Friidrottaren Olle Borg, 74, nöjde sig inte med att kamma hem två VM-brons i sin VM-debut. I Tammerfors slog han dessutom det svenska rekordet i tresteg – som varit orört i 30 år.
Och det med råge.
– 69 centimeter tror jag. 1992 sattes det gamla rekordet, så det var på tiden att det slogs, säger Arvika Friidrotts spänstiga 74-åring på plats på veteran-VM i finska Tammerfors.
Hans längsta hopp i tresteg mätte 9.85, det var dock i för stark medvind för att noteras som svenskt rekord. Men hans hopp på 9.73 räckte mer än väl.
– Det är nytt svenskt rekord i 75-klassen. I Sverige räknas jag dit i och med att jag fyller i år.
Det här var första gången som Olle Borg tävlade i VM-sammanhang. En debut som gav honom två VM-brons: ett i tresteg och ett i längdhopp.
– Det känns väl bra, det är ju ändå mycket folk med. Så det är bra att kunna komma på pallen. Jag är nöjd.
”Lite surt”
Borg inledde VM-debuten med längdhopp. Hans längsta hopp mätte 4.49. Borg var dock uppe och nosade på ett silver.
– Det var lite surt. Jag låg tvåa ända till sista hoppet. Jag hade hoppats kunna behålla den platsen. 4.49 var jag inte helnöjd med, hyggligt bra men inte jättebra. Jag hoppade ett par decimeter längre i vintras. Det var väldigt varmt den dagen och blåste fram och tillbaka.
Upp till polacken Sylwester Lorenz skilde det 4 centimeter och upp till svensken Sture Holmberg betydligt mer med ett hopp som mätte 4.91. Därmed fick Olle ta farväl av sitt svenska rekord på 4.82 som han satte hemma på Vik på fjolårets upplaga av Stjärnspelen.
– Han är fyra år yngre, så det får man ta i beräkningen. Men rekord slås ju, det är inte konstigt med det och jag visste att han är kapabel att göra det. Jag känner Sture sedan tidigare och det är bara roligt att det gick bra för honom. Det unnar jag honom. Rekord får man till låns en stund.
– Jag är nöjd med brons i längd men tyckte jag kunnat hoppa längre.
Resultatet i tresteg (9.85) är han mer belåten med.
– Det tycker jag gick ganska bra. Jag fick till bra hopp redan i början.
Hur var konkurrensen?
– I de här två grenarna var det européer allihopa på pallen, sedan var det med några andra från Thailand, amerikaner, saudiarab och någon indier. Men vi eruropéer var bäst i alla fall.
Och själva VM-upplevelsen?
– Det var kul med lite stämning emellanåt Inte mycket publik, men det är ju inte en sådan tävling. Det är ingen som vill se gamla gubbar och kärringar. Det var kul att träffa folk från andra länder, känslan att man håller på med samma sak, det blir samhörighet.
Härnäst väntar ett svenskt mästerskap i Kalmar i slutet av augusti.
– Jag kanske hoppar i egna tävlingar på Viksvallen och på Stjärnspelen.