Pål Jonson (M): ”Det ligger i vårt eget intresse att öka stödet till Ukraina”

För en tid sedan fick Pål Jonson frågan om han ville bli försvarsminister.

– Visst tänkte jag igenom det noggrant eftersom det påverkar min familj och omgivning mycket, men det fanns ingen tvekan att tacka ja.

Nu ska avgörande säkerhetspolitiska beslut fattas.

– Vi kommer bland annat att överföra mer stöd till Ukraina. Det ligger i vårt eget intresse att göra det.

Det är fredag och Pål Jonson är på hemmaplan i Värmland. Han besöker den här dagen Plikt- och prövningsverket i Karlstad och får information av bland andra generaldirektör Christina Malm om utvecklingen inom myndigheten.

– De bedriver en imponerande verksamhet som sköts här från Karlstad. Den blir allt viktigare med tanke på det politiskt försämrade omvärldsläget och det faktum att vi behöver bygga ut värnplikten.

– Arbetet går i allt väsentligt bra med de mål man har satt och det är naturligtvis positivt. Den andra dimensionen som är också är viktig är arbetet med krigsplaceringar. Där har man märkt från myndighetens sida att allt fler regioner, kommuner, myndigheter och företag ser vikten att krigsplacera personal.

– Det är också väldigt viktigt att göra oss mer motståndskraftiga och förberedda i händelse av höjd beredskap eller krig. Det är bra åtgärder som gör oss starkare.

Jag hörde att det finns tankar om att återinföra civilplikten. Vad skulle det innebära för vårt försvar?

– En förstärkt personalförsörjning för det civila försvaret. Det kan till exempel handla om att personer som jobbar inom räddningstjänsten och tekniker inom exempelvis Svenska kraftnät. Det är en fråga som vi återkommer till.

Du har nu varit försvarsminister några veckor nu. Fanns det någon tvekan från din sida att tacka ja till den här posten när du fick frågan från statsminister Ulf Kristersson?

– Det är ett stort ansvar så man tänker igenom frågan rätt så noggrant. Det påverkar min familj och min omgivning mycket eftersom det är en hög arbetsbelastning och säkerhetsåtgärder som följer med uppdraget, men jag kände inte en tvekan själv.

Du har varit ordförande i försvarsutskottet och Moderaternas försvarspolitiske talesperson, men ändå så var du inte så tippad att bli försvarsminister. Vad säger du om det?

– Det får du fråga expertkommentatorerna om (skratt). Jag vill inte recensera det.

Din bakgrund då. Du har ju ett väldigt bra cv, bland annat är du utbildad kustjägare och är doktor krigsvetenskap. Vad betyder det?

– Jag tycker inte att man ska överdriva akademiska meriter, men det är väl ett uttryck för att jag är intresserad och engagerad i de frågor som jag arbetar med som försvarsminister, så det har väl gett en kunskapsbas.

Var kommer det intresset från från din sida för de frågorna?

– Det är frågor som jag har varit engagerad i hela livet sedan jag gick i skolan hemma i Glava. Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och internationella frågor.

– Sedan fick jag möjligheten att komma till USA när jag var 19 år som spelande bordtennistränare. Då passade internationell politik att läsa där. På den vägen är det. Det började i Washington och fortsatte sedan några år i Europa.

De här första dagarna för dig måste ha varit intensiva för dig. Hur har det varit så här långt?

– Det känns ansvarsfullt med tanke på att vi har ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge som de sista två veckorna har fortsatt att försämras.

– Det har att göra med dels Rysslands mobilisering, dels att man försöker att illegalt annektera fyra regioner i Ukraina, men att man också allt mer bedriver en bestialisk krigföring mot ukrainska folket med fjärrstridsmedel och robotar riktade mot civil infrastruktur och civila.

– Mycket av tiden har gått åt att följa det säkerhetspolitiska läget samtidigt som vi arbetar med att kunna skicka tyngre och mer avancerade vapen till Ukraina.

Hur långt har ni kommit i de diskussionerna?

– Vi har fått ett underlag från Försvarsmakten förra tisdagen som vi arbetar vidare med och vi kommer att återkomma så fort det bara går.

– Målet för den nya regeringen är att det ekonomiska, politiska och militära stödet till Ukraina ska öka och att det innefattar även mer avancerade vapensystem.

I veckan gick förre försvarsministern Peter Hultqvist ut och tyckte att vi även kan exportera vapen till Ukraina, inte bara skänka vapen. Din kommentar till det?

– Vi påtalade det under en längre tid när vi var i opposition och nu driver på att förverkliga det. Om vi kan donera eller skänka vapen så ska vi även kunna exportera vapen till Ukraina.

Hur ser du på läget i Ukraina just nu?

– Det är mycket allvarligt, men samtidigt kan jag konstatera att de ukrainska styrkorna har gjort stora landvinningar inte minst i Charkiv och Ryssland har fortfarande åtta, nio månader in i kriget inte har uppnått några av sina politiska eller militära målsättningar. Ryssland är pressat.

