Unika trillingarna från Mangskog: ”Helt otroligt att mor och far klarade detta”

Att trillingar föds är ovanligt, den 3 december 1985 förgylldes dock Mangskog med tre nya medborgare. I dagarna fyller Ida Eriksson, Lars Söderqvist och Erik Söderqvist 37 år.

Siffrorna varierar lite år från år, men trillingfödslar är allt annat än vardagsmat i Sverige. 1985, året då Ida, Erik och Lars såg dagens ljus föddes det exempelvis fem trillingar eller fyrlingar av totalt 95 965 födda barn (Socialstyrelsen skiljer inte trillingar och fyrlingar åt i sin statistik men säger till AN att nästan alla är trillingar).

– Detta hade man inte räknat med, men det har gått bra för alla tre. Jag är glad att allt fallit på plats, säger trions mamma, Maria Söderqvist.

Andades själv

Läkare Lars, brandmästare Erik och förskolelärare Ida var inte stora när de vecka 31 av normalt 40 – via ett kejsarsnitt – mötte Värmland och världen på Karlstads BB. Då hade mamma Maria legat på sjukhus i två månader.

Ida var minst, vägde drygt 1,2 kilo, medan pojkarna var och en vägde lite under två kilo.

– Men Ida andades själv, hon var lite starkare, Lars och Erik låg i respirator först, säger Maria.

Ida etta

Ida, som kom först, var ensam i sitt ägg medan tvåan Erik och trean Lars är enäggstvillingar. Till utseende är Lars och Erik mest lika varandra. Att vara mycket lik sin broder kan ha sin fördelar – och sina nackdelar.

– En lärare på gymnasiet sa till oss, "Jag vet inte riktigt vem som gjort vad så ni får VG båda två". Jag blev besviken, jag hade ju kämpat jättemycket med tyskan och hade hoppats på ett ännu bättre betyg, säger Lars.

– Jag blev jättenöjd över det betyget, säger å andra sidan, Erik.

Förväxlingar

Förväxlingar hör till existensen om man är mycket lik en annan person, något som både räddningsledaren och läkaren även haft rätt kul åt genom åren.

Erik berättar om ett utryckningstillfälle:

– En person som kom från ett annat land hade krockat med bilen och fick åka ambulans, vi från Räddningstjänsten var ute på den olyckan. Den förste som sedan tog emot på akuten var brorsan Lars. Han som krockat trodde att alla såg ut som oss...

Eller historien om en tillfällig kollega till Lars, en ungersk läkare, som av alla ting i världen hade något kungligt på hjärtat:

– Erik blev stoppad av honom på Ica, han ville prata om en prins i Ungern av alla saker. Han pratade nog med Erik i fem minuter innan Erik var artig nog att avbryta honom och säga att han inte var jag, skrattar Lars.

Ica igen:

– En dag när jag gick in på Ica och var brandmansklädd kom en dam fram till mig och sa, "Var det inte du som opererade höften på min gubbe? Jo, jag brukar hoppa in på sjukhuset också", svarade jag, säger Erik.

Yrkesförväxlingar har även skett åt andra hållet:

– Efter ett larm kom en ambulanssjuksköterska fram till mig på sjukhuset i Karlstad och frågade; "Hur hinner du jobba på sjukhuset också", ler Lars.

Utseendet spelar roll. Brödernas fördelaktiga utseende kan också komma upp på dagordningen ibland. Igenkännande har blivit mera charmigt med åren, enligt Erik...

– Det är tydligen en grej att medelålders kvinnor vill prata med sin doktor privat...

De kom överens

Med två syskon på ett bräde fanns det alltid någon att leka med hemma på Kyrkåsen i Mangskog, och lekte på ett konstruktivt sätt gjorde trion för det mesta, intygar mamma Maria. "Jag kan inte minnas att vi bråkade", stryker Ida under. "En handfull gånger bara", säger Erik (i hemmet fanns också två år äldre Björn samt pappa Sixten).

