Hoppa till huvudinnehållet

Bönderna märker konsumenternas ändrade köpvanor: ”Väljer andra alternativ”

Publicerad:
”Konstgödseln har gått ner lite. Men det hjälper inte så mycket ifall man köpte när det var som dyrast”, säger grisbonden Elisabeth Hugne i Koppom.
”Konstgödseln har gått ner lite. Men det hjälper inte så mycket ifall man köpte när det var som dyrast”, säger grisbonden Elisabeth Hugne i Koppom. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Det ekonomiska omvärldsläget har gjort att priser på energi, foder och gödsel legat högt. Snart kommer våren och sommaren – och lantbrukarna hoppas på ett bra odlingsår och goda skördar.

Samtidigt märker producenterna av ett förändrat köpbeteende hos konsumenterna.

–Jag är lite orolig för att folk slutar att köpa riktig mat, säger lantbrukaren Anders Bergfjord i Gunnarskog.

De svenska bönderna är del i en stor världsmarknad. Det är världsmarknaden som styr – sådant som priser på energi, drivmedel och flera foder- och insatsvaror som är viktiga för lantbrukarna.

–Allt vi köper in i form av bränsle, energi, allt … alla priser är redan satta från början. Vi har ingen chans att påverka där direkt, säger Andreas Strandberg, som är mjölkbonde i Gunnarskog utanför Arvika.

Lantbrukarnas tillvaro

Inflation och stigande räntor märks av i världen.

Anders Bergfjord är också mjölkbonde i Gunnarskog – och det på heltid. Han förklarar att ett mjölkföretag genererar sju arbetstillfällen i alla led – från grässkörd till butik. Han berättar även att Arla föregående år var snabba med att kompensera sina producenter för ökade kostnader på insatsvaror. Något som var viktigt för lantbrukarnas tillvaro.

Anders Bergfjord.
Anders Bergfjord. Foto: Anton Eriksson

– Det var många som hade fått gå från sina gårdar om vi inte hade ökat priset. En är väldigt stolt och glad över att de har kunnat göra det – och jag tror att konsumenterna har tyckt att det varit okej också.

– Men nu sänker Arla priset sakta men säkert inför sommaren här och har redan sänkt. Så man är snabb och gör det också då – sen vet jag inte om det kommer att synas i butikshyllan eller om det stannar någon annanstans. Men vi får lite mindre betalt nu i alla fall, säger Bergfjord.

Mjölkpriset

I början av det här året har Arla alltså sänkt böndernas mjölkpris. Men 2022 blev ett förhållandevis bra år – trots höjda priser på flera insatsvaror.

– Vi har blivit kompenserade bra under det föregående året. Många av oss har haft en sådan lönsamhet som vi borde ha haft hela tiden.

– Det var ett väldigt bra år att starta. Jag fick en väldig skjuts i ryggen, så det var väldigt roligt, säger Bergfjord, som under 2022 startade upp med ny produktion av mjölk.

Att mjölkpriset till Arlabönderna nu sänkts har bland annat att göra med förändrat konsumentbeteende.

Foder till djuren

Och snart kommer våren och sommaren – och lantbrukarna funderar på var priset kommer att stabilisera sig.

– Man är ju lite rädd för att ta ut svängarna för mycket, samtidigt som man måste producera foder till djuren under den tiden på året som det går. Det är många hundra tusen som ska ut här nu för att säkra en skörd, säger Anders.

I Koppom finns lantbrukaren Elisabeth Hugne. Hon bedriver smågrisproduktion och har i dagsläget ungefär 90 suggor. Vid grisgården på Lunden Nystuga i Eda odlas spannmål, maten till grisarna, på ungefär 150 hektar.

Hon berättar, likt Anders och Andreas, att flera varor som behövs för lantbrukarnas produktion ligger på fortsatt höga prisnivåer. Dyrt är det till exempel med foder till djuren – proteinfoder. Och det är världsmarknaden som styr.

