I kvarteret Bromsen på Västra Kyrkogatan i Arvika kan ett trygghetsboende, som många efterfrågar, kanske bli verklighet om några år. Och möjligen i form av kooperativa hyresrätter.
En ny detaljplan för Bromsen håller på att tas fram. Syftet är att ändra gällande plan, som bara tillåter småindustri, för att kunna bygga bostäder.
Den tänkta platsen för ett nytt boende utgörs i dag av en stor grusplan. Marken ägs av det kommunala bolaget Arvika Lokal och Mark AB.
Idén att den platsen, med sitt centrala läge, skulle lämpa sig för en nybyggnation är inte ny, ännu mindre debatten om behovet av ett trygghetsboende i kommunen. Pensionärsföreningarna har drivit på i frågan om ett trygghetsboende och ämnet kom upp igen i samband med seniormässan som PRO arrangerade på Ritz nyligen. Kommunalrådet Peter Söderström (S) var en av de personer som frågades ut under mässan och han fick då frågan om ett framtida trygghetsboende och om kommunen är beredd att samverka med pensionärsföreningarna kring det.
I svaret refererade Söderström till kvarteret Bromsen och tankarna som finns kring det.
Arvika Nyheter skrev om den obebyggda tomten för ett par år sedan och möjligheten att eventuellt bygga ett trygghetsboende.
Var ligger diskussionerna i dag?
– Vi har haft möte med lite entreprenörer som jobbar med trygghetsboende, men detaljplanen måste bli klar först. Riksbyggen har varit med på ett möte och presenterat ett koncept som de har med en kooperativ hyresrättsförening, säger Peter Söderström.
– Målbilden är att ha en kooperativ lösning. Då går kommunen in och är borgenär för ett lån till föreningen och sitter med i styrelsen, men det är själva föreningen som har majoritet. Det är ett intressant koncept att titta på, men det är inget som är spikat och klart.
Vad händer nu? Hur går man vidare?
– Tanken är att bjuda in intresserade föreningar till samtal och kanske ta en tur i närområdet där det fungerar bra och titta. PRO har ju sagt att de vill vara med och diskutera, säger Peter Söderström.
Mona Smedman (C) är ny ordförande i kommunstyrelsens utskott för vård och omsorg, från och med i år.
– Jag tror att det är en jättebra tomt för det, säger hon angående ett trygghetsboende i kvarteret Bromsen. Jag tror mycket på att det finns lite olika boendeformer.
Platsens centrala läge i början på Västra kyrkogatan med närheten till Palmvikens handelsområde och resten av centrum.
– Och det är platt, det är inte så svårt att ta sig till och från.
Hur ser du på en modell med en kooperativ hyresrättsförening?
– Vi har inte landat i nåt än. Men vi delar målbilden att kommunen inte ska bygga, säger Mona Smedman.
Centerpartiet ingår efter valet i en samverkan med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och bildar majoritetsstyre i kommunen.
Enligt kommunens planavdelning kommer detaljplanen för kvarteret Bromsen att komma ut på samråd efter sommaren.
Kort om trygghetsbostäder och kooperativa hyresrätter
Så här beskriver Boverket begreppet trygghetsbostäder och kooperativ hyresrätt på myndighetens webbplats:
”Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg (SÄBO). För att flytta in i en trygghetsbostad krävs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Trygghetsbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.”
”Kooperativ hyresrätt kan sägas vara ett mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt. En förening äger – eller hyr – en fastighet och enskilda föreningsmedlemmar i sin tur hyr sina lägenheter av föreningen. Vid inflyttning betalas en form av deposition till föreningen, vilken återfås när man flyttar därifrån. Man kan alltså inte sälja sin lägenhet utan den lämnas tillbaka till föreningen när man flyttar.”
Riksbyggens modell med kooperativa hyresrättsföreningar sker i ett samarbete med kommuner och finns på ett antal platser i landet, även i Värmland.
Så här beskriver man själv konceptet i en kort sammanfattning:
Kommuner bildar tillsammans med Riksbyggen en kooperativ hyresrättsförening.
Föreningen äger fastigheten och hyr ut lägenheterna till sina medlemmar. När man tecknar hyreskontrakt blir man samtidigt medlem och betalar en medlemsinsats.
Hyran bestäms av styrelsen. I styrelsen sitter representanter för Riksbyggen, kommunen och hyresgästerna.
Fastigheten finansieras med externa lån där kommunens åtagande är att garantera en kommunal borgen för finansieringen.