Hoppa till huvudinnehållet

Årets Arvika Ljus – konst man kan ”snubbla över” på gatan

Publicerad:
Reporter Kerstin Herö
Kerstin Herö
kerstin.hero@arvikanyheter.se
Ljusinstallationen ”Solid Void” av konstnärsduon Vendel & de Wolf är en av få konstverk som är inomhus. Men det går att beskåda genom stora skyltfönster. I förgrunden initiativtagaren till och projektledaren för Arvika Ljus konstnären Lin de Mol.
Ljusinstallationen ”Solid Void” av konstnärsduon Vendel & de Wolf är en av få konstverk som är inomhus. Men det går att beskåda genom stora skyltfönster. I förgrunden initiativtagaren till och projektledaren för Arvika Ljus konstnären Lin de Mol. Foto: Kerstin Herö

På fredag kväll tänds ljusinstallationer runt om på olika platser i centrala Arvika, på fasader, i fönster, i stadsparken. Då inleds årets upplaga av Arvika Ljus i novembermörkret.

Det är den fjärde i ordningen. Konstnären Lin de Mol står som vanligt som projektledare för den ljusfestival som hon en gång också tog initiativ till. Hon konstaterar att festivalen har växt med åren. Både som konstutställning, med fler verk på fler platser. Men den har också blivit mer känd bland konstnärer och allmänhet. Hon märker det genom att det blivit lättare att jobba med projektet som kräver samarbete mellan olika parter.

I år har hon bjudit in 12 konstnärer från Sverige, Finland, Nederländerna och Tyskland som bidrar med 16 verk. Några känns igen sedan tidigare som konstnärsduon Vendel & de Wolf från Nederländerna som i fjol medverkade med den uppmärksammade ”brasan” i stadsparken.

Invigning i stadsparken

På fredag kväll blir det invigning vid pergolan i stadsparken, där en av årets ljusinstallationer finns. Upphovsmän till den är konstduon Simon Hagegård och Ivan Wahren som jobbar både med ljusdesign och ljuskonst. Hagegård bor i Stockholm, men kommer ursprungligen från Edane.

– De har gjort den särskilt till Arvikaparken, berättar Lin de Mol.

I samband med invigningen framförs också en musikperformance vid pergolan. Efteråt blir det vandring runt till alla ljusinstallationer med Hannes Trygg, konstintendent på Rackstadmuseet, som guide.

Under tre veckor, mellan den 3 och 26 november, kommer konstverken sen att lysa mellan klockan 17 och 22. För den som vill göra en egen ljusvandring finns information om konsten att hämta via en QR-kod vid varje verk. Men det finns också tryckta flyers som går att hämta på turistbyrån och butiker med karta och information om ljusfestivalen.

Forgotten Walls av finska konstnären Maaria Wirkkala.
Forgotten Walls av finska konstnären Maaria Wirkkala. Foto: Lin de Mol

Genom att ljusinstallationerna visas utomhus i den offentliga miljön kan alla gratis ta del av dem, när det passar bäst, vilket också är en grundläggande tanke bakom ljusfestivalen.

Lin de Mol vill nå även de som vanligtvis inte går för att titta på konst.

– Men de kommer till Arvika Ljus, eller snubblar över den...säger hon.

För konstverken finns i den vanliga miljön, där folk rör sig dagligen, på väg till och från jobbet, för att handla, promenera eller bara passera från ett ställe till ett annat.

Mörkrets gränser

Mörkret har funnits med i ljusfestivalens tema i alla år som också präglats av vad som händer i omgivningen. Corona, klimatkris, krig, det har funnits, och finns, mycket mörker. Men i mörkret kan ljuset vara ett verktyg att skapa hopp med. Om man kan dela med sig av idén om hopp till andra, då blir det nåt större, menar Lin de Mol.

Årets tema är ”Mörkrets gränser”.

– Gränser som sätts, gränser som bryts. Gränser mellan olika platser, mellan olika tider. Övergången mellan ljus och mörker.

Den finska konstnären Simo Ripattis ljusinstallation ”Juhla”.
Den finska konstnären Simo Ripattis ljusinstallation ”Juhla”. Foto: Lin de Mol

I den finska konstnären Simo Ripattis verk projiceras skuggan av en flagga på en tom fasad, med en riktig flaggstång intill.

– Flaggor kan sätta gränser. Men den flaggan finns inte, det är bara en skugga.

Den svenska ljuskonstnären Cecilia Ömalm jobbar med cyan-blå elektrisk ljustråd. Av den skapar hon fiktiva portar som inspirerats av forntida egyptisk kultur. En gräns mellan två världar som möts på tröskeln.

Jonas Gazell, bosatt i Värmland, medverkar med två verk. Bland annat ”Dagdröm”, där han beskriver tidens gång som ett TV-program om solens upp- och nedgång som i hans skildring bara tar två minuter, med en stunds ljus däremellan.

Lin de Mol medverkar själv i ljusfestivalen med två ljusskulpturer. Hon hoppas kunna fästa en ljusstege på skorstenen av den brandskadade byggnaden i hamnen. Men vet inte än om det är möjligt. En stege kan symbolisera en flyktväg ut från en mörk plats.

Projektledaren och konstnären Lin de Mol deltar själv i ljusfestivalen med ett, kanske två verk.
Projektledaren och konstnären Lin de Mol deltar själv i ljusfestivalen med ett, kanske två verk. Foto: Kerstin Herö

Lin de Mol är från Nederländerna, men kom till Sverige och Värmland för snart tio år sedan och bor i Skofterud utanför Klässbol. Stadsbons möte med mörkret på hennes nya hemort bidrog till idén om ljusfestivalen.

Vad är det viktigaste du vill förmedla med festivalen?

– Jag är en konstnär och vill visa konsten till alla. Konsten har förmågan att öppna ögonen på människor. Konst kan göra folk medvetna. Jag tror vi kan mötas genom ett konstverk. Och jag vill att det händer på gatan, inte på en skyddad plats för några särskilda människor. Jag har sett flera gånger under ljusfestivalen att folk pratar på gatan om ett konstverk. Att man blir rörd av ett konstverk och delar det med andra. Det är ett fantastiskt ögonblick. Jag tror att det handlar om att skapa dessa stunder egentligen.

Samtliga konstnärer som deltar i Arvika Ljus

Från Sverige: Jonas Gazell, Simon Hagegård och Ivan Wahren, Katrin Westman och Cecilia Ömalm.

Från Nederländerna: Lin de Mol och konstnärsduon Vendel & de Wolf.

Från Finland: Simo Ripatti, Tomasz Sekular och Maaria Wirkkala.

Från Tyskland: Jana Irmert

Artikeltaggar

ArvikaInvigningarKonstLin de MolMänskligtNederländernaRackstadsmuseetTyskland

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.