Hoppa till huvudinnehållet

Kultbandet Träd, Gräs och Stenar i ny bok: ”Skapade en egen nisch”

Publicerad:
International Harvester under en Norrlandsturné i februari 1969. Bandet ombildades senare till Träd, Gräs och Stenar och förgrundsgestalten Bo Anders Persson flyttade till värmländska Likenäs.
International Harvester under en Norrlandsturné i februari 1969. Bandet ombildades senare till Träd, Gräs och Stenar och förgrundsgestalten Bo Anders Persson flyttade till värmländska Likenäs. Foto: Jakob Sjöholm

Det har varit en lång och vindlande väg genom årtionden för bandet Träd, Gräs och Stenar.

Med anledning av en ny bok om bandets brokiga historia pratar NWT med Anders Lind på värmländska Silence som både spelat in och gett ut flera av bandets skivor.

Det har tagit flera år att sammanställa boken som bygger på en omfattande samling citat från personer som på ett eller annat sätt varit medverkande i historien om Träd, Gräs och Stenar. Persongalleriet är rikt, boken tar sin början i Stockholm under andra halvan av 60-talet där musikern Bo Anders Persson gick på Musikhögskola och började göra experimentell musik. Han bildade bandet Pärson Sound, i en tidig upplaga av gruppen fanns bland andra Arvikamusikern Björn J:son Lindh med. Medlemmar kom och gick, bandet bytte namn till International Harvester som fick spela förband till The Doors på Konserthuset i Stockholm 1968. En recension i Dagens nyheter konstaterade att kontrasten mellan International Harvesters vänliga, mjuka och anspråkslösa musik och The Doors showigt sexiga, kunde inte vara större. Bandet gav albumet "Sov gott Rose-Marie" på finska Love records, dt var inspelat av Anders Lind och blev starten på ett långvarigt samarbete.

– De ville ha ett stort sound, alltså ett sound där individualistiska instrument inte stack ut utan där musiken bildade en helhet, börjar Anders Lind i ett försök att förklara musiken.

Tanken var att fånga bandet på samma sätt som man spelar in en stor, klassisk orkester. Albumet är en spetande samling låtar, Anders Lind beskriver det som svårdefinierat. Dronemusik blandat med klassiskt, blandat med rock och svensk folkton.

– Det finns inget annat som låter så. Eftersom musiken ofta var repetitiv, så är Terry Riley det närmaste man kan jämföra med. Han var en stor inspiration för bandet. Hans musik handlade om att försätta lyssnaren i ett slags meditativt tillstånd.

Bo Anders Persson och Thomas Tidholm under inspelningen av ”Hemåt” 1968.
Bo Anders Persson och Thomas Tidholm under inspelningen av ”Hemåt” 1968. Foto: Thomas Mera Gartz

När bandet släppte en andra skiva – "Hemåt" – hade de förkortat namnet till Harvest och kort därefter ombildades bandet och blev Träd, Gräs och Stenar. 1970 kom det självbetitlade albumet och då bestod gruppen av Bo Anders Persson, Torbjörn Abelli, Arne Ericsson och Thomas Mera Gartz.

– Musikerna hade olika bakgrunder, några var klassiskt skolade och andra experimenterade med elektronisk musik. De skapade en egen nisch. Gick man och såg bandet live förstod man att det var något väldigt annorlunda. När väl bandet blev Träd, Gräs och Stenar blev det mer regelrätt med sång, gitarr, bas och trummor. Plus lite andra instrument ibland.

Anders Lind med boken om Träd, Gräs och Stenar.
Anders Lind med boken om Träd, Gräs och Stenar. Foto: Carl Edlom

Flyttade till Värmland

Boken "Träd, Gräs och Stenar, Pärson Sound, International Harvester" (Dokument press) har den passande underrubriken "En kollektiv berättelse". Utsagor från de medverkande varvas med tidningsklipp och ett fint bildmaterial. 1971 skriver NWT en artikel om bandet med anledning av att några av bandmedlemmarna återfinns i värmländska Likenäs. "Norra Klarälvsdalen upplever just nu en våg av nyodlar-glädje", förkunnar texten.

– Bo Anders Persson var intresserad av odling och allmänt ointresserad av den västerländska livsstilen, berättar Anders Lind.

– Han ville tillbaka till naturen, odla själv. Anledningen till att han hamnade i just Likenäs var till stor del för att där fanns odlingsgurun Anders Björnsson. Vi spelade in en andra platta, ”Rock för kropp och själ", som släpptes på Silence, sedan blev det en paus.

Träd, Gräs och Stenar låg i dvala fram till 1980.

– Då började intresset från utlandet bli större. Bandet åkte på turnéer i Japan och USA bland annat. De spelade rätt tung musik, men det gick inte direkt fort, tempot var lågt. Det var inte heavy metal på något sätt.

Träd, Gräs och Stenar på scenen 1970.
Träd, Gräs och Stenar på scenen 1970. Foto: Lars-Åke Stomfelt

Friare än Grateful Dead

Efter återföreningen blev det ytterligare ett break, den här gången fram till 1995 då bandet återupptog turnerandet.

– Träd, Gräs och Stenar är aktiva än idag, men bandet har ombildats ett antal gånger eftersom flera av originalmedlemmar har gått bort. En ursprunglig medlem finns kvar, det är gitarristen Jakob Sjöholm.

I den nuvarande uppställningen finns utöver Jakob Sjöstedt Sigge Krantz, Hanna Österberg och Reine Fiske, tidigare i Dungen. Bo Anders Persson lämnade gruppen 2008. Bandets musik fortsätter att hitta nya lyssnare världen över, den inflytelserika amerikanska musiksajten Pitchfork citeras i boken:

"Träd, Gräs och Stenars musik är aldrig besvärlig. Den är lätt att komma in i, ofta luftig och avslappnad". Vidare kommenterar skribenten den vanligt förekommande liknelsen vid Träd, Gräs och Stenar som ett svensk The Grateful Dead: "Träd, Gräs och Stenar var friare och mer intresserade av ljudligt kaos."

– Idag kallar sig bandet för Träden kort och gott, säger Anders Lind.

– Jag tror att anledningen till att bandet är kvar är just det egna. Och trots medlemsbyten finns själva kärnan i musiken kvar. Det är inte ekvilibristisk musik, det handlar om att skapa stämningar. En låt kan hålla på i tio, tjugo minuter. Musikerna försätter sig själva och publiken i ett visst tillstånd. Det är en upplevelse att lyssna och se dem live, det är därför folk fortsätter att strömma till konserterna.

Boken "Träd, Gräs och Stenar, Pärson Sound, International Harvester" är utgiven på Dokument press och finns ute nu.

Artikeltaggar

FolkmusikHistoriaKändisarKlarälvenKonserterKulturarvLikenäsLitteraturMusikNöje/KulturPopRockSilenceStockholm

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.