För 25 år sedan flyttade Britt Warg från Arvika till England, men hon håller sig fortfarande à jour med vad som händer i hemstaden. Under våren kommer hon ut med sin debutbok som utspelar sig på två platser som ligger henne varmt om hjärtat – Arvika och Paris.
Mycket i boken är självupplevt, utan att vara en ren biografi.
Hon har ändrat lite, lagt till och dragit ifrån.
– Ibland när jag inte kommit ihåg exakt hur det var, har jag tänkt, att det gör inget. Det behöver inte vara det. Jag bestämmer själv. Det viktigaste är att historien blir bra. Man får ju ljuga lite som Jössehäring.
Hon frilansar sen tidigare som översättare och skribent i olika sammanhang, men det här blir hennes första skönlitterära bok, där hon nödvändigtvis inte behöver hålla sig till sanningen.
Fyra generationer
Den har titeln "Paris kommer alltid att finnas kvar – mödrar, döttrar och vita lögner". Romanen handlar om relationen mellan mödrar och döttrar över fyra generationer. Men den tar också upp människors rädsla för det okända.
Britt beskriver romanen som en berättelse med flera bottnar. Samtidigt gömmer det sig både en liten kärlekshistoria och ett detektivuppdrag i historien.
– Det är ingen deckare, men man letar efter personer och gräver i minnen.
Handlingen rör sig mellan två tidsepoker, 1970-talet och nutiden.
Huvudpersonerna är en pensionerad kvinna från Arvika och hennes dotterdotter. Tillsammans reser de till Paris och promenerar runt i den franska huvudstaden. De följer den äldre kvinnans minnen från ungdomsbesöken på 70-talet och de människor hon mötte då och inte kunnat glömma.
– När de gör det lär de känna varandra på ett annat sätt och under resans gång blir de bästa vänner.
Britt Warg har själv tillbringat mycket tid i Paris och Frankrike.
– Jag är ju fransklärare, och då blir man lite nördig på Paris och allt franskt.
Personerna som förekommer i boken har delvis förändrats i förhållande till verkligheten. Men flera av karaktärerna har inspirerats av Arvikabor.
En av dem är hennes fransklärare Margot Saxberg som genom sin undervisning, som innehöll mycket film och teaterinslag, väckte Britts intresse för det franska språket. Men även en annan lärare, Ragnar Yngvesson, som gick bort 2020, lyfter hon fram som en person som fick stor betydelse för att ”allt det franska” kom in i hennes liv.
Lusten har alltid funnits
Boken kom till under pandemin, när restriktionerna gjorde att hela samhället stannade upp.
– Som så många andra fick jag extra tid. Jag hade inte planerat detta, utan det var mest tillfället som gjorde det, berättar hon.
Men lusten hade funnits där ända sedan hon knåpade ihop sin första sagobok som sex-sjuåring.
När hon väl hade bestämt sig för vad boken skulle handla om ställde hon samman en mind-map, en slags karta över berättelsens struktur, läste på om skrivprocessen och hämtade in tips och råd från erfarna författare. För även om hon är språklärare och van att skriva är det något annat att författa en bok.
Sen satte hon igång och började skriva, varje dag.
– Jag njöt verkligen i fulla drag och det kändes aldrig som något ”måste”. Istället längtade jag tillbaka till boken, jag kom in i min egen värld. Det har bara varit kul .
Andra uppdrag
Hon skriver gärna på kvällen.
– Det har alltid varit så, det är då jag blir mest kreativ. Jag är en nattuggla.
Under dagtid har hon också andra uppdrag att ägna sig åt. Sen flera år är hon agent i Storbritannien åt Geodesign Barriers ett företag som säljer översvämningsbarriärer.
– Samma företag som tillverkade barriärerna som räddade Arvika år 2000.
Hur kom du fram till vad boken skulle handla om, vilka människor och miljöer som skulle ingå?
– Jag kände att jag måste ha vetskap om det jag skriver. Mycket av det som jag varit med om har jag känt att jag skulle vilja skriva om. Och det är två ställen som ligger mig varmt om hjärtat, och där jag tillbringat mycket tid, så Arvika och Paris, var rätt givna.
En fredag kväll stod Britt och lagade middag hemma i köket i Swindon, där hon bor i dag. En stad som ligger en dryg timmes tågresa västerut från London.
– Mobilen låg på bordet och jag såg att det kom in ett mejl.
Hon hade skickat in manuset till flera förlag några veckor tidigare.
– Jag hade inga förhoppningar om att någon skulle anta det, men tyckte det var kul att testa.
– Jag blev helt chockad. Jag har läst så mycket om att folk blir refuserade massor av gånger. Men istället stod det ”Vi vill gärna erbjuda ett kontrakt”. Då ökade pulsen kan jag säga. Jag får fortfarande nypa mig i armen för att tro att det är sant.
Några veckor senare fick hon svar från ytterligare ett bokförlag som var intresserat av hennes manus.
– Men då hade jag redan bundit upp mig.
Miljöbeskrivningar
Arvika och Paris, platserna där romanen utspelar sig, har också en viktig roll i boken. I det fallet har hon varit noga med att adresser och beskrivningen av miljöerna ska vara överensstämmande med verkligheten.
– Google maps är bra.
Torget, hamnen, Sågudden, sjön Racken, många av de centrala platserna i Arvika finns med.
–Jag försöker få med det som är Arvikas själ.
Ibland knyter händelser i boken ihop de två städerna.
– Jag mötte en konstnär i Paris, som när han hörde att vi var svenskar, undrade om vi kände till författaren Tage Aurell från Mangskog. Han hade illustrerat en bok av Aurell. Den händelsen har faktiskt hänt på riktigt. Jag träffade även en konstnär som varit i Koppom...
Boken kommer ut någon gång under våren. Exakt datum är inte spikat ännu. Men när det blir dags planerar hon att ha ett boksläpp på biblioteket i Arvika.
– Jag vet inte alla detaljerna än, eftersom jag inte har något datum. Sen kanske det kan bli på något mer ställe också, men det sköter bokförlaget.
Britt har redan påbörjat nästa bok.
Har du kontrakt på fler böcker?
– Det finns en möjlighet till fler böcker. I kontraktet finns en option om en uppföljare, men förlaget tar beslut först när de får manuset.
Hon är inte igång med själva skrivandet än, men hon har historien klar för sig.
– Den bygger på den första boken. Det är samma huvudpersoner, men ny handling, nya intriger och nya människor tillkommer. Lite mer åt deckarhållet. Ingen polisdeckare, men ett litet mysterium man ska reda ut.
Och platserna för händelserna är desamma, Arvika och Paris.