Hoppa till huvudinnehållet

Efter nya sega bakslaget – Mona har siktet inställt: ”Kommer vara årets stora mål”

Publicerad:
Reporter Oscar Walldén
Oscar Walldén
oscar.wallden@arvikanyheter.se
Mona Brorsson är i gång för fullt igen med barmarksträningen efter att ha drabbats av en ny seg förkylning, vilket fick henne att välja bort landslagslägret på höghöjd. Arkivbild.
Mona Brorsson är i gång för fullt igen med barmarksträningen efter att ha drabbats av en ny seg förkylning, vilket fick henne att välja bort landslagslägret på höghöjd. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hon fick större delen av fjolårssäsongen förstörd i och med en längre sjukdomsperiod.

Nu är det en revanschsugen Mona Brorsson som nyss börjat träna för fullt igen – efter ännu en seg förkylning.

– Jag låg på sofflocket i en vecka, konstaterar hon.

Hon har precis genomfört en lång cykling från hemorten Östersund till Meråker på andra sidan gränsen när AN-sporten når västvärmländskan.

En segdragen förkylning tvingade Mona Brorsson att välja bort landslagets första höghöjdsläger för säsongen, i italienska Lavazé – men nu är hon i gång och tränar för fullt igen.

– Jag har varit rejält förkyld, med lite halvdålig tajming. När de åkte iväg var det precis att jag drog i gång träningen, så jag var liksom inte redo att haka på, berättar Mona Brorsson.

Och fortsätter:

– Men då kom vi på ganska snabbt att Team Autoexperten, alltså utvecklingslaget, skulle till Meråker på läger och kände direkt att det blir ju jättebra för mig. Så jag hakade på dom.

”Varit ganska dumt”

Hon har nu haft ungefär en vecka på sig att tillfriskna och komma i gång med träningen, och gjorde alltså första dagen på lägret under tisdagen.

– Det känns helt rätt för mig med tanke på formläget. Det hade varit ganska dumt för mig att åka upp på höjden, jag hade inte kunnat tillgodogöra mig det som var tanken med det lägret. Så det här var ett jättebra alternativ.

Hur har tiden efter säsongsslutet varit annars?

– Det har varit bra. Jag hade en jättebra semester och hade det väldigt gôtt – jag kunde verkligen ladda om. Inte bara fysiskt utan även mentalt. Jag kände när träningen drog i gång i början på maj att jag nog var mer taggad än vad jag har varit på jättemånga år, verkligen skön känsla i kroppen också.

– Det är sällan man är i toppform i maj, men jag skulle säga att utgångsläget var lite bättre än i vanliga fall – så det var skönt, haha. Nu känns ju allt som bortblåst efter en veckas förkylning men det kommer väl tillbaka hoppas jag.

Var överens

Just den här typen av bakslag var det annars som spolierade större delen av den gångna säsongen i världscupen, där hon dock fick det att lossna något mot slutet – och faktiskt lyckades prestera rätt hyggligt under just VM.

När säsongen var slut satt Mona med landslagstränaren Johannes Lukas och diskuterade hur vintern såg ut.

– Vi båda var väldigt överens var det gick fel, det var ju såklart den här sega, långdragna förkylningen och en del val som man gjorde efter det, säger Mona.

Hon fortsätter:

– Med facit i hand skulle man ju ha varit kylig. Jag hade behövt träna för att bygga upp grunden igen, för det enda jag gjorde var att tävla och ta det lugnt men jag fick ingen uthållighetsgrund som krävdes.

– Sett i backspegeln så kan jag verkligen vara stolt och nöjd över det jag ändå klarade prestera, men jag var inte i bra form någon gång under vintern. Jag var ganska stressad att sätta i gång med att tävla för att visa vad jag kan, i och med hur läget såg ut i laget – det var ju så extremt starkt liksom.

Mona presterade sitt bästa individuella resultat i världscupen den gångna säsongen på den absolut sista tävlingen, masstarten i Holmenkollen.
Mona presterade sitt bästa individuella resultat i världscupen den gångna säsongen på den absolut sista tävlingen, masstarten i Holmenkollen. Foto: VEGARD GRØTT

Ger det ett försök till

I utvärderingen av säsongen kom de fram till att inga större förändringar behövdes i själva träningen, med tanke på känslan som var innan förkylningen.

– Det funkade jättebra ifjol. Jag kände mig verkligen stark och som att det hade gått framåt, så nu ska vi ge det ett försök till.

När det gäller skyttet finns det fortsatt förbättringspotential – framför allt i det stående. Hon har exempelvis testat nytt grepp genom att byta kornring på geväret, för att se hur ögat reagerar på en förändrad synbild.

– Även om jag inte var i form ifjol så var det ändå en del ljusglimtar rent skyttemässigt. Jag sköt lite snabbare och lite bättre. Men där vill jag såklart ta ett steg till och fila lite på hur vi kan gå vidare där också.

”Det enda jag vet”

Hon erkänner att slutet av karriären börjar närma sig, då hon hunnit fylla 33 år, men väljer att inte se alltför långt framåt.

– Nu ser jag kanske kortare än vad jag har gjort förut. Jag tänker verkligen den här säsongen till att börja med. Det enda jag vet är att jag kommer köra det här året, sen kommer jag nog göra en utvärdering efter året för att se hur det känns.

Skidskyttarna har ju alltid ett mästerskap att sikta in sig på, vilket kommande säsong är VM i tjeckiska Nove Mesto.

– Det kommer ju såklart vara årets stora mål. Jag har ganska trevliga upplevelser därifrån – jag gillar den banan. Ingen höghöjd, inget komplicerat utan det är bara att åka.

”Inte så sannolikt”

Om det blir någon satsning mot ytterligare ett OS, som nästa gång hålls i Milano 2026, låter hon framtiden få avgöra.

– Jag tror inte att det är så sannolikt att jag kommer köra det heller, men vi tar ett år i taget så får vi se, säger Mona som var med och tog ett historiskt stafettguld 2022 i Peking.

Läs vårt dokument om Monas resa till OS 2022 här:

Dokument: Mona Brorssons resa – från uppväxten i Koppom till OS i Peking

Artikeltaggar

Johannes LukasMilanoMona BrorssonNorgeSjukdomSkidskytteSkidskytte-VMSportTräningVinter-OSVärldscupen i skidskytteÖstersund

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.