Hoppa till huvudinnehållet

I en liten lya i Arvika skapas stor musik

Publicerad:
Reporter Kerstin Herö
Kerstin Herö
kerstin.hero@arvikanyheter.se
Kompositören Mats Larsson Gothe i sin arbetsstudio på Parkgatan i Arvika.
Kompositören Mats Larsson Gothe i sin arbetsstudio på Parkgatan i Arvika. Foto: Kerstin Herö

I en lägenhet på drygt 20 kvadrat på femte våningen på Parkgatan i Arvika tonsätts musik till symfoniorkestrar och operahus i hela Sverige. Här har kompositören Mats Larsson Gothe sin arbetsstudio sen snart ett år tillbaka.

– Arvika känns hemma. Jag har varit här mycket ända sen 1994. Mina svärföräldrar bodde här och vi har varit här på somrarna och andra ledigheter varje år. Sen 2018 har vi vistats här mer och mer.

Han och hans fru Maria Gothe har kvar lägenheten i Stockholm, men tillbringar den mesta tiden i huset på Symfonivägen i Dottevik som Maria övertagit efter sin mors bortgång 2021. Ofta sitter han även där och jobbar.

– Marias pappa var en skicklig pianist, Alarik Gothe, och hans stora flygel står kvar i huset.

Maria, som är professionell sångerska, är numera pensionerad från Operakören i Stockholm. Själv har han frilansat som tonsättare på heltid ända sedan han avslutade sina studier i komposition 1995.

Uppväxt i Torsby

Mats Larsson Gothe är visserligen född i Lammhult i Småland, men har många fler beröringspunkter med Värmland. Uppväxt i Torsby, gick gymnasiet i Karlstad, studerade på Musikhögskolan Ingesund i Arvika, plus att de har släktingar på flera värmländska orter på Marias sida.

– Min värmländska identitet är viktig för mig.

I 28 år har han varit verksam som kompositör och skrivit såväl orkesterverk – till flera av de större symfoniorkestrarna i landet – som kammarmusik och musik till solokonserter. Han har skrivit sex operor, tre helaftonsoperor och tre kammaroperor som är opera i lite mindre format.

Partituret till musiken han skrev till stumfilmen ”Körkarlen”.
Partituret till musiken han skrev till stumfilmen ”Körkarlen”.

Alldeles nyligen, i februari i år, framförde Wermland Opera i Karlstad en konsert till Victor Sjöströms stumfilmsklassiker Körkarlen med musik av Mats Larsson Gothe.

– Det var väldigt roligt. Jag känner många i orkestern, de gick på Ingesund samtidigt som jag. Jag skrev musiken först till Göteborgs Symfoniker till filmfestivalen i Göteborg 2017. Men sen gjorde jag en specialversion till Wermland Opera som är en mindre orkester.

Som 13-åring

Mats Larsson Gothes bana som tonsättare började som 13-åring i Torsby, dit han hade flyttat med sina föräldrar några år tidigare.

– Min pappa var pastor och de förväntades jobba några år på olika platser. I Torsby fanns ett brassband och jag började spela med dem nästan direkt. Jag spelade flygelhorn.

– Sen var vi tre kompisar som spelade vid sidan om också. Men vi visste inte vad vi skulle spela, så vi tänkte att vi får skriva musik själva och det gjorde vi. När jag var 15 fick jag skriva ett stycke för hela brassbandet och det var en av mina första kompositioner.

– Jag visste redan då, 1978-79, att det var kompositör jag ville bli. Men det var svårt att hitta en väg in.

Han inleder vid digitalpianot, där han skissar fram musiken i en enkel grundform.
Han inleder vid digitalpianot, där han skissar fram musiken i en enkel grundform.

Han spelade både trumpet och piano på musiklinjen på Sundstagymnasiet i Karlstad. I början på 1980-talet började han på Musikhögskolan Ingesunds musiklärarutbildning med trumpet som huvudinstrument. Där såg han sin fru Maria i korridorerna för första gången. Det blev inget då konstaterar han och skyller det på sin ungdom och blyghet.

Men de möttes igen, när hon hade börjat sjunga i kören på Folkoperan och han hade kommit in på kompositionsutbildningen på Musikhögskolan i Stockholm. De kände igen varandra från Ingesundstiden och blev så småningom ett par.

Fjärde symfonin

Mats Larsson Gothe hade då hoppat av utbildningen till musiklärare.

– Mitt intresse för tonsättning var starkare. Men utbildningen på Ingesund gav mig en bredd som musiker som jag tror är bra att ha som tonsättare.

I dag har han just skrivit färdigt sin fjärde symfoni som är en beställning av Sveriges Radios Symfoniorkester. Ofta jobbar han parallellt med flera olika uppdrag. På gång är också en cellokonsert som ska framföras av Torleif Thedéen, solist på cello, tillsammans med Kungliga Filharmonikerna i Stockholm.

– Som det ser ut i dag har jag mer att göra än jag nästan hinner med faktiskt.

