Hoppa till huvudinnehållet

Stinnerbom undersöker samiska myter: ”Idén är trettio år gammal”

Publicerad:
Teater är fysisk aktivitet. Regissören som röstens förlossare.
Teater är fysisk aktivitet. Regissören som röstens förlossare. Foto: Sven Smedberg

Sommarens föreställning i Berättarladan i Rottneros gestaltar samiska myter. AN:s Sven Smedberg for dit för att träffa regissören Leif Stinnerbom i en repetitionspaus på väg mot midsommardagens premiär.

Leif Stinnerbom, regissör och konstnärlig ledare på Västanå Musik & Teater, är av samisk familj, så när vi bänkat oss i den vackert mörkröda foajén utanför vinterscenen i Berättarladan är min första fråga:

Kommer din släkt från kyrkbyn Fatmomakke?

Jag har lyckats snappa upp att i Fatmomakke, i skuggan av Marsfjället i Västerbotten, finns en sluttning mot Kultsjön som kallas Stinnerbombacken, därför att klockaren Olov Jonsson Stinnerbom, som inga klockor hade, stod där i backen och ropade det tillresta kyrkfolket samman till gudstjänst.

AN:s utsände granskas genom nådens mässingring varvid hemligheter avslöjas
AN:s utsände granskas genom nådens mässingring varvid hemligheter avslöjas

– Ja, i varje fall ifrån Marsfjällsmassivet ett stycke norrut, där fanns Stinnerbommarna, men jag har också halva min släkt på norska sidan – riksgränsen var ju inte viktig i ett samiskt sammanhang. Och klockarn var min mormors far.

Och sen, det samiska levde kvar när du var pojk hemma på Sommarro i Arvika?

– Ja, det skulle jag nog säga, jag är uppfostrad av min mor, mov tjidtjie, hon lärde mig ett samiskt tänkesätt. Men jag lärde mig också av morfar i Krutberg, när jag var med honom på fjället när jag var pojk. Men det var inte utan komplikation. I mors barndom talade hon bara sydsamiska och när hon kom till skolan, full av entusiasm och förväntan, tilltalade hon läraren på sitt modersmål, fick omedelbart en örfil och fick höra att ”här gäller inte ditt språk”. Först i Sydsverige kände hon sig som en första klassens medborgare.

Storsamhällets underkännande av den samiska kulturen hänger med ända fram i din barndom?

– I högsta grad. När mor flyttade ner till södra Sverige valde hon att inte annonsera sin samiskhet och vi barn skulle besparas den utsattheten.

Solens dotter

Så det är lätt att konstatera att när Västanå teater sätter upp ”Solens dotter – sägner från Sameland” är den konstnärlige ledaren och manusförfattaren inte bara grundligt beläst i den samiska sagoskatten men han har även kort väg till identifikation med samiska förhållningssätt och myternas utsagor om naturen, gudarna, djur och människor.

Regissören Leif Stinnerbom på scengolvet.
Regissören Leif Stinnerbom på scengolvet.

Vägen till teatern gick via musik och dans? Och en viktig anhalt i bildningsgången var Peter Oskarssons uppsättning av ”Den stora vreden” 1987, där du instruerade dansen. Men det börjar med musik. Du hade en liten husvagn nere i trädgården för att inte störa omgivningen med övningar på fiolen.

– Ja, så var det, men jag hade även tidigt hört morfar jojka och inte minst min morfars bror som hette Nils Mattias Andersson och som var en rikskänd jojkare, hans jojk blev inspelad av både radio och TV i en serie om svensk folkmusik. Dom for till Nils Mattias i Tärnaby och lyckades med lock och pock.

Det var svårt, för han var ovillig att lyfta jojken ut ur sitt autentiska sammanhang …

– Ja, det var svårt, SVT fick vänta ut honom. Det är först när dom tar honom i bil till hans gamla kåtaplats på norska sidan och han i mossan hittar den gamla eldstadens stenar. Då sjunker han ihop och börjar jojka, med text, vilket inte är så vanligt. Han reciterar – improviserar – en lång poetisk berättelse från tiden när han levde där med hustru och barn och hade renarna på Oulavuolie, Olfjellet på norska:

Renarna med vita prickarna på nosen

Renarna med de snedställda hornen

Renarna med de framåtriktade hornen

De vackra, som helt gick ensamma.

Då, när jag var mannen på Oulavuolie,

Mannen på Oulavuolie, mannen på Oulavuolie

På Oulavuolie, Oulavuolie, Oulavuolie.

slutar den i Israels Ruongs svenska översättning. Jojken har jag alltså haft med mig, även om den då var tillbakaträngd.

Men sen kommer låtarna?

– Jo, jag började utforska traditionerna omkring mig i västra Värmland.

Och det blev en stor samling låtar från Mangskog.

– Ja, och mer därtill. Och jag hade tänkt doktorera i musikvetenskap om Sven-Ingvars, men polskan och teatern tog överhanden. Med hustru Inger försökte jag rekonstruera den gamla polskan från gränstrakterna mot Norge som den kunde ha tett sig för hundrafemtio år sen.

Du rör dig ofta i mytens landskap, Eddan, Kalevala, En midsommarnattsdröm, Trollflöjten. Och med inspiration från Pekingopera och indisk teater och från antika dramer hos Ariane Mnouchkine i Paris och dina uppsättningar som med sin ringlek har karaktären av rit … varför har du dröjt med att gestalta det samiska? Med dess magiska runda trumma …

– Svårt att veta, idén är trettio år gammal, men kanske behövde den lång tid för att mogna på något sätt.

Kan det vara så att idag finns det i den storsvenska offentligheten ett helt nytt och större utrymme för det samiska än för bara tjugo år sedan?

– Javisst, filmer, musik, romaner, bildkonst, teater, svenskarna börjar äntligen lite yrvaket uppmärksamma att det i norr lever ett ursprungsfolk med en egen originell kultur. Det är sent, min mors språk, sydsamiskan för en flämtande tillvaro.

Voi, voi, voi …

– Ja, oj, oj, oj, det är vad barna säger när de hör jordgudinnan Maderakka berätta. Ska vi gå ner och lyssna till henne, repetitionen börjar strax?

  • Solgudinnans trumma
    Solgudinnans trumma
  • Skapelsegudinnans trumma
    Skapelsegudinnans trumma
  • Mångudinnans trumma
    Mångudinnans trumma

Artikeltaggar

Ariane MnouchkineBerättarladanFatmomakkeFöreställningarJazzLeif StinnerbomMarsfjälletMusikNils Mattias AnderssonSven-IngvarsSVTTeaterVästerbotten

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.