Det blev mycket gemensam lek och under grundskoletiden gick trion i samma klass. Det var först i gymnasiet som man delade upp sig på allvar när Ida valde ett eget program – i Eriks och Lars naturvetenskapliga gymnasieklass fanns för övrigt tre enäggstvillingar.

– Och det var nog först när man hade börjat skolan, när det var upprop, som man tänkte att det här med trillingar är lite ovanligt, då var det Söderqvist, Söderqvist och Söderqvist om och om igen, säger Ida.

Tvillingsjälar

Erik och Lars är utseendemässigt mest likt varann, de är också i mångt och mycket tvillingsjälar. Mer än en gång har de kommit på varandra att både göra och tänka samma saker samtidigt.

Två saker skiljer dem dock åt...

– Erik gillar inte löskokt ägg och så är vi inte överens om vargfrågan, säger Lars.

Vill uppåt

Frågan är dock om det inte är Ida och Erik som är mest lik varann sett till personlighet. Lars är den mer ambitiösa av de tre, som alltid haft seger i sikte och som alltid vill vinna.

– Jag är mer trivsam, säger Erik, och tittar på Lars.

– Du, Lars, du har alltid jagat allt, ska alltid vara först. Ska du vara med i fotboll ska du trixa tre miljoner gånger, det räcker inte med en gång. Själv är jag mera bekväm av mig, drar inte allt till sin spets, mera gjort saker som jag själv vill.

Löste sig

Lars håller med. "Jag hatar att förlora, och jag hatar att det är så”, säger han. Sett till ambition har "trean" Lars utbildat sig till både sjukgymnast och läkare.

Och det har gått bra för honom – fast det där VG-betyget sinkade honom faktiskt en tid.

– Jag hade MVG i alla ämnen utom tyska. För att komma in direkt på läkarprogrammet krävdes i princip MVG i alla ämnen. Jag stod på reservplats många gånger men kom inte in. Jag kompletterade med ett högskoleprov när jag var 23 år och kom den vägen in på Karolinska istället.

För Erik och Ida har karriär inte varit lika viktigt som för Lars utan de har nog först och främst stått stadigt på jorden.

– Jag trivs mycket bra som förskolelärare. Och man måste ha en egen identitet också, jag är inte trilling först och främst utan jag är Ida, säger Ida.

Armbrytning

Ida och Erik är mest lika varandra sett till det inre. Fast ibland har det blivit lite för mycket av Erik även för Ida. Lite för mycket åt livvaktshållet till...

– Erik visade musklerna ibland för mina kavaljerer när vi var ute på krogen. Armbrytning förstås. Han som blev min, Jimmie, han dög i alla fall för Erik, säger Ida.

Gillar dagens jobb

Yrkesrollerna avspeglar sig i deras personligheter. Lars ville vidare, ville mer. Ett tag funderade han på ingenjörsyrket men via de dubbla utbildningarna nådde han målet att bli läkare.

Lars gillar sitt yrkesval, i alla fall det andra som läkare, men berättar också om tuffa förhållanden inom vården. Utbildningen till sjukgymnast förde dock det goda med sig att han i Uppsala träffade Malin.

– Vården är tyvärr inte alltid anpassad till att människor ska jobba inom den, säger han.

Erik och Ida har nog mer valt yrke efter trivsel.

– Jag älskar mitt jobb, kunde jag skulle jag vara på jobbet två timmar före varje dag, säger Erik.

– Jag älskar också mitt jobb, säger Ida.

Kreativitet

Att det blev just ortopedi för Lars och brandsäkerhet för Erik syntes nog tidigt i livet utifrån fallenhet och intressen. Deras sociala färdigheter har sedan utvecklats efter hand, som barn och tonåringar var de mera blyga.

– Det gäller att hitta lösningar, se hur allt funkar, så är det även inom ortopedin, en del av charmen , säger Lars.

– En gång hade jag en patient som på något vis hade fått in ett potatisskal under hela nageln och fick inte ut den, då gäller det att hitta lösningar.

Två starka bröder

Sett till fritidsintressen har Lars och Erik flera gemensamma, bland annat styrketräning. Av de små knytena har det blivit mycket starka karlar.