En av alla utmärkelser som Mats Larsson Gothe fått genom åren. Wermländska sällskapets kulturstipendium.
En av alla utmärkelser som Mats Larsson Gothe fått genom åren. Wermländska sällskapets kulturstipendium.

Han har fått flera utmärkelser för sin musik genom åren. 2017 fick han en Grammis för Årets klassiska album. Två gånger har han fått Musikförläggarnas pris, en gång för musiken till operan ”Blanche och Marie” som bygger på författaren P-O Enqvists bok och handlar om nobelpristagaren Marie Curie och hennes väninna. Föreställningen sattes upp på Norrlandsoperan i Umeå 2014. Den andra gången han fick priset var för operan ”Löftet” som hade premiär i januari 2022 på Operan i Stockholm.

”Löftet” handlar om ett ungt judiskt par som gifter sig strax innan de deporteras till koncentrationslägret Auschwitz och tappar kontakten med varandra. Handlingen utspelar sig tiden efter kriget och berättar om hur kvinnan letar efter sin man. Texten är skriven av dramaturgen Susanne Marko som arbetat mycket tillsammans med Västanå teater och Leif Stinnerbom.

– Berättelsen har koppling till hennes egen släkt.

Kungaparet

Mats Larsson Gothe har fått både stora och lilla Christ Johnson-priset som delas ut av Kungliga Musikaliska Akademien. Wermländska Sällskapets kulturstipendium fick han 2020 och den utmärkelsen känner han lite extra för.

– Den delades ut på Symfonivägen. Det var mitt under pandemin och vi fick stå utomhus och dricka varm choklad.

Om jag nu ska fortsätta skryta… fortsätter han och nämner därefter den kungliga medaljen som han tog emot 2021, tillsammans med en rad andra kulturpersoner, däribland den svenske låtskrivaren och musikartisten Magnus Uggla.

Medaljen Litteris et Artibus i guld av 8:e storleken delas ut för framstående konstnärliga insatser.

– Efter utdelningen får alla pristagare fem minuter själva med kungaparet och då passade jag på att bjuda in dem till en opera som skulle ha premiär senare.

Det var ”Löftet” som kommer tillbaka med nya föreställningar under 2024.

Och kungaparet kom till operaföreställningen?

– Ja kungen och drottningen och kronprinsessan Victoria och prins Daniel.

Musiken som han skissat fram skriver han in i datorn och där utvecklar och bearbetar han den sen.
Musiken som han skissat fram skriver han in i datorn och där utvecklar och bearbetar han den sen.

Torsby-Mozart är ett epitet som kom till när författaren Marit Kapla – som skrev boken ”Osebol” – gjorde en intervju med honom för Värmlands Folkblad 1995. Ordet hamnade i rubriken och trots att det är många år sedan har det levt kvar.

För drygt en månad sedan hade han besök av ett filmteam i Arvika med anledning av ett projekt som han är involverad i, i Östergötland, tillsammans med Reijmyre glasbruk, Östgötamusiken och regissören Sara Erlingsdotter. ”Blåsare möter blåsare” var en konsert som framfördes i glashyttan, där musiken följde glasblåsarnas arbete och berättelser om glasbruket.

– Det blev en mäktig upplevelse. Det blir tre föreställningar till, varav två spelas in för SVT.

Om du tittar framåt. Vad drömmer du om då? Något särskilt uppdrag som du skulle vilja få?

– Jag vill egentligen bara bli bättre som tonsättare. Och att det jag gjort ska leva kvar och fortsätta spelas. När man gör en opera, det är ett stort arbete, vill man gärna att den ska få ett nytt framförande på ett annat operahus.

Det tar mellan ett och ett halvt och två år att skriva en opera berättar han och då är det ändå ganska snabbt jobbat.

Den första helaftonsoperan han skrev var ”Poet and Prophetess” för Norrlandsoperan 2008. Det var ett samarbete med operan i Kapstaden i Sydafrika och framfördes i båda städerna.

– Jag strävar på, jag har även väldigt goda kontakter i Finland. Jag studerade ett år på Sibeliusakademin.

Han har bjudits in att sitta med i en jury tillsammans med finska tonsättare för utdelning av ett kompositionspris nästa år. Något som han tycker känns hedrande och roligt.

Känsloupplevelser

Mats Larsson Gothe har skrivit musik för många sammanhang inom den klassiska musikgenren. Vad tycker du själv är roligast?

– Jag tycker det är väldigt roligt att skriva opera. Och jag har fått mest uppmärksamhet för mina operor. Jag tycker om att skriva till ett drama. Om vi tar ”Körkarlen”, den filmen gjordes 1920. Hundra år senare sitter jag och ska sätta mig in i deras värld. Opera kan förflytta en i tid och rum, då kan man få de största känsloupplevelser.

Artikeltaggar

ArvikaGöteborgs SymfonikerKonserterMats Larsson GotheMusikMusikhögskolan IngesundOperaStockholmSveriges RadioTonsättareTorsbyWermlandsoperan

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.