Det blir en minusbudget – igen. På måndagen la majoritetsstyret i Region Värmland fram sitt budgetförslag för 2024. Fyra punkter prioriteras och mest satsar man på vårdcentralerna.
– De är en oerhört viktig ryggrad i vården, säger regionrådet Erik Evestam (C)
Precis som förra året befinner sig regionerna i en mycket tuff ekonomisk situation, där kostnaderna stiger snabbare än intäkterna och hälso- och sjukvården är hårt ansträngd. Region Värmland är inget undantag.
För 2024 lägger därför den politiska majoriteten, S, C och V, i regionen återigen en minusbudget och använder sig av sparat kapital ur resultatutjämningsreserven, RUR. Närmare bestämt 227 miljoner kronor.
– Vi gör ett undantag från tvåprocentsmålet i överskott även i år. Det är nödvändigt för att kunna ge en bra vård till värmlänningarna, säger Åsa Johansson (S), regionstyrelsens ordförande.
– Budgeten för 2024 är 488 miljoner kronor större än för 2023 och landar på drygt 11,3 miljarder. Det utrymmet använder vi till fyra viktiga punkter, fortsätter hon.
Den största satsningen görs på vårdcentralerna, där man skjuter till 30 nya miljoner.
– Vi vill att primärvårdens andel av budgeten ska öka, det är ett första steg. I nästa steg behöver vi se hur varje vårdcentral kan utvecklas. Ett sätt att frigöra kapacitet är att ha fler digitala vårdbesök via vår egen vårdcentral på nätet och få ner de långa köerna till 1177, säger Erik Evestam (C).
Satsning på barn och unga
Budgeten innehåller också en kraftsamling för barn och unga med en miljon kronor.
– Samverkan är nyckeln för att vända den negativa utvecklingen av barn och ungas psykiska hälsa. Möjligheten till god utbildning, kultur och idrott är delar i den satsningen, säger regionrådet Elisabeth Björk (V).
Den tredje punkten är resurser till ett starkt näringsliv med en fungerande kollektivtrafik och ökad kompetensförsörjning.
– Vad gäller kollektivtrafiken har vi kompenserat för ökade utgifter med 25 miljoner kronor, det ska därför inte ses som en satsning. Man ska vilja leva, bo och utvecklas just här, säger Erik Evestam (C).
Den fjärde punkten är satsning på vårdpersonalen. Men man pratar inte kronor och ören.
– Personalen har en nyckelroll och vi vill forma en hållbar personalpolitik och såklart ha konkurrenskraftiga löner, men de kommer inte sticka ut. När vi ställer om till ett nytt arbetssätt så måste personalen vara med på tåget, säger Elisabeth Björk (V).
Nya CSK rullar på
Det ansträngda ekonomiska läget ska inte beröra den planerade om- och nybyggnaden av Nya CSK, Centralsjukhuset i Karlstad.
– Det är en egen investeringspost och de avsatta medlen för 2024 kommer att räcka. Det finns även investeringsutrymme för de övriga sjukhusen och vårdcentralerna i regionen. Vi vill säkerställa att Nya CSK inte sväljer hela investeringsutrymmet, säger Åsa Johansson (S).
Så era ekonomer är inte oroliga för kostnaderna för ett nytt CSK samtidigt som läget är som det är?
– Ekonomerna är oroliga över kostnadsutvecklingen generellt. Men Region Värmland är lågt belånad så det ser ut som det ska kunna gå enligt plan, fortsätter hon.
Kan en höjning av regionskatten bli aktuellt?
– Det är ingenting vi vill göra och det är inte aktuellt i nuläget. Men får vi inga fler statliga medel i höst och kostnaderna fortsätter öka så får vi se. SKR började skrika högt till regeringen redan förra året om en höjning av bidrag när 17 av 21 regioner la en minusbudget, säger Åsa Johansson.
Under regionfullmäktigemötet den 14 juni fattas slutgiltigt beslut om budgeten för 2024.
Fotnot: SKR = Sveriges kommuner och regioner