Även sett till fritid är nog Lars den mest utåtriktad av de två, och mest aktiv. Fast Erik är den starkaste.

– Jag har insett att du är starkare i bänkpress. Och faktiskt, mot varann har vi aldrig tävlat, säger Lars.

Fotograferar gärna

Ida gillar mera trädgårdsarbete och lugnare saker. Samt bubbel med tjejkompisar, second hand och fotografering.

– Jag njuter av att vara ifred, är lite introvert så, och jag gillar att ha något i händerna, säger hon.

Konst och resor

En mera stilla tillvaro kan även Erik uppskatta. Talang finns även för mera konstnärliga uttryck.

– Jag kan sitta still och rita i timmar. Jag tycker det är gôtt att måla, jag önskar att ha mer tid till sådant.

Ida skulle även gärna vilja åka på långresa, till trakterna av "Down under".

– Syrran är gift med en man från Nya Zeeland, och Jimmies syster bor i Australien, det skulle vara jättekul att åka till de länderna. Då skulle jag även kunna komma i kontakt med en utbytesstudent från Nya Zeeland som var i Arvika i tonåren, och som Erik blev kär i.

– Jaså, säger Erik.

Återförenades

Borta bra men hemma bäst. När Lars blev klar med sina läkarstudier för snart sju år sedan flyttade han hem till Västvärmland igen. Efter ett flertal år på skilda orter bor alla tre i Arvikatrakten numera.

Att man återsamlas i hemtrakterna, särskilt när man fått egna barn, är något trion uppskattar. Erik har två barn, Ida tre, lika många som Lars.

– När jag flyttade härifrån tyckte jag att det var det bästa jag gjort. Idag tycker jag tvärtom, det bästa jag gjort är att ha flyttat hem, säger Lars.

Erik en lågoddsare

Ingen av dem bor dock i Mangskog även om Ida bygger sommarhus där. När tiden är mogen kanske dock någon av dem gör slag i saken, låter flyttlasset gå och tar över föräldrahemmet permanent.

Favorit för dagen i den kategorin är Ottebolsbon Erik.

– Någon av oss måste flytta dit, jag vill inte att någon annan bor på Kyrkåsen, säger Lars.

– Någonstans drömmer jag om att komma hem igen. Jag har inte stängt några dörrar, säger Erik.

Utrymme för fester

Fram till dess kan man i alla fall ha fester i ladan som finns i Mangskog, plats finns. Lars och Malin gifte sig i ena änden av den 80 meter långa ladan 2013, Ida och Jimmie i andra änden 2022. Till sommaren är det dags igen när Erik får sin Caroline – kanske i mitten av ladan då?

Och fester gillar man, då dyker även lillasyster Julia, född 1995, upp från Torslanda.

– Vi är bra på kalas ihop, säger Erik.

Dyker upp gör säkert även Nour, familjens syriska medlem sedan några år tillbaka. Nour som bland annat är med på helghögtider och fester.

– Jag räknar honom som min bror, säger Ida.

”Att de orkade”

Söderqvists familj består således av sju personer i sitt ursprung, plus Nour. Idag skänker trillingtrion varma tankar till de som ännu bor i huset i Mangskog och då i synnerhet till mamma Maria.

– Helt otroligt att mor och far klarade detta, idag ringer man inte hem och klagar för dem, säger trebarnsföräldern Lars.

Mamma Maria svarar:

– Man har bara två armar, man kände sig otillräcklig när de var små och så fanns Björn där också. Inte så lätt med fyra blöjbarn. Men man gjorde så gott man kunde, vi fick hjälp av kommunen och av våra föräldrar också.

Unik trio

Varje år föds runt 110 000–120 000 barn i Sverige. Ytterst få av dessa är trillingar. År 2020 föddes exempelvis 15 trillingar eller fyrlingar. Trion från Mangskog är således unika. Erik säger att han aldrig träffat en trilling förutom sina syskon.

På skolan där Lars son Matteo går finns dock trillingar, på ett litet vis sluts cirkeln där.

– Det har aldrig varit några nackdelar att vara tre, säger Lars.