Hoppa till huvudinnehållet

Känd skogsfantast hittade rödlistad art på hygge: ”Skamligt”

Publicerad:
Reporter Sonya Cunningham Oldenvik
Sonya Cunningham Oldenvik
sonya.cunningham.oldenvik@arvikanyheter.se
Sebastian Kirppu på ett hygge strax nordost om Arvika.
Sebastian Kirppu på ett hygge strax nordost om Arvika. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Den välkände skogsbiologen Sebastian Kirppu hittade nyligen den rödlistade orkidén knärot på ett avverkat område i Arvika. En avverkning som enligt Kirppu är förkastlig. Skogsstyrelsen menar att man har tagit rimlig hänsyn till den hotade blomman.

– 40, 41, 42…, räknar Sebastian, som har ett tränat öga för ovanliga växter. Han stannar ideligen till för att räkna fler och innan det blir för mörkt för att se ordentligt har han hunnit räkna till 233 exemplar av den fridlysta och rödlistade arten knärot.

Sebastian Kirppu hamnar på hyggen oftare än han hade önskat.

Efter att ha jobbat 25 år i skogen, både för skogsbolag, länsstyrelse, skogsstyrelse och som guide, har han på senare tid blivit en alltmer högljudd förkämpe för biologisk mångfald i skogen och motståndare till kalhyggen. Han har bland annat medverkat i SVT:s ”Slaget om skogen” och blivit persona non grata bland aktörer inom näringen för sitt ihärdiga inventerande, som i flera fall lett till att skyddsvärda skogar har undantagits från avverkning. Idag jobbar han för Skydda skogen och tilldelades nyligen Artdatabankens naturvårdspris för ”sitt arbete med att värna skogen och dess biologiska mångfald”.

Den mycket långsamväxande knäroten är en så kallad signalart, som indikerar skogar med höga naturvärden.
Den mycket långsamväxande knäroten är en så kallad signalart, som indikerar skogar med höga naturvärden. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Rapporterar fynden

I samband med att han föreläste i Arvika på inbjudan av Naturskyddsföreningen gjorde han en utflykt till ett friluftsområde i Rackstad. På en nyligen avverkad yta hittade han då den rödlistade arten knärot, en orkidé som bara växer i gamla skogar. AN åkte dit för att undersöka saken närmare.

På hygget tar Sebastian fram telefonen och rapporterar sina fynd genom att knappa in koordinater och siffror på Artportalens hemsida.

– Såhär får det inte gå till, det finns ju ingen hänsyn lämnad kring områdena där knärot växer. De har till och med lagt de sågade stockarna över knärotens växtplatser, säger han.

Vad är Artportalen?

Artportalen är ett system för inrapportering och sökning av artobservationer i Sverige. Det är detta system som Skogsstyrelsen använder för att upptäcka om det växer fridlysta eller på andra sätt skyddsvärda arter och som avgör om en yta får avverkas eller inte.

Knäroten är nämligen skyddad enligt lag i Artskyddsförordningen och det är förbjudet att ”plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada” exemplar av växten. Förbudet innefattar också åtgärder som på ett indirekt sätt skadar arten, till exempel förändrade fuktförhållanden på växtplatsen.

Den del av skogen där de största bestånden av knärot fanns har avverkats.
Den del av skogen där de största bestånden av knärot fanns har avverkats. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Haft samråd

Det finns dock undantag från förbuden. De gäller till exempel inte vid pågående skogsbruk om markanvändningen ”försvåras avsevärt”. Däremot gäller fortfarande förbudet om åtgärden innebär en negativ påverkan på artens lokala bevarandestatus.

AN ringer upp Skogsstyrelsen för att förstå vad som hänt. Harald Lindebjörn är skogskonsulent och jobbar med fridlysta arter.

– Jag ser i våra protokoll att det gjordes observationer av knärot utmed leden där 2012 och när ett sånt område avverkningsanmäls blinkar det till i våra system.

Sebastian Kirppu räknar knärötter vid en avverkning i Rackstad.
Sebastian Kirppu räknar knärötter vid en avverkning i Rackstad. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Det ledde till att ett samråd i fält hölls i början av maj i år, då en konsulent på Skogsstyrelsen tillsammans med ett ombud för markägaren kom överens om att vissa så kallade hänsynsytor ska lämnas, det vill säga att delar av området inte ska avverkas.

– Har du mycket knärot på en plats kan du få dispens att avverka stora områden förutsatt att bevarandestatusen inte är hotad. Och kring Arvika finns det ganska mycket knärot, säger Harald.

