Hoppa till huvudinnehållet

LISTA: Här är de mest olycksdrabbade vägarna i Arvika och Eda

Publicerad:
61:an, västra Värmlands mest viltolycksdrabbade väg.
61:an, västra Värmlands mest viltolycksdrabbade väg. Foto: Linus Carle

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Arvikas olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 411 viltolyckor i Arvika och 342 i Eda. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Eda-vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var riksväg 61, länsväg 177 och länsväg 631, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en fjärdedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

För Arvika gäller 61:an, 175:an och 648:an som mest drabbade av viltolyckor.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

De mest olycksdrabbade vägsträckorna i Arvika
6182
17558
64846
86935
17234
87318
67714

I Arvika finns ungefär en mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 97 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. I Eda finns inga viltstängsel längs vägarna.

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

De mest olycksdrabbade vägsträckorna i Eda
VägAntal olyckor
6186
17759
63128
62216
86216

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre.

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Utmed de stora vägarna i Arvika finns två faunapassager för större däggdjur.

Antalet viltolyckor kan variera ganska kraftigt från år till år, beroende på variationer i viltstammarna, lokala väderförhållanden, snötäcke, och förstås beroende på trafikmängden. Över längre tid finns dock en tydligt uppåtgående trend, där olyckorna med vildsvin och hjortar ökar mest, relativt sett.

De allra flesta anmälda viltolyckorna i landet sker i kollision med rådjur. Så ser det ut även i Arvika och Eda. Under det senaste året har fyra femtedelar av olyckorna involverat rådjur. Andra vanliga djur i olycksstatistiken i kommunerna är älg.

Newsworthy

Artikeltaggar

ArvikaEdaNewsworthyOlyckor och katastroferTrafikTrafikverketViltolyckorVärmlands län

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.