Hoppa till huvudinnehållet

Per, 35, bränner egen talltjära: ”Tyckte det vore kul att testa själv”

Publicerad:
Reporter Sonya Cunningham Oldenvik
Sonya Cunningham Oldenvik
sonya.cunningham.oldenvik@arvikanyheter.se
Den egentillverkade talltjäran planerar Per bland annat att använda till att valla sina träskidor.
Den egentillverkade talltjäran planerar Per bland annat att använda till att valla sina träskidor. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Per Tidlund, boende i Mangskog, har hittat en ovanligt kletig bisyssla.

Han bränner nämligen egen talltjära runt husknuten.

– Allt man kan tillverka eller skapa själv tycker jag är spännande, säger han.

Per, som är uppvuxen i Arvika, har länge haft ett gott öga för Mangskog, där han tack vare släktingar spenderat mycket tid i barndomen. Han har också en förkärlek till hantverk, slöjd och ”allt man kan skapa själv”. Nu har han lyckats kombinera sin favoritplats med sin senaste hobby.

Det är strålande sol när vi möts upp framför det stora huset, som vetter mot Mangen. Här bor Per tillsammans med katten Tage.

– Jag flyttade hit förra hösten och hyr huset av en släkting, säger han.

Huset är tämligen överdimensionerat för Per och katten Tage, men de trivs bra vid Mangen, två mil nordost om Arvika.
Huset är tämligen överdimensionerat för Per och katten Tage, men de trivs bra vid Mangen, två mil nordost om Arvika. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Rensade fram gammal tjärbränningsplats

Inte långt senare fick han veta att det fanns en gammal tjärbränningsplats i skogen alldeles intill huset.

– Det är ett fundament intill en berghäll som gissningsvis är gjutet på fyrtiotalet eller så, men som inte varit i bruk på många decennier. Jag tyckte det vore kul att testa själv, så jag rensade fram den och för några veckor sedan provade jag för första gången om det gick att bränna.

Och det gjorde det. Men inte utan en hel dags förberedelser.

Vad är talltjära?

Talltjära är ett naturmaterial som framställs genom att man torrdestillerar kådrik tallved. Tjäran används framför allt som träskyddsmedel inom byggnadsvård, men också som valla till träskidor, komponent i vissa målarfärger och som lockbete för vildsvin.

Tjärbränningen kräver en hel dags förberedelser.
Tjärbränningen kräver en hel dags förberedelser. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

För tjärbränningen behöver han först få tag på fet tallved, eller töre, som innehåller mycket tallkåda. Tallveden packar han sedan in i en stor järngryta som vänds upp och ned på det gjutna fundamentet. Mitt i fundamentet finns ett litet hål där talltjäran, eller ”tallsvetten”, ska kunna droppa ner. Men först måste springorna tätas med blålera, eftersom processen ska vara så syrefattig som möjligt. Och så ska veden till själva bränningen klyvas och ställas upp runt grytan.

– Ja, det är inte särskilt kostnadseffektivt, säger Per.

Men kostnadseffektivitet tycks inte heller vara huvudsyftet.

Blåleran har Per själv hämtat från sjön.
Blåleran har Per själv hämtat från sjön. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Tidskrävande

– Det här är det bästa momentet, säger Per när elden tagit sig och lågorna omsluter grytan innanför.

– Då är allt klart och det är bara att elda. Jag stortrivs med såna här typer av aktiviteter, säger han och petar rätt en pinne.

Att bränna en omgång tar mellan fyra till sex timmar och ger ungefär fyra liter tjära.

Tjäran kommer han framförallt använda som valla till sina träskidor och träpulkan.

– Jag åker mycket skidor, inte minst här nere på sjön, så det är klockrent att kunna använda sin egen tjära som valla.

Talltjäran består av 100 % tallved och biprodukten blir biokol, som kan användas både som kol i en ässja eller till att grilla med.
Talltjäran består av 100 % tallved och biprodukten blir biokol, som kan användas både som kol i en ässja eller till att grilla med. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Hur lärde du dig den här processen?

– Jag har lärt mig genom att testa själv, men jag har haft god hjälp av Peter Lingwall som bor i Brunskog och som blivit min mentor i tjärbränning. Honom jag ringer så fort jag har någon fundering. Han kan allt.

Peter en av få som bränner tjära: ”Vi behöver fler som startar tillverkning”

Finns efterfrågan på svensktillverkat

Bränner du bara för eget bruk eller kommer du också börja sälja talltjäran?

– Som det är nu är det bara för mig, det är ju så småskaligt det kan bli, och såpass liten volym i förhållande till arbetsinsats. Däremot har det väckt ett intresse så det hade varit kul att utforska möjligheterna att skala upp och kunna sälja för det finns stor efterfrågan på svensktillverkad tjära. Går man i handeln idag är det svårt att veta vart tjäran kommer från, eftersom det inte finns någon klassificering. Generellt kan man räkna med att den kommer från Kina.

Den gamla tjärbränningsplatsen ligger ett stenkast från huset.
Den gamla tjärbränningsplatsen ligger ett stenkast från huset. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

AN:s reporter undrar, något klentroget, om den mycket trögflytande tjäran kan användas som den är.

– Man kan värma den i ett varmvattenbad så blir den mer lättflytande och tränger lättare in i träet, säger Per.

Nackdelen är att den fortfarande klibbar när den sedan värms upp igen.

– Men det finns något som heter Roslagsmahogny, när man blandar tjära, linolja och terpentin, som gör att den blir mindre kladdig.

Han tillägger:

– Jag kanske får göra en egen blandning och kalla den Mangskogsmahogny.

Per Tidlund arbetar till vardags på Länsstyrelsen, men på fritiden blir det ofta slöjd, hantverk och friluftsliv.
Per Tidlund arbetar till vardags på Länsstyrelsen, men på fritiden blir det ofta slöjd, hantverk och friluftsliv. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Artikeltaggar

ArvikaByggnadsvårdDjur och naturHantverkHobbyKinaMangskogSamhälleSkog

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.