Rabbalshede Kraft och berörda markägare hade bjudit in till en pressträff för att berätta om sitt intresse för framtida vindkraft vid Fogdegroparna i Järnskog, väster om Koppom.
Det är det andra området i Eda kommun, där en etablering av vindkraft diskuteras. Men vid Fogdegroparna har man inte hunnit alls lika långt i processen som när det gäller Björnetjärnsberget.
– Vi är bara i början, det mesta återstår, säger Peter Wesslau, vd för vindkraftsbolaget Rabbalshede Kraft.
Det som är avklarat så här långt är diskussionerna med markägarna och en överenskommelse om arrendeavtal.
Delar av området vid Fogdegroparna pekas ut i kommunens vindbruksplan som lämpligt för etablering av vindkraft. Det var markägare som tog initiativet och kontaktade Rabbalshede Kraft som även driver vindkraftverk i Årjängs kommun.
För skogsägarna är det en möjlighet att få intäkter genom arrendet.
– För skogsmark som annars är ganska lågproducerande, konstaterar Jan-Olof Cleve, en av markägarna som skrivit avtal med Rabbalshede.
– Men jag ser även andra skäl. Personligen tycker jag att det är bra för Järnskogsbygden. Man skapar arbetstillfällen och möjligheter för entreprenörer under byggtiden. Sen finns det en ”bygdepeng” i det här avtalet som jag anser kan ge ganska mycket tillbaka till bygden.
”Bygdepotten” kommer att utgå som en procentuell andel (under en procent) av produktionen. Vilket innebär att ju mer el som produceras, desto mer pengar blir det i potten. Pengar som ska kunna användas till ändamål som på ett eller annat sätt ska gagna bygden.
Förnybar energi
Det här är argument som ofta lyfts fram som fördelar med vindkraft vid sidan om behovet av förnybara energikällor och samhällets ökade behov av el.
Även markägaren Håkan Halvarsson, som blir närmaste granne med vindkraftparken om den blir av, deltog vid pressträffen, och har ungefär samma syn på en etablering av vindkraft.
– Det är inte bara positivt, men fördelarna överväger.
Det är många förhållandevis mindre skogsägare i det berörda området. Alla har inte varit intresserade av att arrendera ut sin mark.
– Vi är ingen homogen grupp, det finns skilda åsikter om det här projektet, uppger Jan-Olof Cleve.
Enligt Peter Wesslau har man lyckats få med ett ganska sammanhängande område med markägare. Men det finns en del ”hål” i dag som man måste ta hänsyn till i planeringen, om man inte kan teckna arrendeavtal. Ett antal markägare har sagt nej, men det finns också de som valt att avvakta med att skriva på och de kommer Rabbalshede Kraft att ha en fortsatt dialog med.
Vad blir nästa steg efter avtalen med markägarna?
– Det är två saker. Från vår sida är det att gå vidare med de studier och analyser som behöver göras.
Wesslau bedömer att man bör kunna komma i gång med det tidigast efter sommaren.
Det andra som krävs för att kunna etablera en vindkraftpark är att Rabbalshede får en överenskommelse med elnätsföretaget Ellevio om en anslutning till elnätet.
När kan det bli aktuellt att gå ut med samråd för allmänheten?
– Vi behöver ha en tydligare plan innan vi går ut på samråd. Kanske sommaren/hösten 2023, det beror på vad vi ser under utredningarna.
I kommunens vindbruksplan har man bedömt att det får plats cirka 25-28 vindkraftverk i det aktuella området.
Hur många och hur höga verk har ni tänkt er?
– Det vet vi inte. Det beror på hur stort området blir. Större verk kräver större avstånd, men ger mer energi, säger Peter Wesslau.
Hur många verk som får plats kommer att visa sig under de utredningar som kommer att genomföras, efter att ha studerat förutsättningarna i området mer ingående.
Etablering av vindkraft är en lång process som pågår i flera år, från att idén kommer upp, genom tillståndsprocessen till att vindkraftparken börjar byggas och slutligen tas i bruk.
I dag är det inte ovanligt att beslut om vindkraft överklagas och det får man också ta med i beräkningen enligt Peter Wesslau.
Samtidigt som vindkraft lyfts fram som ett miljövänligt energialternativ möter nya etableringar motstånd. Oro för buller och en förfulning av landskapet är två vanliga skäl.
Det här säger vindbruksplanen om Fogdegroparna
Fogdegroparna är ett av de områden som pekats ut som lämpliga för lokalisering av vindkraft i kommunens vindbruksplan som antogs 2015.
Området ligger i den sydvästra delen av Eda kommun, i Järnskog, väster om Koppom.
Det rör sig om ett vidsträckt vildmarksområde. Utpekat i kommunens Naturvårdsstrategi som innehåller en prioriteringslista över värdefulla naturobjekt i kommunen.
Området anses ha mycket stort värde som frilufts- och rekreationsområde. I öster och väster angränsar det till naturreservat. Vandringsleden ”Säterleden” korsar området och vintertid finns ett anlagt skidspår i norra delen. Området berörs även av olika naturvårdsintressen.
På grund av områdets storlek har delar av området ändå bedömts som möjligt för lokalisering av vindkraft.
Områdets totala yta är 4 800 hektar. Av det analyserades 2 500 hektar närmare. Av den ytan har cirka 17 procent bedömts lämpligt för etablering av vindkraft, uppdelat i mindre delområden i östa delen av området. Där anses konflikten med andra intressen, som friluftsliv och naturvård, vara begränsad.
Omkring 25-28 vindkraftverk anses få plats på berörd yta.
.