Hoppa till huvudinnehållet

Daniel, 37, har köpt en eldriven hjullastare med klimatpengar

Publicerad:
Reporter Sonya Cunningham Oldenvik
Sonya Cunningham Oldenvik
sonya.cunningham.oldenvik@arvikanyheter.se
Daniel Andersson, lantbrukare i Häljeboda i Eda kommun.
Daniel Andersson, lantbrukare i Häljeboda i Eda kommun. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Lantbrukaren Daniel Andersson i Häljeboda är en av tre aktörer i Eda som har beviljats stöd från Klimatklivet de senaste tre åren.

Med pengarna, strax under en halv miljon, har han köpt en eldriven hjullastare.

Nu vill han uppmana andra lantbrukare att göra egna satsningar:

– Sök för fasen!

Det här är en av artiklarna från året AN låst upp som julklapp till er läsare. Fler följer.

Det var för omkring ett år sedan som Daniel Andersson, som har dikor och odlar vall och spannmål i Häljeboda, köpte in en eldriven hjullastare med hjälp av pengar från Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet.

Hjullastaren, en Kramer KL25.5el, har blivit en trogen gårdsmaskin som används till allt från att skopa ut koskit från ladan och lasta av balar till att utfordra djuren.

Utdragen skördesäsong

– Den har gått flest timmar på djurskötsel, säger Daniel.

Så mycket pengar har företag i Arvika och Eda fått för klimatåtgärder

Det är dock inte hjullastaren som är det mest iögonfallande när man kommer upp på den leriga gårdsplanen framför ladan, utan en gigantisk skördetröska. Den har just hämtats hem från en åkerkant, berättar Daniel.

Skördetröskan är ”åt helskotta för stor” för Daniels verksamhet egentligen, men den är väldigt effektiv. Deesutom lejs han in för att skörda åt andra lantbrukare i trakten. – Jag har en tro om att det är den bästa modellen, för alla kan ju inte ha allt utan vi hjälps åt.
Skördetröskan är ”åt helskotta för stor” för Daniels verksamhet egentligen, men den är väldigt effektiv. Deesutom lejs han in för att skörda åt andra lantbrukare i trakten. – Jag har en tro om att det är den bästa modellen, för alla kan ju inte ha allt utan vi hjälps åt. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

– Det blev ju en väldigt utdragen skördesäsong, troligen den sämsta sedan jag började odla runt 2003.

Att överhuvudtaget få tag på skörden har varit det svåra.

– Jag har tappat räkningen på hur många gånger vi fått dra loss det här åbäket med traktorn i år. Vi pratar en 25-30 gånger.

Hjullastaren, en Kramer KL25.5el, används mest som inomgårdsmaskin som kan utrustas med olika redskap. – Egentligen är den som en truck i industrin, fast anpassad till lagårdsmiljö, säger Daniel.
Hjullastaren, en Kramer KL25.5el, används mest som inomgårdsmaskin som kan utrustas med olika redskap. – Egentligen är den som en truck i industrin, fast anpassad till lagårdsmiljö, säger Daniel. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Ja, traktorn från 2009 drar fortfarande sitt strå till stacken. Men tack vare det senaste tillskottet i maskinparken, den eldrivna hjullastaren, blir det både färre traktortimmar - och mindre diesel.

”Står redo på gården”

– Vi kör inte särskilt långt bort med hjullastaren, till exempel för att lasta på balar, men däremot står den redo här på gården när vi kommer med en fullastad kärra. Då kan vi stänga av den dieseldrivna traktorn och lasta av balarna med hjullastaren i stället.

Dessutom underlättar den logistiken, något som blev tydligt under vårbruket, menar Daniel.

– Våra marker är tyvärr rätt utspridda, och till vissa områden tar det fyrtio minuter att köra enkel väg. Men nu kan vi lämna traktorn på åkern, åka tillbaka med bil och sköta ladugårdssysslorna med hjullastaren i stället så vi slipper många av vändorna. Det blir hela arbetsdagar i slutändan. Och inte så lite diesel. Så det har haft betydelse, helt klart.

Att den är i princip helt tystgående är ytterligare en fördel, tycker Daniel.