”Favoriserar skogsbruket”

Sebastian Kirppu håller dock inte med om Skogsstyrelsens sätt att se på saken.

– För varje gammal skog som avverkas blir det mindre knärot och det kan ta 100 år innan den är tillbaka. Dessutom är den klassad som sårbar på den svenska rödlistan. Det här är ett typiskt exempel på hur Skogsstyrelsen favoriserar skogsbruket i stället för att stå upp för den biologiska mångfalden som vi skrivit under på att försvara i ett internationellt avtal för mindre än fem månader sen. Usch vad dåligt. Jag skäms!

COP 15 Montreal

Beslut om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald togs den 19 december på FN:s konferens om biologisk mångfald, CBD COP 15, i Montréal i Kanada. Det nya globala ramverket innehåller mål som väntas bidra både till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och till att stoppa utrotningen av djur och växter. 30 % av jordens land och hav ska skyddas, enligt avtalet.

AN tog frågan till Harald på Skogsstyrelsen.

Det kan dröja 100 år innan knäroten, som bara lever i gamla skogar, kommer tillbaka efter en avverkning. Blir inte risken att bevarandestatusen försämras när man avverkar sådana skogar?

– Ja, det där är en svår balansgång. Den är ju väldigt känslig för uttorkning. I skogar som angripits av granbarkborre försvinner den ganska fort till exempel. Men här är det bedömningen i fält som avgör och i det här fallet beslutade man sig för en hänsynsyta.

Hänsynsytan består av en udde vid tjärnet intill hygget, samt en mindre tallmosse. Totalt avsattes en relativt stor yta, 1,2 hektar av drygt fem hektar. Det är dock inte här den största koncentrationen av knärot återfunnits.

Anna Sundqvist på Skogsstyrelsen var med vid samrådet.

– Det stämmer att vi inte sparade skogen där det fanns mest knärot. Det var utmed en välbesökt vandringsled och vi bedömde att det skulle kunna utgöra en fara att spara träd där.

Knäroten är mycket känslig för uttorkning och överlever inte en kalhuggning. Enligt Artdatabanken missgynnas den kraftig av det moderna skogsbruket.
Knäroten är mycket känslig för uttorkning och överlever inte en kalhuggning. Enligt Artdatabanken missgynnas den kraftig av det moderna skogsbruket. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Blomman som stoppar skogsmaskiner - ibland

Knäroten, en till syntes oansenlig växt som man lätt missar, har blivit föremål för stor debatt de senaste åren. På grund av lagskyddet har förekomsten av knärot använts som ett sätt att bevara gammelskog i ett flertal uppmärksammade fall som ibland lett ända upp till högsta instans.

Konflikterna handlar alltså inte bara om knäroten i sig, utan om att skydda gammal skog. Sveriges gammelskogar försvinner nämligen i en rasande takt – med 1,4 procent om året enligt en studie från Lunds universitet.

I Värmland ser det inte mycket bättre ut. Endast 1,5 procent av den produktiva skogen i länet är över 160 år. Och på hygget där Kirppu hittade knärot var flera av träden i den åldern.

Ålder på skogen i Värmland - 80 procent är yngre än 80 år. Källa: SLU
Ålder på skogen i Värmland - 80 procent är yngre än 80 år. Källa: SLU Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Enligt Länsstyrelsen bedöms dessutom Värmlands miljömål om Levande skogar ha en negativ utveckling. Till exempel har rödlistade arter svårt att överleva, något som enligt Länsstyrelsens rapport bland annat beror på otillräcklig hänsyn inom skogsbruket:

”Skogsbranschens ansvar behöver tydliggöras så att nödvändig hänsyn till hotade arter och naturtyper tas vid skogsbruksåtgärder.”

Läs det lokala skogsbolagets svar på kritiken:

Lokala skogsjätten om kritiken: ”Orimligt att ta hänsyn till varje individ”
Sebastian Kirppu räknar till omkring 160 årsringar på flera av träden. Naturvärdesträd som är värda att undanta från avverkning, menar han.
Sebastian Kirppu räknar till omkring 160 årsringar på flera av träden. Naturvärdesträd som är värda att undanta från avverkning, menar han. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Artikeltaggar

ArtdatabankenArvikaBiologisk mångfaldDjur och naturFNMontréalNaturskyddsföreningenSebastian KirppuSkogSkogsstyrelsenSVTVärmlands län

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.