Hoppa till huvudinnehållet

DOKUMENT: Ingesund var en lycklig slump

Publicerad:
Reporter Thomas Tynander
Thomas Tynander
Thomas.Tynander@arvikanyheter.se
Tidigt foto av Valdemar Dahlgren, då rektor vid Folkhögskolan, Arvika.
Tidigt foto av Valdemar Dahlgren, då rektor vid Folkhögskolan, Arvika. Foto: Erland Warnstad/Arvika kommuns bildarkiv

Musikhögskolan Ingesund var från början en udda idé - av en deprimerad 21-åring som tyckte livet var meningslöst.

Arvika Nyheter berättar historien om hur Valdemar Dahlgren för 100 år sedan av en slump skapade kulturhistoria.

Musikskolan skulle egentligen ha placerats i Edane.

Många har en man att tacka för kulturarvet i Ingesund. Elever som Malena Ernman, Nisse Landgren och Stikkan Andersson har säkert varit tacksamma för grundaren Valdemar Dahlgrens unika insats för musikhögskolans existens.

Skolan grundades 1923 och blev Folkliga musikskolan, en del av Västra Värmlands folkhögskola. Det firas i år.

Men allt började redan våren 1902. Norge är en del av Sverige och i Arvika lever femtusen människor.

I Uppsala studerade 21-årige Valdemar Dahlgren klassiska språk, framför allt grekiska - men hade ångest och var djupt deprimerad. Han beskrev senare hur han denna tid ”såg mörkt på tillvaron och människoliv”. Vad skulle han göra, till vilken nytta fanns han?

En första strimma av ljus kom norrifrån. Trots den personliga krisen erbjöds Dahlgren ett vikariat på Fränsta folkhögskola i Sundsvall. Geografiskt fel, eftersom Dahlgren som växt upp på Värmlandsnäs längtade hem till Värmland. Beslutet att hastigt överge Uppsala skyllde han på tillfälligheter och ”den värmländska lättvindighetens konto”.

Fränsta - som idag heter Ålsta folkhögskola och firar 150 år just i helgen - blev en glädjechock för Valdemar Dahlgren, som fann ett syfte att gå ur sängen på morgnarna. Snabbt blev han tillförordnad föreståndare och elevernas glädje gjorde honom så inspirerad att han började se visioner om en framtida skola hemma i Värmland. Och drömmen blev så småningom verklig - i Säffle.

Tillsammans med studentkamraten Georg Aronsson-Arninge gick en resa till kända folkhögskolor i Danmark för studiebesök och inspiration. Landshövdingen i Karlstad, Gerhard Dyrssen, uppvaktades och blev ett viktigt stöd i många år. Studenten Dahlgren gick från drömmare till ung folkbildare och inspiratör.

1905 invigdes en skola på Sifhällaåsen och familjemedlemmar anlitades i olika roller helt utan lön. Pappa Dahlgren var vaktmästare och mamma Dahlgren husmor. Aronssons mor blev skolans första ”handarbetslärare”.

Men det gick knackigt. Det talades i byn om olycksbådande olyckor eftersom Säffle folkhögskola var byggd på en tomt där det tidigare funnits en krog som serverat alkohol. Det kunde bara betyda olycka. Ekonomiska problem följde och konservativa Säffle kommun vägrade att ställa upp med ett årligt anslag på 500 kronor. En föreläsning om kvinnlig rösträtt hade skapat oro. Vad höll de egentligen på med på den där skolan?

Folkliga musikskolan Ingesund, Arvika. Konsert den 8 april 1933
Folkliga musikskolan Ingesund, Arvika. Konsert den 8 april 1933 Foto: Gunnar Ödvall//Arvika kommuns bildarkiv

Valdemar Dahlgren knöt näven i motgångens timma. Han blev förbannad och bestämde sig för att göra ett nytt försök på annan plats. Han fann Arvika. Tipset kom från den unge prästen Harald Hallén som arbetade på folkhögskolan som lärare i kyrko- och religionshistoria, och var från just Arvika.

Via egna musikaliska kontakter kunde skolan flytta in på Agnetebergs herrgård, en vacker byggnad från tidigt 1800-tal. I Arvika luftades inga tveksamheter. På Agneteberg fanns kopplingar till släkterna Lagerlöf och Geijer och där hade det spelats musik i nästan hundra år. Dahlgrens visioner togs emot med öppna armar. Året var 1909 och Västra Värmlands folkhögskola hamnade på kartan. Tidigt knöts kontakter hos grannarna vid sjön Racken. Konstnärerna Maja och Gustaf Fjæstad engagerades.

