Hoppa till huvudinnehållet

Regionkrisen: Färre investeringar 2024 ska spara pengar – ”direkt effekt”

Publicerad:
Reporter Marie Blomgren
Marie Blomgren
marie.blomgren@nwt.se
Färre investeringar nästa år är ytterligare ett sätt för Region Värmland att sänka sina kostnader.
Färre investeringar nästa år är ytterligare ett sätt för Region Värmland att sänka sina kostnader. Foto: Håkan Strandman

Fler åtgärder för att sänka Region Värmlands kostnader väntar.

En av dem är att banta nästa års investeringar.

– Det får en direkt ekonomisk effekt, säger regiondirektör Peter Bäckstrand.

Vid regionstyrelsens möte på tisdagen fick politikerna information om att just investeringar 2024 ses över.

Enligt Peter Bäckstrand avsatte regionfullmäktige i juni runt 300 miljoner kronor till investeringar nästa år. Exakt vad som ska göras bestäms i slutet av året. Men regiondirektören vill inte att alla pengarna används.

– I ett sådant här läge tycker jag att det är rimligt att vi ser över investeringarna, i det underlag vi ska ge våra politiker, vad som är rimligt och vad som kan skjutas på framtiden.

Han kan inte ge konkreta exempel på vad som kanske inte blir av.

– Men jag har aviserat att prioriteringarna kanske kommer att vara väsentligt hårdare i det förslag jag kommer att lägga fram än tidigare år.

Regiondirektör Peter Bäckstrand är inte nöjd med att antalet administratörer och handläggare har ökat.
Regiondirektör Peter Bäckstrand är inte nöjd med att antalet administratörer och handläggare har ökat. Foto: Øyvind Lund

De investeringar han ser som mest nödvändiga är de som krävs för att kunna ge värmlänningarna sjukvård eller som orsakar ännu högre kostnader om de inte blir av.

Även regionens olika taxor ses över.

Därför ökar administratörerna

Som NWT tidigare har berättat har antalet administratörer och handläggare i regionen ökat med 18 stycken, trots anställningsstopp från november i fjol.

– Det finns några orsaker men jag vill understryka att jag inte är nöjd med utvecklingen. Jag trodde, när jag fattade beslutet, att effekterna skulle bli större än vad jag har sett så här långt.

Två orsaker till ökningen är att regionen har tagit över en kundcentral inom kollektivtrafiken och att säkerhets- och beredskapsavdelningen har växt. Den senare är nästan helt statligt finansierad, enligt Peter Bäckstrand.

Han säger också att man inte har vikarier för ett antal personer som är frånvarande av olika skäl. Vilken ekonomisk effekt det ger är oklart.

Fler vårdanställda

Antalet anställda i vården har också ökat. Regionstyrelsens ordförande Åsa Johansson (S) pekar på bristen på vårdplatser som en orsak.

– När vi tog över vid årets början var regionen i ett förstärkningsläge och hade fått kraftig kritik för att vi hade för få vårdplatser. Nu har vi vissa dagar 80 platser mer än vid årsskiftet, någon dag har det varit 100 fler.

Regionstyrelsens ordförande Åsa Johansson (S) säger att vården inte har råd att anställa mer personal. Men antalet tjänster har ökat.
Regionstyrelsens ordförande Åsa Johansson (S) säger att vården inte har råd att anställa mer personal. Men antalet tjänster har ökat. Foto: Peter Bäcker

Hon pekar också på att man inte längre hyr in barnmorskor, utan har anställt i stället.

– Men jag tycker att vi behöver grotta ner oss lite mer i det här, för krasst sett så har hälso- och sjukvården inte pengar att anställa mer personal.

Åsa Johansson ser ingen enskild åtgärd som löser ekonomin.

– Jag ser inga alexanderhugg framför mig, utan många bäckar små som behöver leda till den här stora ån av pengar som inte får rinna ut ur vår verksamhet. Vi har för stora kostnader i förhållande till intäkterna.

Bantat stöd

Regionstyrelsen fattade också beslut i några andra frågor, som NWT berättat om tidigare:

Det ekonomiska omställningsstödet till regionråd som slutat görs om från årsskiftet. De politiker det gäller och som tillträder från och med 2024 kan inte tjäna några pengar utan att stödet minskas med motsvarande summa.

Regionens policy för att placera pengar ändrades. I dag står det bland annat att regionen inte ska placera i företag som främst ägnar sig åt att tillverka, distribuera eller sälja ”krigsmateriel”. Det ändras nu till ”vapen”. Oppositionen var emot förslaget och vill i stället att förbudet begränsas till investeringar i ”kontroversiella vapen”.

Sverigedemokraternas motion om att avskaffa regionens regler för inköp av konst och att lägga ner konstenheten avslogs.

Alla frågorna ska tas upp också i regionfullmäktige.

Fler beslut från regionstyrelsens senaste möte kan du läsa om här.

Läs tidigare artiklar:

Artikeltaggar

EkonomiInvesteringarMotionerPeter BäckstrandPolitikRegion VärmlandRegionstyrelsen VärmlandSocialdemokraternaSverigedemokraternaVård och omsorgÅsa Johansson

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.