Hoppa till huvudinnehållet

Så påverkar nya förslaget vårdcentralerna – de kan få mindre pengar

Publicerad:
Reporter Marie Blomgren
Marie Blomgren
marie.blomgren@nwt.se
Tre vårdcentraler i länet ser ut att få mindre pengar nästa år när fördelningssystemet görs om. Övriga får mer.
Tre vårdcentraler i länet ser ut att få mindre pengar nästa år när fördelningssystemet görs om. Övriga får mer. Foto: Claudio Bresciani/TT

Nästa år lär de flesta av länets vårdcentraler få mer pengar. Men tre av dem får mindre.

Det blir effekten av regionstyrets förslag, visar ett förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden.

NWT har tidigare berättat om Socialdemokraternas, Centerpartiets och Vänsterpartiets förslag om att ge vårdcentralerna 30 miljoner mer nästa år. Det ger de flesta vårdcentraler mer pengar, men tre får mindre.

I ett underlag till hälso- och sjukvårdsnämndens möte nästa vecka framgår det vilka vårdcentraler som troligen får mindre pengar.

Det är Jösse vårdcentral i Arvika och Capios vårdcentraler i Vålberg och Grums. För den första rör det sig om ett minus på knappt 720 00 kronor, för den andra på runt 160 000 och för den tredje på runt 100 000.

De övriga vårdcentralerna får mer pengar, men hur mycket mer varierar. Vårdcentralen i Nysäter får det lägsta tillskottet med knappt 240 000 kronor, vårdcentralen i Sunne det högsta på strax under 4,3 miljoner. Närmare hälften av vårdcentralerna får mellan en halv och en miljon mer.

Andra kriterier

Flera kriterier styr hur pengarna till vårdcentralerna fördelas. Ett av dem ska mäta behovet av vård genom diagnossättning. Men enligt underlaget görs det olika på olika ställen, vilket gör att det inte är så tillförlitligt. Därför ska det tas bort, enligt förslaget.

I stället vill de tre styrande partierna fördubbla geografiersättningen, som tillfaller tolv vårdcentraler på mindre orter. Man vill också räkna upp ersättningen som baseras på patienternas ålder och kön med tio miljoner och göra en satsning på psykisk hälsa för nio miljoner.

Kontinuitetsersättning slopas

Samtidigt vill man ta bort en ersättning som är tänkt att stimulera fasta läkarkontakter, eftersom den inte har fungerat som tänkt.

Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Daniel Schützer säger att ersättningen för kontinuitet har lett till längre hyrläkarkontrakt och att den därför behöver tas bort.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Daniel Schützer säger att ersättningen för kontinuitet har lett till längre hyrläkarkontrakt och att den därför behöver tas bort. Foto: Lisa Olaison

– Det har slagit fel, för det har inte lett till att vi har fått fler fast anställda – det har lett till att vi skriver längre kontrakt med hyrpersonalen. I stället för att driva mot fasta läkare har det snarare drivit i motsatt riktning och då tar vi bort den, säger Daniel Schützer (S).

Samtidigt visar internationella studier att särskilt patienter med många eller kroniska sjukdomar mår bättre av kontinuitet, behöver mindre läkemedel och inte är sjukskrivna lika ofta.

– Så är det, men vi kan inte ha ekonomiska incitament som gynnar fler hyrläkare. Då får vi hitta andra sätt att säkra kontinuiteten.

När hälso- och sjukvårdsnämnden har fattat beslut i frågan ska ärendet vidare till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Eftersom styret har egen majoritet är det väldigt troligt att förslaget blir verklighet.

Artikeltaggar

ArvikaCapioCenterpartietDaniel SchützerGrumsSocialdemokraternaVålbergVård och omsorgVårdcentralerVänsterpartietVärmlands län

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.