Arkitekt, fotograf, musiker och först ut som ordförande i Arvika konstförening.
Ludvig Mattsson valde många olika vägar – och var en etablerad arkitekt i Arvika.
Nu väntar utställningen ”I Ludvig Mattssons spår” på Arvika konsthall. En utställning som lyfter många av de avtryck som arkitekten gjorde.
Ritningar och byggnader från olika tidsperioder visas upp.
Nu på lördag, 19 augusti, är det vernissage för ”I Ludvig Mattssons spår”.
Monika Jansson, Kerstin Söderlund, Karina Berggren och Irene Heine är gruppen bakom utställningen.
Föddes i Mangskog
Ludvig Mattsson föddes 1888 i Bjurbäcken i Mangskog. Hans föräldrar kom båda från Gunnarskog. Familjen flyttade till Arvika när Ludvig Mattsson började realskolan.
Hans son var Anders Mattsson. Han har tagit vara på mycket material från sin pappa, som texter och fotografier. Det är mycket tack vare sonens gedigna arbete som ”I Ludvig Mattssons spår” nu kan visas upp på Arvika konsthall.
– Sedan Anders Mattsson blev pensionär har han gått igenom sin pappas dagböcker, fotografier, anteckningar och katalogiserat allt. Det är ett så otroligt arbete han har lagt ner, säger Irene Heine.
Hedenskogshuset
Ludvig Mattsson förde dagbok från att han var riktigt ung och fram till att han dog 1960. Genom åren ritade han en stor mängd byggnader. Ungefär 850 projekt blev det.
Genom åren har han ritat sommarhus, badhus, 57 skolor, 21 hembygdsgårdar och 37 prästgårdar.
Många av de bostäder han ritade finns i västra Värmland.
Han ritade bland annat ”Lilla slottet” – Hedenskogshuset – på Hantverksgatan i Arvika. Han har även varit med och ritat Arvikas gamla badhus, numera Musikskolan. Han ritade även en bostad till Anders Nordell. Huset finns kvar på Cisterngatan i Arvika, men byggnaden har blivit ombyggd genom åren.
– Man kan se på fönster och olika detaljer hur hans byggnader låg i tiden. Många gånger var han före sin tid, och ibland var han mitt i – men han var aldrig efter, säger Irene Heine.
– Viktigt för honom var att ta hänsyn till tiden och bygdens karaktär. När han gick in och byggde om bostäder var han noga med att inte radera ut det gamla, utan lyssna på det som var viktigt och ändra varsamt, säger hon.
Drömde om museum
Ludvig Mattsson var en viktig person för Rackstadkolonins etablering och framväxt under första halvan av 1900-talet. Han blev också intendent på Sågudden 1941, efter Anders Hedenskog.
– Ludvigs önskan var att Arvika skulle få ett eget konstmuseum. En egen fast plats för de samlingar som många gånger kom från Hedenskog och Sågudden. Det dröjde många år och många försök innan det faktiskt blev så, säger Irene Heine.
I dag lever Rackstadmuseet för fullt.
– Han skulle ha blivit väldigt nöjd om han visste att det nu finns ett museum, säger Irene.
Ludvig Mattsson var med och jobbade för att det skulle bli en minnesgård av Oppstuhage i Rackstad i Arvika – och det blev det 1951.
Valde många vägar
Som ung student visste Ludvig Mattsson inte riktigt vilken väg han skulle ta. Skulle han välja arkitekturen? Bli bildkonstnär eller musiker? Eller skulle han satsa på att bli lärare?
– Han blev alltihop och lite till, säger Irene.
Utställningen på konsthallen visar upp Ludvig Mattssons många sidor. Konsthallen fylls med arkitektens ritningar, men också med fotografier. Även hans intresse för musik och passion för museum och konst får komma fram.
Mycket jobb
Monika Jansson, Kerstin Söderlund, Karina Berggren och Irene Heine har lagt ned många timmars förberedelser på att presentera Ludvig Mattssons konstnärliga historia.
– En utställning tar tid att göra och för att förmedla den måste man ha kunskap för hur man ska presentera den. Det tycker jag den här gruppen genomsyrar, vi kan det, säger Monika Jansson.
Det sker under utställningsperioden
Under veckorna som utställningen pågår bjuds det bland annat på föreläsningar och stadsvandringar. Det blir också skaparverkstad med biblioteket i Arvika.
Nu ser utställningsgruppen fram emot helgen.
– Ludvig var engagerad i konstföreningen. Han var en av de som bildade konstföreningen i Arvika som bildades 1944. Det är häftigt, säger Monika Jansson.
Hur skulle ni beskriva Ludvig Mattsson?
– En arkitektlegend, säger Kerstin Söderlund.
– Han verkade utan att synas. Han var otroligt verksam, men var inte den som sa ”se på mig”, säger Irene Heine.
Kulturen lever vidare
Många i Arvika har sett hans objekt.
– Men han är kanske inte så känd bland Arvikaborna, säger Kerstin Söderlund.
Nu lever hans kultur och historia vidare.
– Inget projekt var för litet eller för stort för honom, säger Monica Jansson.