Efter dödsolyckan – allvarlig kritik mot säkerheten: ”Sticker ut lite extra”

Den obevakade järnvägsövergången på Kärrsmossen, där 21-årige Jesper Klarström miste livet i höstas, har stora säkerhetsbrister. Det framgår av Trafikverkets egen olycksutredning.

Bristerna har varit kända i sex år. Först efter dödsolyckan prioriterar Trafikverket säkerhetsarbetet. Staket ska sättas upp eller så stängs övergången.

Dödsolyckan den 29 oktober förra året har utretts av Trafikverket. Den interna kritiken är svidande.

Utredarna Helena Jonsson och Raili Salminen konstaterar att sikten är för dålig. Dessutom saknas staket i anslutning till gångfållorna. Bristen på staket pekas i utredningen ut som ”avgörande för att olyckan kunde inträffa”.

Extra farlig övergång

– Utformningen av plankorsningen ”bjuder in” till att man passerar gångfållorna vid sidan av, anser Helena Jonsson.

Det i kombination med den dåliga sikten gör övergången extra farlig.

– Den här olyckan sticker ut lite extra, säger hon och jämför med liknande händelser under de senaste tio åren.

Stigar runt fållorna

– I och med att staket saknas försvinner gångfållornas funktion.

Gångfållorna gör att den som passerar rälsen saktar upp och tittar i båda riktningarna, samt att cyklar måste ledas genom korsningen.

Vid olycksplatsen på Kärrsmossen syns tydliga stigar runt fållorna, ett problem som Trafikverket uppmärksammat vid tidigare besiktningar. I det interna systemet finns noterat: ”Otroligt enkelt att gå förbi gångfålle-skyddet”.

Trafikverkets ansvar

Den som passerar järnvägen har ett eget ansvar, men utredarna lägger ett större ansvar på Trafikverket och skriver:

”Den perfekta människan existerar inte och då krävs att system-utformaren (i detta fall Trafikverket) har utformat ett system där det är enkelt att göra rätt.”

Välkända brister

Varje år sedan 2015 har Trafikverkets mätningar på Kärrsmossen visat att den så kallade närsikten inte uppfyller de egna kraven. Något som AN tidigare avslöjat.

Närsikt innebär att den som färdas på vägen ska kunna se tåget i minst tio sekunder innan det når fram till plankorsningen.

Ingen av Kärssmossens två övergångar, varken ”Gärde grindar” eller ”Kärrsmossvägen” uppfyller kraven. Dels finns träd som skymmer sikten, dels finns det berg.

– Förutsättningarna för att upptäcka tåg i tid är inte tillräckliga enligt de interna kraven, konstaterar utredarna.

Sikten vid ”Gärde grindar”, där dödsolyckan skedde, var 274 meter. För att klara Trafikverkets egna krav skulle sikten behöva vara minst 400 meter.

Varför har inte bristerna åtgärdats?

Helena Jonsson skickar frågan vidare till Peter Thörn, åtgärdsplanerare vid Trafikverket i Karlstad.

– Vi har 3 000 likadana plankorsningar, det är ett jätteproblem, säger han. Vi gör massor men hinner inte allt.

Trafikverket uppfyller inte sina egna krav, men bryter samtidigt inte mot någon lag. Långsamheten är inget brott.

– Vi åtgärdar bandel för bandel. Tyvärr är det en eftersläpning, säger Peter Thörn. Just nu håller vi på längs Fryksdalsbanan.

Bandelen mellan Kil och Charlottenberg ska enligt planen ses över 2023, men på grund av dödsolyckan kommer åtgärder vid Kärrsmossen att genomföras så fort som möjligt, förklarar Thörn.

Krävs det ett människoliv för att prioritera säkerheten?

– Vid en allvarlig olycka eller tillbud tittar vi direkt, då genomförs en grundlig utredning. Just nu överväger vi möjligheten att sätta upp stängsel.

Alternativet är att helt stänga ”Gärde grindar”.

– Något beslut är än inte fattat, vi måste först föra en diskussion med Arvika kommun och de som använder övergången.

Men bristerna har varit kända länge, varför infördes inga tillfälliga åtgärder, till exempel tut-plikt där sikten är skymd?

– Tutandet är inte så populärt bland de som bor nära rälsen. Vi försöker alltid hitta en helhetslösning, säger Peter Thörn och beklagar att det inte hann ske innan olyckan.

Han bedömer att järnvägsövergångarna på Kärrsmossen ska vara åtgärdade innan sommaren. Antingen med stängsel eller att de stängs.