Parallellt med Västra Värmlands folkhögskola bildades år 1923 den folkliga musikskolan, som senare blev folkhögskola. 35 deltagare från tio landskap fokuserade på musiken. Allt hade sin grund i ett upprop i NWT den 3 september samma år, där programförklaringen är mycket lik dagens stadgar.

Kulturen blomstrade. På folkliga musikskolan spelades både spelmansmusik och klassisk musik. Framtida musiklärare utbildades och den första examinationen övervakades av Kungliga musikaliska akademien. Elever specialiserade sig på stråkar och gitarrer, bland annat. Även Valdemar Dahlgren själv deltog, han var duktig på fiol. Mozart och Beethoven blev ett dagsbehov på skolan. Eleverna fick lära sig vad ”god musik” var, och det handlade inte om moderna toner från Amerika.

Men det blev trångt på Agneteberg. Musikelever samsades med folkskolelever. Under många år var det trångt i korridorer och lärosalar.

Arvika folkliga musikskola, Ingesund. 20 maj 1933.I hägnet av folkhögskolan växte Folkliga musikskolan fram 1923.
Arvika folkliga musikskola, Ingesund. 20 maj 1933.I hägnet av folkhögskolan växte Folkliga musikskolan fram 1923. Foto: Gunnar Ödvall/Arvika kommuns bildarkiv

Visionären Dahlgren började kasta längtande blickar utanför Arvika. Valet föll på en lämplig plats i Edane. Det skulle bli den sista flytten, nu skulle folkskolan tänka stort och bygga för framtiden. Ur en risig ekonomi där lärarna hade dåliga ersättningar hittade Dahlgren en lösning via bidrag från både stat och landsting. Han var charmig och gjorde intryck när han kom med mössan i hand hos mäktiga män med tjocka plånböcker.

Planer på en etablering i Edane fanns redan 1918. Ett hundratal inblandade beslutsfattare sa tidigt Ja, och i riksdagen uppmuntrades etableringen med statsmedel. En arkitekt ritade på ett förslag till stor skolbyggnad. Men - Brunskogs kommun sa nej. De ville inte vara med och betala. Precis som i Säffle fanns en misstänksamhet mot Dahlgrens och hans moderna idéer. Och var inte fiolen ett satans verktyg?

Valdemar Dahlgren, musiker och grundare av Ingesund.
Valdemar Dahlgren, musiker och grundare av Ingesund.

Dahlgren letade vidare. Han besökte lämpliga platser runt Arvika, i Boda, Kil och Västra Ämtervik. Sillegården i Västra Västra Ämtervik var lockande eftersom det där fanns lokala ekonomiska anslag förberedda, både från landsting och kommun. Så kanske skulle en flytt dit bli lyckad?

Men nej, som av en händelse fanns plötsligt möjlighet att köpa mark vid Ingesund, intill Kyrkviken. Och ritningarna som fanns för Edane fungerade väl på denna plats. 1925 var ekonomin löst och valet klart - musikskolan blev kvar i Arvika-området. En av många som donerat pengar var Selma Lagerlöf.

1926 var en första aktivitet flyttad från Agneteberg till Ingesund och åren som följde växte skolan, och invigdes till slut år 1933. Nu fanns både övningssalar och övernattningsrum i rymliga lokaler.

Resten är historia. Valdemar Dahlgrens livsverk var verklighet.

Dahlgren avgick som rektor 1953 och fem år senare somnade han in en sista gång.

Arvet lever kvar och firar alltså 100 år denna vecka.

Ingesunds symfoniorkester på Loftet i Berättarladan.
Ingesunds symfoniorkester på Loftet i Berättarladan. Foto: Privat

Källor: ARVIKA NYHETER och MUSIKHÖGSKOLAN INGESUND.

Artikeltaggar

ArvikaArvika NyheterEdaneErik Gustaf GeijerFolkhögskolorGerhard DyrssenKlassisk musikMalena ErnmanMusikMusikhögskolan IngesundNils LandgrenSkolorStikkan AndersonVärmlands län

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.