– Insatsvaror är fortsatt jättedyra. Nu pratar man inte så mycket om dieseln längre, men den är fortfarande dyr. Konstgödseln, eller mineralgödseln, har gått ner lite. Men det hjälper inte så mycket ifall man köpte när det var som dyrast, vilket vi gjorde, säger Elisabeth.

Osäkerhet

Det fanns en osäkerhet ifall hon skulle kunna få tag på just den sorts gödsel hon skulle ha till gården. Därför köpte hon in det när det var dyrare, för att vara säker på att få något alls. Det gjorde även flera andra lantbrukare.

– Men den har ju faktiskt sjunkit lite grann nu. Det tillverkas i massa olika länder, och det är mycket som spelar in på det priset, säger hon.

Allt hänger ihop. Konsumenterna betalar för produkterna. Och bönderna måste få kostnadstäckning för sina kostnader att producera – annars går det inte ihop.

Självförsörjning och solidaritet

I dag har Sverige en självförsörjningsgrad vad gäller livsmedel på omkring 50 procent.

–Att det finns mat i livsmedelshyllorna i affären är ingen självklarhet alls. Det är något vi har varit bortskämda med de senaste 40–50 åren när det varit stabilt. Innan vi gick med i EU hade vi i alla fall 80 procent egenförsörjning av livsmedel i Sverige och beredskapslagar och allt det här. Sen kom vi med i EU och det blev öppna marknader och om man säger billigare produkter, säger Andreas Strandberg.

Jordbruket och livsmedelsbranschen är en viktig del i ett samhälle. Inom EU ska det säkerställas att invånarna i Europa har tillgång till kvalitetssäker mat till ett rimligt pris. Men det bygger på att EU-länderna fortsätter att vara solidariska med varandra och delar med sig när det krisar.

Sverige är beroende av andra länders livsmedelsproduktion.

– Får vi då en situation där det blir väldigt ostabilt och vi behöver stänga gränser och så – hyllorna blir tomma på några dagar. Vi som är i branschen ser det här varje dag: Vi har inga lager, utan lagren ligger på vägen, säger Strandberg.

Anders, Andreas och Elisabeth är tre lokala lantbrukare som håller till i Västvärmland. De är alla överens om att det har skett en förändring i konsumenternas köpbeteenden. De märker att fler håller igen när det kommer till att köpa livsmedel – eller väljer billigare alternativ i stället för svenskproducerat. Och det blir en ny utmaning som lantbrukarna nu ställs inför.

Andreas Strandberg.
Andreas Strandberg. Foto: Anton Eriksson

– Konsumenterna väljer andra alternativ. Man är van vid att maten inte har kostat någonting, och det är tråkigt att handla mat jämfört med annan konsumtion. Maten måste du ha varje dag och den kan du prioritera ner då, om man säger så, till billigare produkter. Det kan jag fundera på en del faktiskt – att man väljer livsmedel med sämre kvalité och råvaror, säger Andreas Strandberg.

– Det som är viktigast så är det ju maten, det du stoppar i dig, om du ska orka gå i skolan och jobba, säger han.

Politiken

Stigande priser innebär minskade marginaler hos bönderna. Samtidigt finns det skillnader i konsumenternas plånböcker. Det ekonomiska läget innebär att långt i från alla har möjlighet att välja sin konsumtion.

– Det är klart att jag vill att folk ska handla svenska produkter, men jag har ju full förståelse för att plånboken är tunnare nu än vad den var tidigare. Men vi har heller aldrig lagt så lite av vår inkomst på mat och livsmedel som vi har gjort nu de senaste åren. Man behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden – då la vi mellan 30 och 40 procent av det vi tjänade på mat. Och det är långt ifrån det i dag, säger Anders Bergfjord.

Andreas Strandberg tycker att politiken bär ett viktigt ansvar i dagens ekonomiska läge:

– Det finns människor som har det trångt ekonomiskt naturligtvis. Då får politiken gå in och hjälpa och styra upp det på rätt sätt så att de som behöver får.

Artikeltaggar

Anders BergfjordAndreas StrandbergArlaArvikaEda kommunEUGunnarskogKonsumentKoppomLantbrukLivsmedel

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.