De tvingas att prioritera bort vissa vårdsökande patienter.
Nu varnar 81 av länet distrikts- och ST-läkare för att regionens besparingsåtgärder riskerar värmlänningarnas hälsa.
”Vilken del av vårt uppdrag anser ni att vi ska prioritera bort? Vad ska vi sluta göra?” skriver de i ett brev till hälso- och sjukvårdsledningen.
Regionens förväntade underskott på närmare en miljard kronor vid årets slut har redan fått flera kännbara konsekvenser med bland annat indragen julgåva för de anställda, minskad städning av vissa lokaler och slopad fruktlåda.
Men de stora besparingsposterna rör framför allt en minskning av hyrläkarbemanning, begränsning av köpt vård inom slutenvården och prioriteringar vid köp av externa neuropsykiatriska utredningar.
Det får kännbara effekter för primärvården – och nu varnar en stor del av länets distriktsläkare och ST-läkare för att besparingarna kan få allvarliga följdverkningar på värmlänningarnas hälsa.
Skadar en sargad vård
I ett gemensamt brev till vårdledningen - hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Gjevert, områdeschef för öppenvård Madelene Johanzon, hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Daniel Schützer (S) och regionstyrelsens ordförande Åsa Johansson (S) - skriver 81 läkare inom allmänmedicin:
”Som vi alla vet så är det ekonomiska läget tufft för regionen och vi upplever att det nu genomförs ogenomtänkta, kortsiktiga beslut som riskerar att svårt skada en redan sargad primärvård.”
De ifrågasätter den nya bemanningsmodell som regionledningen nyligen presenterade, och hävdar att det leder till en orimlig arbetsbelastning där varje läkare får ansvar för betydligt fler patienter än den tidigare överenskommelsen om 1500 patienter per läkare.
”Då är vår fråga, vad anser ni i ledningen att vi ska prioritera bort? Om vi i vissa fall har ansvar för dubbelt så många patienter mot vad som anses vara hållbart, vad ska vi inte längre göra? Värmlänningen har rätt att få veta vilken vård den inte längre kan få.” skriver de 81 läkarna.
Svaret: ”Jobba smartare”
Svaret från vårdledningen kom på onsdagsmorgonen, ett drygt dygn efter att läkarna skickade sitt nödrop.
Där förklarar sjukvårdsledningen att samtliga verksamheter måste förhålla sig till det svåra ekonomiska läget och att det ”kräver både besparingar och ändrade arbetssätt”.
Ledningen vill dock inte ge några tydliga svar på vad läkarna ska prioritera bort när arbetsuppgifterna riskerar att öka:
”Vad som ska prioriteras och vad som ska prioriteras bort behöver vi ta oss an med flera angreppssätt. Men så långt det är möjligt behöver vi hitta arbetssätt där vi jobbar smartare och inte springer fortare.” skriver Lena Gjevert, Madelene Johanzon, Daniel Schützer och Åsa Johansson.