Efter ett flertal incidenter av våld eller hot bland unga i Eda kommun den senaste tiden har samarbetet mellan skola, polis och kommun intensifierats.
AN pratade med samverkansparterna om läget.
Den senaste månaden har AN tagit del av flera uppgifter gällande våldsamma eller hotfulla händelser bland barn och ungdomar i Eda, bland annat då en tioåring pojke slogs ned av skolkamrater när han var på väg hem från skolan.
Nytillträdde skolchefen Daniel Nordström bekräftar bilden av att incidenter med hot eller våld varit fler än vanligt under starten av höstterminen.
– Det har varit några händelser i och omkring Charlottenberg både under och efter skoltid som vi sett att vi behöver samverka kring, och tillsammans besluta om vilka åtgärder vi ska vidta på kort och lång sikt.
Kan du konkretisera - vad det är för händelser?
– Det har bland annat varit en misshandel och en hotfull situation på köpcentret. Man kan säga att det rör sig om tre-fyra händelser som omfattar en liten grupp barn och unga och som vi behöver gå in med gemensamma krafter för att hantera.
Och hur hanterar ni det då?
– Från skolans håll har vi dels stöttat upp med stärkt vuxennärvaro både innan, under och efter skoltid och på raster. Vi har också haft samtal med alla inblandade vårdnadshavare och för en dialog med Individ- och familjeomsorgen.
Skolledningen har även kallat till föräldramöte, hållit stormöte med personalen och kommunicerat med facket, liksom pratat med eleverna om händelserna.
Ingen alarmerande gängbildning
Anders Boström är verksamhetschef för Individ- och familjeomsorgen.
– Och skolan står ju inte själva i det här utan vi är med och stöttar. När det gäller våld kring barn är det väldigt viktigt att det blir orosanmälan, eftersom vi då kan utreda kontexten och se över vad det finns för möjligheter till insatser.
Har det blivit mer våld och hot bland unga upplever du?
– Sverige mår inte jättebra just nu och barn är ju varken blinda eller döva utan påverkas såklart - men därmed inte sagt att Eda kommun håller på att bli Chicago. Men det viktiga nu är att det finns en känsla av trygghet och när vi såg att de här händelserna skedde tämligen koncentrerat och såpass tidigt på terminen valde vi att kliva upp i samverkansformen.
Kommunpolis Maria Westby flikar in:
– Och det är viktigt att poängtera att vi inte ser detta som någon alarmerande gängbildning i lokalpolisområdet utan detta handlar om en liten grupp individer.
Westby menar att händelserna inte innebär någon större i skillnad i hur polisen arbetar.
– Många tror att polisen bara ska jobba när incidenter redan ägt rum, till exempel genom att gripa folk. Men vi har ju i själva verket ett stort regeringsuppdrag att jobba förebyggande, och har en överenskommelse om samverkan sen många år med kommunerna. Och vi fortsätter som vi tidigare gjort, att vara ute på fritidsgårdar, vara på köpcentret och andra offentliga arenor, och även besöka skolor som vi också gjort innan.
Stannar inte vid stabsmetodik
Amanda Bäckström är säkerhetssamordnare på Räddningstjänsten, och en av sex personer som arbetar brottsförebyggande och trygghetsskapande inom Arvika-Eda-Årjäng-Säffle.
– Eftersom vi redan har en vardaglig samverkan igång så har det varit smidigt att intensifiera vår kontakt och möta upp situationen, säger hon.
Anders Boström på Individ- och familjeomsorgen betonar dock att situationen kräver ett kollektivt ansvarstagande.
– Självklart ska vi samlas och visa vägen men arbetet stoppar ju inte vid vår stabsmetodik utan det är ju framförallt baspersonalen som är ute och gör jobbet varje dag som gör de här insatserna.
Och såklart - barnen och de vuxna i deras liv.
– Det finns en klyscha: det krävs en by för att uppfostra ett barn. Och där är vi med, men även vårdnadshavare och äldre barn som visar de yngre. Och där måste vi ha en dialog om vi ska få ihop det. Visst har vi lagstiftningar och uppdrag, men helheten kommer ingen undan i ett samhälle.