Från Arvika till musikalvärldens scener: ”Jag har ett stort hjärta för berättandet”

Hampus Rudqvist, 28 år från Arvika jobbar med det han alltid drömt om. Stå på scen och uppträda inför publik.

– Det var på Grease Lightnings motorhuv och som jag började fatta tycke för vad jag ville göra på scenen, mitt hjärta är stort för musik, dans och teater, säger Hampus.

Musikalartisten Hampus Rudqvist är uppvuxen i Arvika men bor sedan ett antal år i Göteborg. Tiden i Arvika är ett fint minne och det är där som intresset för teater, dans och musik tagit fart och fört honom in i musikalens värld.

Tiden i Arvika

– Jag har växt upp med den ena foten i svenskens söta idyll med kaffe och småkakor och den andra foten i thaikulturens smakrika matsensationer. Min mamma är svensk och pappa är thai, min farmor Thongdee var den första som öppnade thairestaurang i Arvika. Det var Piren i hamnen där Olssons Brygga ligger nu, säger Hampus.

Musiken har inte alltid funnits i Hampus liv, det är något som växt fram genom skolan.

– Ingen i familjen har spelat något instrument eller varit aktiv i kör eller annat. Men vi har sjungit ändå, vi är en ganska stor släkt så vid alla födelsedagskalas när vi ska sjunga, Ja, må han eller hon leva, så sjunger alla som om det vore ett stort framträdande. Det har blivit en grej att sjunga så många verser som möjligt, gärna med ett högt tempo, klapp och lite dans.

Började med gitarr

Elgitarr blev det första instrumentet och första giget var med några vänner i ett rockband på Rockskolan i Arvika.

– Jag var ganska osäker och dålig på gitarr, som alla är när en börjar med något nytt. Jag tyckte det var läskigt att stå för ljudet som kom ut. Så jag brukade sänka volymen på gitarren när vi hade spelningar. Jag tyckte det var roligare att fokusera på att uttrycka vad känslan i min kropp ville säga när vi rockade, Highway to hell. Även om uttrycket då var minimalt.

Gillade att vara kreativ

Hampus kände sig mer och mer hemma i kreativa och konstnärliga ämnen, kände sig fri och utvecklades inom uttrycket.

– Jag hade det ganska svårt med alla teoretiska ämnen. Jag har läs- och skrivsvårigheter som inte direkt är till någon hjälp. Jag kände då att jag kunde blomma i de kreativa ämnena istället.

Sång och dans lockade

I programmet Stage & Perform vid Estestiska skolan började han få mersmak av att stå på scenen.

– Jag visste bara inte med precis vad. Men på skolan fick jag prova på att börja dansa och gestalta teater. Det var inte så vanligt då att killarna dansade och det sporrade mig till att vilja visa motsatsen. Jag började också ta sången på ett större allvar och vågade sjunga i mitt rockband.

Värdefull tid

Hampus menar att tiden på gymnasiet var mycket värdefull.

– Den formade verkligen mig som person. För innan var jag ganska blyg och vågade inte ta för mig särskilt mycket. Men på scenen fick jag chansen att uttrycka mig i stora gester och ta plats med min röst.

Fick Aha-upplevelse

Som studentprojekt skrev och regisserade Hampus en musikal baserad på Bruno Mars musik. Senare satte skolan upp Grease på Scalateatern i Karlstad. Det var medverkan i båda föreställningar som så småningom blev tydligt för honom vad begreppet musikal skulle betyda.Han uttrycker att aha-upplevelsen kom i numret Grease lightning.

– I rollen som Danny blev det solklart! Just när jag satt på motorhuven i Grease Lightning började jag fatta vad jag ville göra på scenen, samklangen av sång, dans och teater.

Efter gymnasietiden blev det först svetsjobb på Volvo, men saknaden efter att stå på scenen var stor.

– Jag hade en kompis som efter gymnasiet hade börjat på Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke. Där gick han inriktning musik och dramatik. Så jag skickade in en ansökan, gjorde audition och kom in. Där fick jag lära mig allt om musikal och i Göteborg fanns det oändligt med kultur att kolla på och jag började nörda in mig på genren.

Balettakademien

Efter det första året på Wendelsberg sökte han in på Balettakademien.

– Det är oftast flera dagars audition med olika prov och efter att ha sökt tre år i rad kom jag in. Jag tappade hakan och började gråta när jag såg mitt namn och min nummerlapp på listan, som en av sexton elever.

Tiden på Balettakademien var intensiv med sju dansklasser i veckan samt sång- och teaterlektioner. Känslan av att stå på scenen i slutproduktionen 2021 var obeskrivlig.

– Det är nästan svårt att beskriva känslan, helt enkelt en stor lycka! En lärare brukade skämta om att Balettakademien var musikalens militärutbildning. Men jag kan intyga om att det inte var ett skämt. Nu två år efter examen kan jag knappt fatta hur jag överhuvudtaget klarade av utbildningen. Det var såklart tråkigt att examen inföll under pandemin, då vi bara fick ha åtta personer i publiken.

Skådespelare och musikalartist

Under åren har det blivit uppdrag både som skådespelare och som musikalartist. Första uppdraget var som Zorro på High Chaparall.

– Mitt första skådespelarjobb var legenden Zorro i Old Mexico. Jag fick fäktas med värja, glida in på linbana och hoppa mellan hustak. Det var lite av en barndomsdröm! Sedan har jag de tre senaste somrarna varit på Astrid Lindgrens värld. I år i rollerna som Hubert och Kader i Bröderna Lejonhjärta.

I övrigt fortsätter han att gå på auditions för musikal och teater. För en tid sedan blev Hampus tillfrågad om rollen som Vince Fontaine i Grease som gavs av Estetiska skolan och spelades på Ingesunds Musikhögskola.

– Jag fick frågan av min gamla skolrektor om jag ville vara med och jag tackade såklart ja direkt! Det var en ära att få vara med och roligt att jobba tillsammans med alla elever och lärare som var så passionerade.

Regissör

Hampus skapar och regisserar också i egna frigrupper och medverkar i olika sammanhang. Nu senast som regiaskultant vid föreställningen, Så som i himmelen vid Säffleoperan.