– Det ukrainska militära agerandet och uthålligheten hos det ukrainska folket är imponerande och inspirerade. Ukraina står inte ensam i den här konflikten. Västs stöd har ju varit kompakt med EU och Nato och det stödet kommer att öka ännu mer.

– Det är moraliskt rätt, men det ligger naturligtvis även i vårt eget intresse. Att överföra försvarsmateriel till Ukraina är en investering även i vår egen säkerhet. Vi vill också att Ukraina ska återupprätta kontrollen över hela sitt territorium och bli ett fritt och självständigt land.

Även Nato-frågan är högaktuell. Stämmer det att du har varit och träffat Turkiets ambassadör i Sverige?

– Ja, jag var på deras nationaldagsfirande och jag hade även i förgår ett samtal med USA:s försvarsminister Lloyd Austin och vi hade ett samtal om den svenska Nato-ansökan. Statsministern åker till Ankara den 8 november för att prata med president Erdogan.

Kommer du åka med då?

– Nej, jag och utrikesministern kommer nog att åka ner vid ett senare tillfälle. Vi har sagt att vi är villiga att göra det. Regeringens främsta prioritering är att vi ska kunna bli fullvärdiga medlemmar i Nato hand i hand med Finland.

Hur ser du på den långa diskussionen som pågår om Turkiet ska säga ja till en svensk Nato-ansökan?

– De svenska och finska ansökningarna har behandlats med rekordfart. 28 av 30 allierade länder har redan ratificerat dem. Det har aldrig hänt att två länder har kommit in så snabbt.

– Sedan har vi ingått ett avtal med Finland och Turkiet som vi ska verkställa och vi vill naturligtvis bli medlemmar tillsammans med Finland så fort det bara går. Det allvarliga politiska säkerhetsläget gör det förstås ännu viktigare.

– Efter att vi valde att söka medlemskap har vi fått viktiga återförsäkringar av länder som USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och de nordiska länderna. Så vi är säkrare i dag än innan vi deklarerade att vi ville bli medlemmar i Nato.

Det verkar finnas olika uppfattningar från svensk och turkisk sida kring det gemensamma avtalet som är skrivet. Hur ser du på det?

– Om det finns olika uppfattningar så är det oerhört viktigt att vi klarar upp det. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att statsministern åker till Ankara och att både jag och utrikesministern är villiga att föra en vidare dialog.

– Det gäller bland annat export av försvarsmateriel. Det är naturligt att vi gör det som allierade.

Du tror att det är möjligt att få till en lösning så att Turkiet kan godkänna Sverige som Nato-medlem i närtid?

– Det hoppas jag. Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg åker nu till Ankara för att diskutera den här frågan. Vi vill bli medlemmar tillsammans med Finland som fort som möjligt.

Vad betyder det för Sverige om vi blir medlem i Nato?

– Det bra om Sverige och Finland om vi blir medlemmar, men även för övriga Norden och Europa. Våra medlemskap är krigsavhållande och stabiliserande för utvecklingen i vårt eget närområde.

– Vi har också viktiga militära förmågor som vi kan bidra med till Natos gemensamma säkerhet, bland annat undervattensförmågor, stark försvarsunderrättelsetjänst och ett starkt luftförsvar.

– Så vi kommer att vara en producent och inte en konsument. Och Sverige och Finland kompletterar varandra. Det ger även bättre förutsättningar till det fördjupade nordiska försvarssamarbetet.

I veckan överlämnade ÖB sitt förslag till framtida försvarssatsningar. Hur ser du på dem?

– De kommer vara ett viktigt underlag för försvarsberedningen att arbeta vidare med. Jag hoppas kunna sjösätta en ny försvarsberedning inom kort.

– Vi vill ha breda överenskommelser inom säkerhets- och försvarspolitiken. Det är extra viktigt när det är ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det är en bra och viktig rapport och vi kommer även få ett underlag från MSB.

ÖB gick också in på att man från Försvaret inte utesluter kärnvapen på svensk mark när vi blir Nato-medlemmar. Vad säger du om det?

– Jag delar ÖB:s uppfattning att vi inte bör söka medlemskap med olika typer av förbehåll som kan begränsa vår säkerhetspolitiska handlingsfrihet. Sedan finns det ingen förväntan från Natos sida om vare sig kärnvapen eller permanent trupp. Vi har inga planer på det heller.

– Grundslaget är att vi påbörjade den här resan tillsammans med Finland, Sverige och Finland bör ha samma linje i detta och det vore oklokt att begränsa vår säkerhetspolitiska handlingskraft redan innan vi blir medlemmar i Nato.

Vad är viktigast för Sverige just nu och för dig som försvarsminister?

– Den högsta prioriteringen vi har just nu är att bli fullvärdiga medlemmar i Nato, men också att stärka stödet till Ukraina. Det är också viktigt att rusta Sverige och göra oss mer motståndskraftigt i ett allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge.