samtidigt är det bedrövligt när reglerna går tvärs emot varandra och riskerar kontraproduktiva effekter. Jag kanske trampar på någon tå här men ibland känns det som att de som tar beslut inte vet tillräckligt mycket om ämnet. Hellre då att det tar några år till att komma till beslut. För små skogsägare blir det förvirrande med motstridiga beslut, och man känner kanske att man behöver skynda på en avverkning innan vissa lagar träder i kraft.

Vi har en regering som i princip är vetenskapligt blind
Johannes Söderqvist

Johannes Söderqvist:

– Vi kan ju vara ense om att överstatlighet är bra när de beslutar som vi vill. Men kanske är vi inte alltid nöjda med innehållet. Själv skulle jag vara nöjd om Sverige hade en bättre miljölagstiftning som innefattade skogen i större utsträckning. För tillfället har vi en regering som i princip är vetenskapligt blind, så just nu står mitt hopp just till EU och FN.

Linda Jakobsson:

– Vårt jobb är att utföra regeringens politik, men ramarna är ibland ganska otydliga både för oss och för skogsägare. Samtidigt som vi har stärkt äganderätten och skydd av skog ska bygga mer på frivillighet så har vi ganska lite medel för att lösa in skog. Och vi får många ärenden som överklagas och där domsluten blir väldigt olika, så det skulle behövas ett förtydligande kring vad som gäller.

– Aktörer inom skog pratar ofta om varandra men inte så mycket med varandra, säger en av initiativtagarna till samtalsserien, Marga Sandström, tidigare miljöchef på Skoghalls bruk.
– Aktörer inom skog pratar ofta om varandra men inte så mycket med varandra, säger en av initiativtagarna till samtalsserien, Marga Sandström, tidigare miljöchef på Skoghalls bruk.

Skogsseminarium

Deltagare

  • Ann-Christin Karlsson, ordf. Naturskyddsföreningen i Värmland
  • Johannes Söderqvist, Skydda skogen
  • Linda Jakobsson, distriktschef, Skogsstyrelsen i Värmland
  • Kari Andersson, VD AB Hilmer Andersson
  • Robert Berg, Jägmästare Stora Enso Skog
  • Johanna Svanberg, moderator

Artikeltaggar

ArvikaBrysselDjur och naturEUFNJohannes SöderqvistKari AnderssonSkogSkogsstyrelsenSkydda SkogenStora EnsoVärmlands län

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.