Nya AI-tekniken oroar bildskapare: ”Det här har precis exploderat”

Skriv in några ord i sökrutan och snart dyker en nyskapad bild upp på skärmen. Idag finns flera AI-tjänster som gör bilder och bildrobotarna blir allt träffsäkrare.

Illustratören Marcus-Gunnar Pettersson i Arvika är en av många bildskapare som har farhågor kring utvecklingen.

Idag finns flera tjänster på nätet där man kan få fram bilder genom att helt enkelt skriva in vad man vill ska finnas på bilden och i vilken stil den ska vara. Tryck på enter och den AI-skapade bilden är klar innan en konstnär ens hunnit ta fram penslarna.

För konstnärer, illustratörer och andra som har bildskapande som yrke är den snabba utvecklingen av AI-bilder ett hot.

Upphovsrätt i kläm

– Just nu läggs det fram som att det skulle vara något slags debatt om att det tar ens jobb. Det är en sida av det, men det jag tycker är problematiskt är också att AI-robotarna gör upphovsrättsintrång på andras bilder. De tar dem och använder dem som data. Folk köper vissa appar som gör bilder, men inga pengar går till upphovsrättshavarna, säger Marcus-Gunnar Pettersson.

Han är illustratör och har skapat bilder till flera barnböcker. Bland annat har han gjort alla bilderna till Barnens bästa bibel och han är även bildmakaren bakom böckerna Hundtjuvarna och Manfred blir detektiv.

Han är inte särskilt orolig för att en AI-tjänst ska kunna göra bilder som ser ut precis som hans.

– Jag jobbar på ett så smalt fält att jag tror aldrig de kommer att göra det jag gör, säger han.

Däremot kan man redan nu få bilder i exempelvis van Gogh eller Picasso-stil och i vitt skilda tekniker, från renässansmåleri till manga, graffiti och fotorealism.

Många befarar att illustrationsuppdrag till böcker, tidningar, tidskrifter och sajter blir färre, när beställarna lätt och billigt kan ta fram bilder via AI. Kvaliteten varierar dock när AI tecknar:

– Händerna kan ha tre fingrar och armarna sitter i ryggen, tittar man på bilderna kan man tänka ”vad är det här”? Men de blir bättre och bättre.

Kraftig förändring

Fackförbundet Svenska Tecknares ordförande Josefine Engström varnade i Sveriges Radios P3 Nyheter före jul om den snabba utvecklingen. Hon hävdar att det finns risk för att ”yrkesgrupper försvinner eller i alla fall förändras kraftigt”.

Marcus-Gunnar Pettersson är styrelseledamot i samma förbund.

Hur går snacket i branschen?

– Det är blandat, det är som att det finns en för- och en motgrupp och en ”vet inte”. Jag själv kände förut att vi får se hur det blir, jag tycker inte om att ropa i panik innan det blir något, men det jag är kritisk till är hur företag tjänar pengar på det. Det är företag som gör appar och tjänster med material från upphovspersoner och folk betalar till företagen för att få bilder – inte till upphovspersonerna, säger han.

Vad är konst?

Han har själv provat för att se vad tekniken kan göra, men inte använt den i skarpt läge. Andra konstnärer använder dock redan AI-tjänsterna och nog krävs kreativitet och fantasi för att få AI:n att göra riktigt spännande bilder, men diskussionen är igång: är en AI-genererad bild verkligen ett konstverk på samma sätt som ett målat eller tecknat verk?

– Och fortfarande använder AI bilder från konstnärer som inte får betalt, påminner Marcus-Gunnar och reser också frågetecken kring upphovsrätten, vem som egentligen äger bilderna som poppar fram.

Gör något nytt

Ibland hör han invändningen att konstnärer själva tar inspiration från andras verk, men det är inte samma sak, anser han.

– Skillnaden är att en människa inspireras och processar det i sin hjärna och sedan gör något nytt av det. AI tar data rakt av.

Han tycker det är svårt att sia om vart utvecklingen bär.

– Det har precis exploderat det här, säger han men tycker att fler bildskapare borde säga ifrån.

– Jag vet inte hur det ska bli, men det är viktigt att bildskaparna är med i processen och inte bara teknikutvecklare. Bildskaparna måste vara med i utvecklingen så att det inte bara rullar iväg. Man måste få säkra sin plats och sin lön.