Västvärmländskans SM-succé – silver i heta loppet: ”En valör kvar att ta nu”

Frida Michold fortsätter ta kliv som traillöpare.

Under helgens SM i Stockholm sprang hon hem silvret i värmen – vilket 27-åringen rankar väldigt högt.

– Bland det absolut bästa jag har gjort hittills, konstaterar hon.

Arvikatjejen, som numera bor i Linköping, tog sin första SM-medalj i trail förra året – och bättrade alltså på samlingen nu.

– Jag hade väldigt svårt att veta vilka förväntningar jag skulle ha på förhand, för det var ett starkt startfält. Men det gick väldigt bra och det var väldigt roligt. Jag kände mig stark och hade ingen dipp under loppet, säger Frida.

”Hade en strategi”

Att det skulle bli ett varmt och kämpigt lopp över 33 kilometer – det var hon dock helt inställd på.

– Jag förstod innan att det skulle vara en varm historia. Det var 29 grader vid start och jag var lite fundersam över hur jag skulle klara av värmen. Men jag hade en strategi för att kunna hålla hela vägen, berättar västvärmländskan.

Som fortsätter:

– Det är ett långt lopp och jag vet av erfarenhet att värme påverkar över tid, så jag var väldigt noga med att gå ut lugnt och försöka plocka placeringar. Det tror jag var nyckeln till varför det gick så bra.

När förstod du att det skulle kunna räcka riktigt långt?

– Det var nog vid den första vätskekontrollen vid elva kilometer, då låg jag på andra plats. Jag visste inte att jag hade hamnat före så många och var lite förvånad, men där nånstans började jag känna att det här nog kunde gå.

– Det blir lite speciellt vid traillopp, för det är rätt svårt att veta var folk befinner sig. Folk på friidrottsförbundet gav mig listrapporter så jag hade lite koll i alla fall.

”Ger motivation”

Upp till segraren Louise Jernberg var det nästan sju minuter, och lika stort var avståndet slutligen till trean Natalie Persson.

– Jag var väldigt noga med att inte tappa andraplatsen för att jaga ikapp. Jag vet att det är väldigt stor risk att gå in i väggen när det är så varmt, så det var fullt fokus på att hålla ihop det.

Hur nöjd är du med loppet?

– Jag är väldigt nöjd med genomförandet. Med tanke på förra året kunde jag nog inte drömma om en ännu bättre placering, så det här ger motivation till att vilja fortsätta utvecklas.

Guld nästa?

Brons förra året, silver nu alltså. Fortsätter den här trenden kan det med andra ord bli riktigt roligt nästa år.

– Det går ju åt rätt håll. Jag har ju en valör kvar att ta nu, haha. Det gäller att våga utmana ännu mer nästa år. Men det krävs väldigt mycket jobb för att kunna nå dit.

Hur högt rankar du det här SM-silvret mot vad du har gjort tidigare?

– Bra fråga! Alltid svårt att ställa olika distanser mot varandra. Men framför allt var det ett väldigt starkt startfält, med många som springer på heltid, så jag skulle nog säga att det här är bland det absolut bästa jag gjort hittills.

Utvecklingskurvan pekar i alla fall klart uppåt.

– Det känns verkligen så. Jag har fått ett lyft i år och jag springer även bättre på milen. Jag springer mycket och har lagt fokus på mängd och tröskelträning – väldigt kul att det ger utdelning.

Hon har sprungit milen på under 36 minuter ett par gånger i år redan.

– I början av året var målet att sätta personligt rekord på tio kilometer. Jag sprang ett lopp på 35.50 i april, sen hade jag ett bra SM på tio kilometer som jag var nöjd med där jag slutade tolva.

Största skadan hittills

Mot slutet av fjolåret åkte hon på ett bakslag – som ändå kom vid en förhållandevis tacksam tidpunkt.

– Jag hade en skada i november som kanske var den största skadan jag haft hittills. En muskelbristning i baksidan, som gjorde att det inte alls gick att belasta, så det blev en månad löpfritt. Väldigt glad att jag är så pass icke skadebenägen annars.

Bortsett från några mindre lopp blir det en något lugnare period framöver – innan ett gäng större tävlingar väntar.