Hoppa till huvudinnehållet

Flest fynd av knärot i Arvika – nytt avverkningsförbud utfärdat

Publicerad:
Reporter Sonya Cunningham Oldenvik
Sonya Cunningham Oldenvik
sonya.cunningham.oldenvik@arvikanyheter.se
Knärot är en rödlistad och fridlyst orkidé som växer i äldre skogar.
Knärot är en rödlistad och fridlyst orkidé som växer i äldre skogar. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Arvika är den kommun i Värmland där de flesta fynden av knärot görs och påverkar markägare.

Senaste exemplet: En skogsägare förbjuds nu att avverka på en viss del av sin fastighet i Rackstad.

Det senaste året har AN vid ett flertal tillfällen rapporterat om fall då skogsägare förbjudits att avverka delar av sin skog till förmån för den rödlistade arten knärot. Det senaste förbudet utfärdades i slutet av oktober och gäller en fastighet i Rackstad, strax nordost om Arvika.

Nya fynd av knärot - nya förbud mot avverkningNya fynd av fridlysta arten – skogsägare riskerar ekonomisk smäll

Skogsägaren gjorde i september en anmälan för att avverka närmare två och ett halvt hektar. Men eftersom det fanns fynd av den rödlistade arten knärot i området gjorde Skogsstyrelsen ett fältbesök i oktober tillsammans med ett ombud för ägarna. Man snitslade då ut en hänsynsyta på knappt en halv hektar som alltså inte får avverkas, och som består av äldre granskog.

Genrebild från en avverkning.
Genrebild från en avverkning. Foto: Lisa Olaison

Avverkning förenat med vite

– Ja, det är som det är. Skogsstyrelsen har utdömt ett vite om vi går in och avverkar i det området, säger en av ägarna.

– Men resten kommer vi avverka.

Skogen har ägts av samma familj i omkring 350 år, berättar hen, som vill vara anonym.

– Men det här med ägandet har ingen betydelse i slutändan kan man ju tycka.

– Man är ju uppväxt med det här, att man behöver avverka. Skogen kommer ju tillbaka. Och det är många som rör sig i det området så man måste ju avverka för att det inte ska bli farligt.

Ändå medger skogsägaren att det finns ett värde med gammal skog.

– Ja, visst måste den finnas någonstans. Och det är ju lite roligt också, att ha en sådan växt på sina marker. Fast varför den är så enormt värdefull jämfört med andra arter kan man ju fråga sig. Och dessutom, om man avverkar mindre än ett halvt hektar behöver man ju inget tillstånd, så det lär ju vara en del som försvinner den vägen...

Hur ser skogen ut där förbudet utfärdats?

– Det är stora träd. Lite spöklikt.

Genrebild.
Genrebild. Foto: Hasse Holmberg

Flest fynd i Arvika

Skogsägare får i dag ingen ekonomisk ersättning för hänsynsytorna.

– Vi drabbas inte särskilt hårt ekonomiskt av detta men det är klart, det kan ju vara värre för yngre människor som kanske köper en gammal gård och som sedan inte får någon ersättning när de inte får avverka i ett visst område.

Enligt Harald Lindebjörn, som är skogskonsultent på Skogsstyrelsen, är Arvika den kommun i Värmland där flest fynd av knärot registreras.

Sedan augusti har en handfull avverkningsförbud utfärdats i Arvika kommun.

En annan handläggare, som är ansvarig för Skogsstyrelsens ärenden i Arvika, resonerar:

– Det kan ju dels bero på att Arvika generellt har mer ”bondskog” och små skogsägare snarare än stora skiften som ägs av skogsbolag – äldre skog där knäroten trivs helt enkelt. Det kan även handla om att det är många i området som registrerar arter hos Artportalen.

Hur stor yta som undantas från avverkning varierar, menar handläggaren.

– Det beror dels på hur stor avverkningsytan är och vilken bevarandestatus knäroten har lokalt, liksom på den aktuella förekomsten av knärot. Ju mer knärot, desto större hänsynsyta kan man säga.

Varför anses just knäroten vara så viktig att skydda?

– Det är ju en fridlyst och rödlistad art. Och den kräver äldre skog, eller lång skoglig kontinuitet, med bland annat ett tjockt mosstäcke och många omkringliggande träd. Men sedan finns ju också andra arter, som hackspetten, som också kräver äldre skog och som också hamnat alltmer i fokus.

Högre risk för granbarkborre

När ett förbud utfärdats får ingen avverkning ske inom det utmärkta området, vilket vissa menar leder till ökad risk för granbarkborreangrepp. Vad tänker du om det?

– Jag har full förståelse för att markägare har den frågan. Och det ser kanske inte så trevligt ut med döda träd, men de har ett stort värde för den biologiska mångfalden. Och det ska sägas att de allra flesta av avverkningsanmälningar som kommer in till oss går igenom utan några krav på åtgärder eller förbud.

Granbarkborre.
Granbarkborre. Foto: Jessica Gow/TT

Totalt sett väldigt få ärenden

Under 2022 var det 77 stycken ärenden i Värmland som ledde till någon form av förbud eller beslut från Skogsstyrelsen. Samma år fick myndigheten in totalt 5113 avverkningsanmälningar, vilket betyder att 98,5 procent av alla avverkningsanmälningar godkändes utan krav på åtgärd eller förbud.

Harald Lindebjörn på Skogsstyrelsen bekräftar:

– Det är helt riktigt att det endast är en mindre andel av inkomna avverkningsanmälningar som vi skriver beslut på. Den stora mängden avverkningsärenden som kommer in har vi inga synpunkter på.

Mer om knärot i Arvika:

Känd skogsfantast hittade rödlistad art på hygge: ”Skamligt”Lokala skogsjätten om kritiken: ”Orimligt att ta hänsyn till varje individ”

Artikeltaggar

ArvikaDjur och naturFörbudRackstadSkogSkogsstyrelsenVärmlands län

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.