Hoppa till huvudinnehållet

Direktkremationer har ökat sedan pandemin: ”Nytt fenomen”

Publicerad:
Reporter Odd Råberg
Odd Råberg
odd.raberg@nwt.se
Direktkremationer har ökat sedan pandemin.
Direktkremationer har ökat sedan pandemin. Foto: Charlotte Ferneman

Under pandemin valde fler att låta kremera sina avlidna anhöriga direkt för att sedan ha någon form av ceremoni vid urnan. Och det är en förändring som har hållit i sig.

– Det här är ett nytt fenomen så vi började följa upp det i samband med pandemin, säger Anders Degertorp, kyrkogårdschef för Arvika pastorat.

Under pandemin valde fler att låta kremera sina avlidna anhöriga direkt för att sedan ha någon form av ceremoni vid urnan. Och det är en förändring som har hållit i sig.

I början av 2020 kom de första rapporterna om att ett smittsamt virus spreds i Kina. Till en början gick utvecklingen ganska sakta, men snart ökade takten på smittspridningen. I slutet av mars beslutade regeringen att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som mest fick ha 50 deltagare. Vid slutet av året sänktes gränsen till maximalt 20 personer. Det fick stora konsekvenser för begravningarna. Bland annat för hur den avlidna hanterades.

Ökat i omfattning

– Jag kan säga så här mycket att andelen direktkremationer ökade drastiskt under pandemin, konstaterar Anders Degertorp, kyrkogårdschef för Arvika pastorat.

Direktkremation är vad det låter som. I stället för att förvara den avlidna i väntan på någon form av begravningsceremoni kremeras kroppen direkt. I krematoriet i Arvika, som sköter kremationer åt pastoraten i Arvika, Eda och Nordmarken, skedde i fjol 390 kremationer och av dem var 80 direktkremationer.

– Det här är ett nytt fenomen så vi började följa upp det i samband med pandemin. Vi hade direktkremationer tidigare, men inte i den här omfattningen, säger Anders Degertorp.

Begravningsentreprenören Christopher Janson på Jansons Begravningsbyrå har följt utvecklingen över tid och delar den bilden.

– Backar man tillbaka tio år så var akt med urna kanske någon som avled utomlands och det var dyr transport hem. Det var undantagsfall, säger han.

Hans kollega i branschen, Ola Willman på Carlsons Begravningsbyrå, berättar att i början av pandemin trodde och hoppades anhöriga på att pandemin skulle bli kortvarig. Lagen kräver att en avliden är gravsatt eller kremerad inom en månad, men kremerar man den avlidna kan man vänta upp till ett år med att gravsätta urnan.

Akt vid urna har blivit vanligare.
Akt vid urna har blivit vanligare. Foto: Mats Schagerström/TT

Akt vid urna

Men pandemin upphörde inte och de anhöriga blev då tvungna att ändå ha en begravning. En sådan ceremoni kallas för akt vid urna.

– Vi har märkt att de deltagare som har varit med på akt vid urna under pandemin tycker att det är väldigt fint och då har det blivit vanligare efter det, säger Ola Willman.

Både han och Christofer Janson har också sett att en del upplever kistan med den avlidna som lite obehaglig. Att samlas runt en urna är inte lika jobbigt för dem.

– Och om de ändå från början har tänkt sig en kremation så tänker de att de kan göra som man gjorde med jordbegravningar förr. När ceremonin är slut tar vi med oss urnan ut och gravsätter den i samband med akten så är det färdigt sedan, säger Christofer Janson.

En fördel med det är att de anhöriga inte behöver återvända för gravsättningen av urnan, något som annars normalt sker vid ett senare tillfälle.

Sorg och avsked

När det gäller begravning utan ceremoni eller avsked spretar bilden något. Charlotte Mackenrott, kyrkoherde i Arvika, och Anders Degertorp ser en ökning av antalet direktkremationer utan avsked medan Ola Willman och Christofer Janson inte ser det lika tydligt.

Förändringar av begravningsritualer går snabbare nu för tiden.
Förändringar av begravningsritualer går snabbare nu för tiden. Foto: Sanna Aronsson Sandberg

– Jag ser lite med oro på dem som då eventuellt väljer bort en begravningsgudstjänst helt och hållet. Jag tror att det kommer att återverka i form av obearbetad sorg så småningom för jag tror ändå att det är viktigt att man har ett avslut, säger hon.

Christopher Janson tycker sig å sin sida på sista tiden se ett skifte åt andra hållet, att fler nu väljer någon form av avsked. Och han kopplar skiftet till just att direktkremationer ökar.

– Jag skulle ändå säga att kremation utan avsked minskar och akt med urna ökar. Att man i alla fall väljer att ha ett avsked. Om man sedan väljer att ha en liten ceremoni vid gravsättningen eller i kyrkan eller en spridning på sjön, allt det är form av avsked, säger han.

Snabbare ritualer

Charlotte Mackenrott konstaterar att förändringar av begravningsritualerna går snabbare nu för tiden. Att direktkremation har ökat är ett sådant exempel. Ett annat är hur minneslundarna, som är ett anonymt gravskick, följdes av askgravlundarna där de avlidna får en minnesplakett.

Kyrkoherde Charlotte Mackenrott uttrycker att ett avsked är viktigt i sorgen.
Kyrkoherde Charlotte Mackenrott uttrycker att ett avsked är viktigt i sorgen. Foto: Hans-Åke Henriksson

– Vi vet att en del som valde minneslund kom och tyckte att vi ska väl ändå ha ett namn och då kom de här askgravlundarna. Så utvecklas hela tiden skicket runt begravningar. För sju, åtta år sedan var det knappt ett begrepp. Men helt plötsligt är det något många väljer, berättar hon.

Begravningar

Alla som avlider måste gravsättas. Gravsättning är när kroppen eller askan på något sätt placeras på eller i en gravplats eller annan plats.

Kroppen efter en avliden ska gravsättas eller kremeras så snart som möjligt, dock senast en månad efter dödsfallet. Skatteverket, som sköter folkbokföringen i Sverige, kan dock ge anstånd som det finns särskilda skäl.

Askan efter en avliden som har kremerats i Sverige ska gravsättas inom ett år efter kremeringen. Huvudmannen för begravningsverksamheten eller innehavaren av krematoriet kan dock ge anstånd om det finns särskilda skäl.

Vill de anhöriga sprida askan på en annan plats än en på en gravplats måste de ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.

Källa: riksdagen.se, begravningar.se

Artikeltaggar

ArvikaAvlidnaBegravningCharlotte MackenrottEda kommunKinaMänskligtNordmarkenSkatteverket

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.