Hoppa till huvudinnehållet

Rektorn svarar efter Skolinspektionens krav: ”Är inte orolig”

Publicerad:
Reporter Tim Öberg
Tim Öberg
tim.oberg@arvikanyheter.se
Skolinspektionen har utfärdat ett föreläggande mot Estetiska skolan. Nu ger rektor Lars-Inge Bjärlestam sin syn på situationen.
Skolinspektionen har utfärdat ett föreläggande mot Estetiska skolan. Nu ger rektor Lars-Inge Bjärlestam sin syn på situationen. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Enligt Skolinspektionen har Estetiska skolan miljoner i kortfristiga skulder och har ett halvår på sig att få rätsida på minusbudgeten.

Men rektor Lars-Inge Bjärlestam är inte orolig.

– I min värld har det här blossat upp till något för stort, säger han.

Estetiska skolan i Arvika har ekonomiska besvär. Det har Skolinspektionen konstaterat efter tillsyn och myndigheten har nu beslutat om en kravlista för skolan som ska vara åtgärdad sista maj 2024. Om skolan inte fullföljer detta kan ”mer ingripande åtgärder aktualiseras”, skriver Skolinspektionen.

Då ska budgeten vara i balans hos skolan – som misslyckats med att hålla densamma tre av de senaste fyra åren.

I beslutet från Skolinspektionen framkommer också att skolan har 2,6 miljoner i kortfristiga skulder, som exempelvis utestående fakturor eller ännu inte utbetald semester. Skulder som enligt skolan nu har betalats av.

– Att påstå att skolan har skulder är inte sant. Vi har inte ens banklån, säger Lars-Inge Bjärlestam, rektor på Estetiska skolan.

– Föräldrar till potentiellt blivande elever kan nog få hicka när de läser det här. Summorna som nämns ser dramatiska ut, vilket de i själva verket inte är.

”Känns jättetråkigt”

Skolan bedriver undervisning på både högstadie- och gymnasienivå. Enligt rektorn är det den senare som ligger bakom de dystra siffrorna.

– Precis som framkommit har vi ett vikande elevunderlag på gymnasiesidan och det jobbar vi på att förbättra. Däremot ökar antalet elever på högstadiet, vilket bidrar till att balansera upp vår budget, säger Bjärlestam och fortsätter:

– Vår måluppfyllelse, elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiet, är klart högre än snittet för riket. Vi har bra lärare som gör ett jättebra jobb och därför har det gått så bra för högstadiet. När pandemin kom och konserter stannade av var det nog många som tvekade inför att söka ett gymnasieprogram med estetisk inriktning.

För att säkra gymnasieskolans ekonomi har man börjat vidta åtgärder.

– Vi har tyvärr tvingats säga upp två elevassistenter med kortare anställningstid. Det smärtar mig att behöva göra, men tack och lov är det i alla fall inte fler än två. Även om det känns jättetråkigt gör det en del för våra personalkostnader.

”Blossat upp”

”Det ser väldigt bra ut”, säger han om nuläget.

– Vi har varit framgångsrika i många år och har goda förhoppningar om att vi ska få det här att funka. På den här skolan är vi lösningsfokuserade och positiva inför framtiden.

Du säger att skolan kommer från flera goda år, men ni har inte klarat budgeten på tre av de senaste fyra åren.

– Man får se till fakta. Det enda vi gjort är att vi höjt vår kreditgräns. Utöver den miljon i tillgångar som nämns i artikeln så får skolan drygt två miljoner i elevpeng varje månad från kommunerna. Vi har en stadig inkomst och betalar alla fakturor i tid. Vi har inga skulder, lån eller anmärkningar sen tidigare och ett högt elevantal som söker in till högstadiet. Verksamheten rullar på som vanligt.

Avsikten är att ha en balanserad budget under våren 2024, vilket också är ett krav från Skolinspektionen.

– Siffrorna ska vi vända på och det snabbt. I min värld har det här blossat upp till något för stort. Jag pratade med skolans ekonomiska administratör senast i dag, lönerna har gått ut och vi har pengar på kontot. Jag är inte orolig.

Ekonomiska bekymmer på skolan – här är myndighetens kravlista

Artikeltaggar

ArvikaBudgetarEkonomiEstetiska skolanLars-Inge BjärlestamLärareSkola och utbildningSkolinspektionenSkulderÅtgärder

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.