Sedan förra sommarens kaos har vi kämpat och skrikit för att få de ledande att lyssna på oss. I april lyckades vi och hade då ett möte med Åsa Johansson (S) och Lena Gjevert. Deras löfte efter mötet var att i närtid komma tillbaka med konkreta svar på våra funderingar. De kom tillbaka i närtid, men svaren uteblev. Återigen skulle vi komma med idéer och lösningar. I april lämnade vi en rad med förslag.
Efter personalens larm - nu ska en vision tas fram för sjukhusetHöj lönerna så vi kan behålla vår kompetens och inte tappar den till andra verksamheter.
Anställ fler som kör liggande sjuktransport så att vi får hem våra stackars sjuka och sköra till boende runt om i västra Värmland även nattetid. Öppna en transit-avdelning under sommaren som bemannas med undersköterskor för de som väntar på att få åka hem med kommunala insatser. Detta för att frigöra plaster till de som behöver medicinsk vård.
Detta var bara några av alla förslag. Men återigen skulle hjulet uppfinnas. Arbetsmöte kallas det, så AN:s reporter fick inte närvara. Trots detta hade inte vi alla berörda fått varken formell inbjudan eller dagordning för att förbereda oss. Så trots att vi varit initiativtagare till mötet i första början så var det Lena som ägde detta möte.
Vad kom ur mötet? Jo en vision ska tas fram för Arvika sjukhus. Av allt vi nämner är detta det de tar fasta på. Och absolut vill vi vara med och ta fram en vision. Men den stora frågan är om våra visioner blir sanna eller om Lena med sina styrande kollegor tar fram en vision som vi får rätta oss efter?
Så nu står vi, trots två möten, åter inför en sommar med vakanta turer, alltså turer vi inte kan bemanna med ordinarie personal. Men ingen som kan fylla dessa luckor. Så måtte inte en enda människa som arbetar på Arvika sjukhus bli sjuk i sommar eller ha sjuka barn. För då blir det ännu mer luckor som ska fyllas av personal som redan är trött och sliten. Lågan brinner än, men den börjar att slockna. Huruvida den brinner efter sommaren 2023 återstår att se? Men en vision ska vi få…
Tina Olofsson, Pernilla Olsson, Veronica Eriksson, Anki Stiernfeldt, Akutmottagningen Arvika
Oro och frustration inför sommaren på sjukhuset: ”Samma sak varje år, vi står utan folk”Verksamhetschefen och facket om vårdläget: ”Det kommer bli tufft”