Pressfrihetens dag - så hade ryska AN kunnat se ut: ”propaganda och lite mys”

Sverige är ett av åtta länder i världen där pressfriheten idag bedöms vara stark.

I Ryssland däremot anses situationen vara ”mycket allvarlig”. Men vad betyder det egentligen?

Arvikabaserade frilansjournalisten Börge Nilsson har rapporterat om och i Ryssland i över 20 år.

– Skillnaden är att i Ryssland sitter någon och bestämmer hur och vad du kan skriva, säger Börge.

För de flesta svenskar ter sig tanken på censur inom journalistiken absurd. Om vi haft det lika illa ställt som Ryssland med pressfriheten hade till exempel AN:s granskning av Överförmyndarnämnden kanske aldrig sett dagens ljus.

Detta har frilansaren Börge Nilsson från Arvika själv bister erfarenhet av.

2004 blev den ryska journalisten Anna Politkovskaja förgiftad och Börge åkte på vinst och förlust dit för att försöka få en intervju. Så blev det, och deras samtal resulterade efter ett antal år i Börges bok Ensam. Alldeles ensam: 98 minuter med Anna Politkovskaja.

Anna hade blivit känd för sin rapportering om krigen i Tjetjenien och flera av hennes avslöjanden stod i bjärt kontrast till bilden som regimen förmedlade.

Hon överlevde förgiftningen men nästan exakt två år efter intervjun med Börge sköts hon ihjäl i hissen i sitt hyreshus.

– Hon mördades på Putins födelsedag, säger han.

Fem personer dömdes för mordet, som varit ett beställningsjobb, men ingen var villig att vittna om vem som anlitat dem.

Fick 25 år i fängelse

Och nu har situationen för journalister i Ryssland förvärrats, menar han. Bara det senaste året har en rad journalister dömts till långa fängelsestraff, däribland rysk-brittiske Vladimir Kara-Murza som den 17 april dömdes till 25 års fängelse för att ha kritiserat Putins regim och deras anfallskrig mot Ukraina.

– De är snabba på att stifta lagar som förbjuder journalister från att skriva om vissa saker. Till exempel får de inte förmedla en annan bild av kriget än den armén ger, eller ens kalla det för ett krig.

Hur hade den här artikeln sett ut om AN varit en rysk tidning tror du?

– Mycket bygger på att skapa rädsla och osäkerhet kring vad man kan eller inte kan skriva. Totalitära stater som Ryssland är inte intresserade av att leverera en tydlig lista över vad som är okej och inte till sina undersåtar. Då är det mycket bättre om det är lite otydligt så man börjar självcensurera.

Förmodligen hade ryska AN bestått av information som myndigheterna godkänt, lite propaganda och lite ”mys”, tror han.

– Typ ”avslöjanden” om att man inte ska gå över svaga isar och sånt.

Fick påhälsning av säkerhetstjänst

Utöver långa fängelsestraff använder regimen skrämsel och byråkrati som en metod för att avskräcka journalister.

Mellan 2012 och 2018 var Börge engagerad i projektet Scoop Russia, som hade till syfte att främja undersökande journalistik i Ryssland.

– Då fick våra ryska koordinatorer påhälsning från den ryska säkerhetstjänsten som begärde rapporter om vad som hände under våra evenemang. Och förmodligen hade vi agenter bland våra deltagare.

Kollegan Roman Anin begravdes i byråkrati när han klassades som en utländsk agent och bland annat tvingades redovisa kvitton för allt han handlade.

”Folk begriper inte hur viktig pressfriheten är”

– Det förstör livet för folk. Idag är det få av de journalister vi samarbetat med som är kvar i Ryssland. Många lever i exil men fortsätter det journalistiska arbetet.

Bland dem är tidningen som Anna Politskovskaja arbetade för, Novaja Gazeta. Tidningen upphörde sin utgivning i mars 2022 som en följd av ökad statlig censur, men delar av redaktionen utvandrade och har sedan dess återupptagit utgivningen från Riga. Deras sajt har dock blockerats i Ryssland.

Börge anser att även i Sverige går vi mot större inskränkningar när det gäller pressfrihet.

– I och med de nya reglerna kring utlandsspioneri är läget bekymmersamt även för Sverige. Jag tror inte folk begriper hur viktig pressfriheten är.