Både för lantbrukare och djur blir det mindre buller i verksamheten.
Både för lantbrukare och djur blir det mindre buller i verksamheten. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

– Det blir ju en trevligare arbetsmiljö överlag. Och när jag grejar i lagård tillsammans med min anställda Evert till exempel, så kan vi prata i normal samtalston. Även för djuren blir det mindre buller.

Evert flikar in:

– Det enda är väl att när vi stödfordrar är de vana vid traktorljudet så de fattar inte att vi kommer när vi kör hjullastaren för den är så tyst. Vanligtvis står de och brölar långt i förväg när vi kommer med mat.

Hoppas på uppdatering

Vad går inte att göra med hjullastaren som hade varit önskvärt?

Daniel:

– Nja, jag hoppas väl på sikt att det kommer en uppdatering med ett litiumjonbatteri som håller längre och laddar snabbare. Idag håller en laddning i tre-fyra timmar och det tar omkring sex timmar att ladda upp. Och hade den funnits i en större modell hade jag nog köpt den och kunnat använda den till ännu mer.

Redskapet som används mest är balgripen.
Redskapet som används mest är balgripen. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Både företag, föreningar och kommuner kan få pengar från Klimatklivet. Men det är väldigt få lantbrukare i Arvika och Eda som sökt stöd de senaste åren, vad tror du att det beror på?

– Jag tror inte att alla har fått upp ögat för att det går att söka. Och sen är nog folk rädda att göra sig mer beroende av stöd, men detta är ju något som kommer in från sidan, och inte har något med till exempel gårdsstödet att göra.

Skulle du rekommendera andra att söka?

– Absolut, har du en bra idé som är lite för dyr att ta som en egen investering men som du tror är bra för ditt företag och för klimatet, sök för fasen! Nu har de ju fyllt på budgeten också så det finns pengar att söka. Det är ju bara att ta chansen tänker jag.

Daniel Andersson och Evert Melin.
Daniel Andersson och Evert Melin. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Kan vara en framtidsbransch

Vad fick dig att ta det här steget?

– Man kan ju ganska lätt tänka sig att det kommer bli hårdare krav på vilka utsläpp man får göra inom olika branscher, och i och med att vi agerar på en europeisk marknad behöver vi konkurrera med alla länder i EU. Har vi då lyckats sänka våra utsläpp, till exempel med eldrivna maskiner, så har vi ju fått ett ordentligt försprång.

Daniel Andersson tror att Värmland skulle kunna ha en betydligt större jordbrukssektor.
Daniel Andersson tror att Värmland skulle kunna ha en betydligt större jordbrukssektor. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Dessutom tror han att Värmland skulle kunna bli en mycket viktigare jordbruksregion än idag.

– Sverige har idag en väldigt låg självförsörjningsgrad men att påstå att vi ska kunna öka skörden i till exempel Skåne eller Mariestad som redan idag bedriver intensivt jordbruk tror jag blir svårt. De agerar redan på en världsmarknad idag och kör gasen i bott, hur ska de kunna öka mer än några procent? Samtidigt som jag ser att här i Värmland finns det potential att utöka jordbruket kraftigt med de förutsättningar som redan finns. Jag tror generellt att jordbruket skulle kunna vara en framtidsbransch - om vi tillät oss att se på det på det sättet.

Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Klimatklivet för bönder

Klimatklivet har sedan starten 2015 beviljat stöd till 838 aktörer inom jordbrukssektorn.

Den vanligaste åtgärden inom jordbruket är att byta från fossila bränslen till förnybar energi i de pannor som används för att torka spannmål eller värma upp stallar och växthus. Det finns dessutom ett stadigt ökande intresse för elektrifiering i lantbruket. Allt fler lantbrukare får stöd för att byta från fossila till eldrivna alternativ för foderhantering, utgödsling, bevattning och strömaskiner.

Källa: Naturvårdsverket

Läs mer om vilka företag som fått stöd från Klimatklivet i Arvika och Eda:

Så mycket pengar har företag i Arvika och Eda fått för klimatåtgärder

Artikeltaggar

Daniel AnderssonDieselEdaEda kommunEUHäljebodaJordbrukMiljöNaturvårdsverketTrafikUtsläpp

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.