Hoppa till huvudinnehållet

Tillsammans med grannar skapar de blommande vägkanter

Publicerad:
Reporter Kerstin Herö
Kerstin Herö
kerstin.hero@arvikanyheter.se
Lina och Ulf Forsman ingår i arbetsgruppen i Mötterud som driver ett projekt där man sköter vägkanterna för att öka artrikedomen av växter.
Lina och Ulf Forsman ingår i arbetsgruppen i Mötterud som driver ett projekt där man sköter vägkanterna för att öka artrikedomen av växter. Foto: Kerstin Herö

De vill bidra till blommande vägkanter som gynnar den biologiska mångfalden och startade ett projekt längs sin egen väg hemma i Mötterud.

I mars i år bildades en arbetsgrupp efter ett förslag av far och dotter Ulf och Lina Forsman. De bor inte så långt ifrån varandra och som fastighetsägare är de båda med i Mötteruds vägsamfällighet. De la fram sin idé för föreningen, att bilda en fristående grupp som kunde organisera skötsel av vägkanterna, och fick klartecken för det.

– Och det var några som anmälde sig och ville vara med i gruppen, det är ju frivilligt, berättar Lina Forsman.

Vägsträckan som berörs är cirka 3,5 kilometer och går från Lycke industriområde till övre Mötterud. Fokus ligger främst på två åtgärder, att förhindra att de invasiva växterna breder ut sig och tränger undan andra blommor vid vägkanten. Längs deras egen väg gäller det framför allt lupiner och kanadensiskt gullris.

– Och sen att slåttern av vägrenen sker vid lämplig tidpunkt. Ängsblommorna ska hinna fröa av sig innan man slår dem, säger Ulf Forsman som tillägger att man har en muntlig överenskommelse med kommunen, som sköter underhållet av vägen, att man ska ta hänsyn till det.

Biologisk mångfald längs vägkanten i Mötterud. Vägsträckan som berörs av projektet är cirka 3,5 kilometer.
Biologisk mångfald längs vägkanten i Mötterud. Vägsträckan som berörs av projektet är cirka 3,5 kilometer. Foto: Privat

När arbetsgruppen gjorde en inventering inför det kommande arbetet upptäckte de att det redan finns en artrikedom som man nu tänker satsa på att bevara och utveckla.

De har sett exempel på blåsuga, orkidéer, ängsvädd, gulsporre, humleblomster...

– Fyrtio arter hittade vi. Blommande växter. Då är inte grässorterna med. Det finns många olika arter av gräs också.

De hade en första arbetsdag i juni, då de klippte ner lupiner och samlade ihop, innan blommorna fick frön och började sprida sig. De har valt att jobba på det sättet, att gräva upp alla lupiner, skulle kräva en helt annan arbetsinsats. Ambitionen är inte att utrota dem, men försvaga plantorna och hålla nere mängden.

I slutet av juli planerar man för nästa arbetsdag, då alla som vill kan delta, och då inriktar man sig på att få bort det kanadensiska gullriset.

Sly ska helst också rensas bort från dikesrenen främst för att de skuggar växtplatsen. Det får eventuellt bli ett framtida uppdrag.

Naturskyddsföreningen

Det finns mycket information på nätet att ta del av om man vill göra nåt själv för att skapa en bra livsmiljö för växter som trivs längs dikesrenen om villkoren är de rätta.

– Naturskyddsföreningen har projektet ”Världens längsta blomsteräng”. De har väldigt bra material för den här typen av projekt. Floraguider och vägledning hur man kan sköta vägkanterna, berättar Lina Forsman.

Trafikverket har projektet ”Artrika vägkanter” som också syftar till att bevara de vägkanter med höga naturvärden som är viktiga miljöer för många växter och insekter.

För den som vill göra liknande projekt finns mycket bra material att hämta på nätet för att få inspiration och vägledning hur man går tillväga säger Lina Forsman.
För den som vill göra liknande projekt finns mycket bra material att hämta på nätet för att få inspiration och vägledning hur man går tillväga säger Lina Forsman. Foto: Kerstin Herö

I Mötterud är det en grupp privatpersoner som bidrar till den biologiska mångfalden med sitt arbete . Både Lina och Ulf Forsman understryker att det inte behöver vara så märkvärdigt, varken kostsamt eller betungande.

– Det räcker med ganska små åtgärder så ger det resultat.

Projektet har ingen budget, utan det är egen tid, planering och organisation som ligger till grund för arbetet.

Hur kom ni in på det här med att sköta vägkanterna?

– Det ingår i ett större sammanhang. Mycket av naturtypen ängsmark har försvunnit, det finns bara en promille kvar av det som fanns förr, säger Ulf Forsman.

Men många ängsväxter trivs även vid vägkanten som till viss del kan ersätta ängsmarkerna. De får en annan plats att överleva på. Men då kan de behöva lite hjälp så de inte trängs undan. Det finns mycket vägar på landsbygden och sammantaget handlar det om stora ytor som sträcker sig genom landskapet och där arterna kan sprida sig.

Större skala

– Diskussionen om vägkanterna är inte ny, det finns enskilda fastighetsägare som rensat här tidigare, säger Ulf Forsman. Man kan se skillnaden, att där man har gjort det finns det fler arter. Helt klart så ger det effekt.

Med projektet blir arbetet organiserat i lite större skala. Fler samlas för att göra en insats tillsammans och där emellan kan var och en som vill ta ett mindre tag och klippa bort invasiva växter.

– Många som bor här promenerar längs vägen. Då kan man passa på att rycka upp lupiner eller gullris, säger Lina Forsman som tycker att projektet samtidigt leder till att man lär sig nya saker hela tiden och det skapar intresse för naturen.

Hon har små barn som genom projektet blivit nyfikna på vad som växer längs vägkanten och de insekter och fjärilar de lockar till sig.

Lite längre fram kommer arbetsgruppen att göra en uppföljning för att se vilka resultat deras arbete gett. Antalet arter, vilka arter och om det tillkommit några nya växter under tiden.

Artikeltaggar

BlommorDjur och naturInvasiva arterNaturskyddsföreningenTrafikverketVäxterÅtgärder

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.