Skolsektorn har varit livligt debatterad både på riksplanet och lokalt i kommunen. Diskussionens vågor har ibland varit höga och de argument som har använts från olika håll förtjänar att synas och nyanseras lite.
Regeringen har, trots att skolan är kommunal, ett stort ansvar för kommunernas finansiering genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. När då landets skolminister går ut och säger att regeringen gjort den största satsningen på skolan någonsin måste det såklart synas. Riksdagens Utredningstjänst har gjort just det och den visar att i fasta priser är det den sämsta budgeten för skolan sedan 2007.
Det har ”försvunnit” åtta miljarder i reella tal i statsbidrag. För Arvikas del blir det lite förenklat uträknat cirka 24 miljoner.
Dessa miljoner hade vi, liksom alla andra kommuner i Sverige mer än väl behövt för att som vi gjort i Arvika under en lång följd av år satsa mer pengar på skolan. Ministern måste sluta att fara med osanning och skylla på kommunerna. Hen har likt övriga i regeringen prioriterat skattesänkningar för högavlönade före satsningar på välfärden.
Lokalt har det framförts att kommunen inte satsar på skolan. Detta påstående kan enkelt motbevisas genom följande redovisning av budget för Lärande och Stöd, där skolan ingår, för de senaste tio åren. 2013 var budgeten för LoS 593 miljoner kronor, nu 2023 är budgeten 913 miljoner kronor. Tittar vi närmare på just grundskolan så har budgeten gått från 254 miljoner kronor år 2013 till 400 miljoner kronor år 2023. Skolan har utöver att få utökad budget som motsvarar prisökningar - alltså för att kunna behålla status quo; fått 76 miljoner kronor. Andelen av budgeten som går till personal har ökat från 56 procent till 62 procent. Som du kan se så har vi styrande politiker satsat rejält på utbildning.
Olika siffror om vad en elev ”kostar” eller hur mycket kommunen ”satsar” har också figurerat i olika sammanhang. Därför vill vi redovisa de samlade kostnaderna (undervisning, skolskjuts, mat, material, hyra mm) för en grundskoleelev i Arvika och i andra Värmlandskommuner. (offentlig statistik hämtad från Kolada, de kommuner som hunnit redovisa)
2020 2022
Kristinehamn 106 239:- 106 028:-
Kil 116 470:- 115 914:-
Filipstad 116 886:- 120 712:-
Storfors 125 262:- 125 932:-
Grums 128 398:- 126 210:-
Karlstad 110 674:- 121 965:-
Arvika 106 102:- 121 983:-
Som ytterligare ett bevis på att vi tycker att utbildningsområdet är viktigt vill vi redovisa hur mycket vi investerat inom förskolan och grundskolan de senaste tio åren.
Inom förskolan har det investerats 131 miljoner de senaste tio åren och motsvarande siffra för grundskolan är 526 miljoner (Minnebergsskolan 349 miljoner) och i gemensamma enheter förskola/grundskola 35 miljoner. Sammanlagt har det investerats 692 miljoner kronor för att skapa en bra vistelsemiljö för våra barn och unga och en bättre arbetsmiljö för våra anställda.
Vi ser de behov som finns inom skolans värld och alla andra verksamheter i kommunen, tro inget annat. Vi tycker att skolan är viktig och vi har satsat på skolan. Men med de ekonomiska ramar som neddragningar från staten i det kommunekonomiska utjämningssystemet ger oss finns inte mer pengar att fördela. Tänk om Magdalena hade fått styra Sverige i stället. Då hade det sett annorlunda ut.
Socialdemokraterna Arvika