Efter inventering – kyrkan släcker ljuset för fladdermössen

Publicerad:
Arvika pastorat har inventerat fladdermöss och fjärilar på sina kyrkogårdar. En mexikansk frisvansfladdermus, som är på bilden, hittade dock inte men får ändå agera genrebild. Foto: Nickolay Hristov / Science

Arvika pastorat har inventerat fladdermöss och fjärilar på sina kyrkogårdar. Och pastoratet agerar direkt.

– Vi släcker all belysning på våra kyrkor och på våra kyrkogårdar från maj till september, berättar Anders Degertorp, kyrkogårdschef.

I fjol berättade Arvika Nyheter om Leaderprojektet Noaks ark som Arvika pastorat driver. Målet med projektet är att bevara och förstärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster på samtliga kyrkogårdar i pastoratet. Då pågick arbetet med att inventera fladdermöss och fjärilar på kyrkogårdarna.

Nu är det arbetet klart.

Omfattande inventering

Fladdermusinventeringen är den mest omfattande. En expert har undersökt pastoratets samtliga tio kyrkogårdar och funnit sammanlagt sju–åtta arter (se faktaruta). I rapporten slår han fast att arterna som hittades tillhör de vanligaste i landet och i Värmland och att resultatet var tämligen väntat.

Fladdermöss funna vid inventeringarna

Vid inventeringarna på de tio kyrkogårdarna hittades dessa fladdermusarter:

• Nordfladdermus

• Brunlångöra

• Gråskimlig fladdermus

• Mustasch-/Tajgafladdermus

• Vattenfladdermus

• Större brunfladdermus

• Dvärgpipistrell

Mustaschfladdermus och tajgafladdermus går bara att skiljas åt om de fångas in. Därför redovisas de som en art här.

Det rapportförfattaren pekar ut som mest oroande är att den ännu ganska vanliga men starkt minskande arten långbrunöra bara hittades på fyra av de tio kyrkogårdarna. Den arten är mycket känslig för belysning både där den bildar kolonier och där den jagar. Glädjande är, enligt rapporten, att den rödlistade nordfladdermusen hittades på alla tio platser.

De har flest arter

Tittar man närmare på resultatet av undersökningen finner man att Gunnarskogs kyrka och Mikaelikyrkan i Arvika kan stoltsera med flest arter – och det är helt väntat eftersom miljöerna runt dem är särskilt bra för fladdermöss. Det finns lövskog, vatten och skyddade flygleder där. Däremot tycks det – med ett undantag – inte finnas några fladdermuskolonier i kyrkobyggnaderna. Rapportförfattaren pekar ut en trolig orsak till det: fasadbelysningarna som är så vanliga på kyrkorna nu för tiden.

Rapportens viktigaste åtgärdsförslag för att gynna fladdermössen är därför att släcka dem. Och det kommer att ske inom kort.

– Det effektivaste vi kan göra är att exkludera allt artificiellt ljus och där har de förtroendevalda i kyrkorådet beslutat att släcka ner belysningen för att öka möjligheterna för fladdermössen i deras födosök, berättar Anders Degertorp, kyrkogårdschef på Arvika pastorat.

Fladdermusinventeringen

Dessa fladdermusarter hittades vid de olika kyrkorna. Mustaschfladdermus och tajgafladdermus går bara att skiljas åt om de fångas in. Därför redovisas de som en art här.

• Ny kyrka: Dvärgpipistrell, Nordfladdermus, Vattenfladdermus

• Bogen kyrka: Nordfladdermus, Brunlångöra, Mustasch-/Tajgafladdermus

• Gunnarskog kyrka: Nordfladdermus, Brunlångöra, Gråskimlig fladdermus, Mustasch-/Tajgafladdermus, Vattenfladdermus, Större brunfladdermus

• Mangskog kyrka: Nordfladdermus, Gråskimlig fladdermus, Mustasch-/Tajgafladdermus

• Arvika kyrka: Nordfladdermus, Brunlångöra, Gråskimlig fladdermus, Mustasch-/Tajgafladdermus, Vattenfladdermus, Större brunfladdermus

• Älgå kyrka: Dvärgpipistrell, Nordfladdermus, Mustasch-/Tajgafladdermus

• Glava kyrka: Nordfladdermus

• Brunskog kyrka: Nordfladdermus, Brunlångöra

• Högerud kyrka: Nordfladdermus

• Stavnäs kyrka: Dvärgpipistrell, Nordfladdermus, Brunlångöra

Mellan maj och september – när fladdermössen är som mest aktiva och därmed känsligast för störningar – kommer fasadbelysningar och belysning på kyrkogårdarna i Arvika pastorat att hållas släckta.

Kyrkogårdschef Anders Degertorp.
Kyrkogårdschef Anders Degertorp.

– Det vore väldigt intressant att inventera kyrkvindar för att se om det finns några kolonier kvar. Den enda bekräftade kolonin vi har är i Bogen. Det kan ju vara så att de återkoloniserar när vi släcker belysningen eftersom det finns fladdermöss i den omedelbara närheten, säger Anders Degertorp.

Fjärilar

I fjol genomfördes även en inventering av fjärilar. Den var inte lika omfattande. Fjärilsexperten undersökte kyrkogårdarna vid Mikaelikyrkan i Arvika och vid kyrkorna i Mangskog och Brunskog. Han konstaterade att det var påtagligt få arter och individer på alla tre platserna. Han rekommendationer blev att i högre grad göra om gräsmattor till slåtterängar och att plantera fjärilslockande kryddväxter som timjan, myntor, oregano, nepeta, vinterkyndel, stenkyndel och citronmeliss. Han föreslår också buskar som buddleja, olvon och fläder.

Och Arvika pastorat har redan påbörjat arbetet.

– Sommaren 2022 slog vi med slåtterbalk som drogs av häst. Sedan hässjade vi höet. Det har varit lite av en happening här på Arvika Västra. Det har vi tänkt att återuppta i år. Det kommer att ske under andra halvan av juli, berättar Anders Degertorp.

Han förklarar också att dessa olika förslag kommer att föras in i skötselplanerna för kyrkogårdarna så att de som arbetar där vet vad som ska göras.

Artikeltaggar

ArvikaArvika NyheterArvika pastoratDjur och naturKyrkogårdarKyrkorMangskogMikaelikyrkanVärmlands län

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare