Hoppa till huvudinnehållet

Regionkrisen: Drastiska tappet i ekonomin – men administratörerna bli fler

Publicerad:
Reporter Marie Blomgren
Marie Blomgren
marie.blomgren@nwt.se
Region Värmland har fortsatt problem med ekonomin samtidigt som antalet anställda - även administratörer - ökar.
Region Värmland har fortsatt problem med ekonomin samtidigt som antalet anställda - även administratörer - ökar. Foto: Helena Karlsson

När september månad var slut gick Region Värmland över en halv miljard sämre än budget.

Samtidigt fortsätter antalet anställda att öka.

Det visar nya siffror.

I en bildpresentation som visades för regionstyrelsen på tisdagen står det att regionen går från ett plus på 180 miljoner till ett minus på 960 på ett år. Det handlar om ett tapp på över en miljard och tillskrivs främst inflation och minskade statsbidrag, men också på personalkostnader.

Uppdraget till de verksamheter som går runt eller till och med lite plus är att göra ett överskott på tio procent nästa år, enligt presentationen. Det handlar om kultur och bildning, regional utveckling och regionledningskontoret.

De verksamheter som går back – hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken – ska ha en budget i balans i slutet av 2024.

De sparåtgärder som vidtas i år sänker kostnaderna med ungefär 100 miljoner i år och 400 miljoner nästa år, enligt underlaget.

En halv miljard sämre

Siffrorna för årets första nio månader är bistra.

I stället för ett plus på knappt 200 miljoner visade regionens verksamhet ett minus på runt 350 miljoner i slutet av september. Det innebär att verksamheten gick knappt 550 miljoner sämre än budget.

Kostnader för bemanning, köp av vård och ökade kostnader för kollektivtrafiken anges som de största orsakerna.

Totalt var kostnaderna 803 miljoner högre än budgeterat, men både skatteintäkter och statsbidrag gav större intäkter än man trott.

Fler anställda

Av underlaget till regionstyrelsemötet på tisdagen framgår också att antalet heltidstjänster fortsätter öka. Mellan januari och september ökade de med 244 tjänster till totalt 8 373 stycken om man räknar fast anställd personal.

Undersköterskor och skötare har ökat mest räknat i antal heltidstjänster, följt av sjuksköterskor, vårdadministratörer och läkare utan specialistkompetens.

Sedan slutet av förra året finns ett anställningsstopp för administratörer och handläggare. Men de har blivit 18 fler sedan dess och är nu strax över 800. Det kan bero på att det pågick rekryteringar när stoppet infördes, enligt underlaget. I våras började yrkesgruppen att minska, men den trenden byttes till en liten ökning i augusti.

I juni beslutade regiondirektör Peter Bäckstrand att alla tjänster ska prövas innan de eventuellt tillsätts. Sedan dess har antalet fast anställda ökat med 80 personer, även om administratörer och handläggare räknas bort. Även här anges att det kan finnas en fördröjningseffekt på grund av att man börjat rekrytera när beslutet fattades.

Artikeltaggar

EkonomiKollektivtrafikPeter BäckstrandRegion VärmlandRegionstyrelsen VärmlandSjukvårdVårdVård och omsorg

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.