Arvikatjejen Victoria Patré gjorde comeback i IF Hellton inför säsongen efter fem års uppehåll.
Något som fick ett ytterst tråkigt och abrupt slut – efter en snöplig olycka som tvingat henne till att avsluta karriären.
– Knät gick ur led och allt som kunde gå sönder gick sönder, berättar 28-åringen för AN.
I somras skrev AN-sporten om hur före detta elitspelaren Victoria Patré, tidigare Pihlgren, gjorde comeback i Karlstadklubben IF Hellton – som hon var med och förde upp till SHE 2015.
– Det känns lite som att det här är sista chansen att få göra en elitsatsning igen, sa västvärmländskan då.
Victoria om comebacken: ”Sista chansen att göra en elitsatsning”Men det hann bara bli några försäsongsmatcher med division 1-laget innan olyckan var framme.
Det hela inträffade, till skillnad mot vad man kanske kunde tro, inte på handbollsplanen.
– Det är lite pinsamt att säga det men jag skulle kliva ner från en matstol, så la jag vikten på det knät jag har skadat tidigare. Så jag blev besegrad av en stol – det är lite kul att säga, med tanke på att man ändå spelade en så pass fysisk sport, konstaterar Victoria.
”De gjorde en helrekond på knät”
Knät tog så pass mycket stryk att hon tvingades till en omfattande operation, vilken genomfördes för ungefär 1,5 månad sedan.
Hon slipper i alla fall gå på kryckor sedan ett par veckor tillbaka, men hämmas fortsatt kraftigt av skadan.
– Nu har det väl lagt sig lite, att man inte är med på planen utan är med runtom och försöker stötta laget så gott det går. Det jag tycker är absolut jobbigast är att jag kanske inte kommer kunna ha en normal vardag, att knät är så trasigt att man ska vara glad om man kan jogga lite lätt i framtiden.
Det är så illa?
– Ja, de plockade bort en och en halv menisk, lagade korsband, satte tillbaka ett ledband och tog bort brosk. Så de gjorde en helrekond på knät, berättar Victoria.
– Nu siktar jag mot att dels kunna leka med mina barn och inte få kronisk smärta. Men jag tycker rehaben har gått framåt, så det är skönt. Men det är tufft både psykiskt och fysiskt just nu.
"Otroligt glad och tacksam”
Siktet var inställt på att vara med och göra Hellton till ett allsvenskt lag igen. Inför säsongen var tongångarna kring laget överlag väldigt positiva.
– Också jättetråkigt, att det kom från ingenstans. Jag hade ju räknat med att ta en plats i förstauppställningen och köra den här säsongen – så tas det undan på en millisekund. Det är tungt.
Hur skulle du vilja summera din karriär?
– Oj, jag skulle nog säga att det är som en ”gott & blandat-påse”. Jag har ju spelat med och mött några av världens bästa handbollsspelare, jag har fått testa en annan stad och en annan klubb. Sen har jag även fått känna på division 3-handbollen, där det började i Arvika, till lite veteranspel i Hammarö. Så det känns som att jag har varit och rotat lite i alla hörn.
– Summa summarum så är jag otroligt glad och tacksam över att man har nått den nivån man gjort och fått lära känna så mycket fantastiska människor. Det är häftigt att se nu när Sveriges landslag spelar, att henne har jag spelat med och henne har jag spelat med, säger Victoria Patré.
Vad har handbollen betytt för dig?
– Handbollen betydde allt för mig, det var varit en så självklar grej i ens liv. Dels att man varit bra på det och känt att man kommer framåt och uppåt, men samtidigt att ha den här jargongen i omklädningsrummet och alla resor man gjort – man kommer varandra så otroligt nära i en sport som handboll.
”Den spelaren alla hatade”
Victoria fostrades alltså i Arvika HK innan flyttlasset gick till Karlstad. En tid hon minns tillbaka på med värme:
– När jag spelade i Arvika så var jag den spelaren som alla hatade. Man var ju ökänd i Värmland som den arga, sura tjejen som aldrig kunde förlora, haha. Men sen tänker jag mycket på Tina Israelsson, hon är ju en stor faktor till att det har gått så bra för mig i min karriär och vågade lyfta upp de unga i Arvika då.
För tillfället är inget damlag i seriespel från Arvika, vilket Victoria tycker är synd.
– Jag tycker det är jättetråkigt, med tanke på att Arvika är en idrottsstad. Vi har otroligt många talanger i olika sporter som kommer därifrån och det är ändå ett ganska brett utbud av vad Arvika är bra på. Sen ska många pusselbitar passa in för att skapa en bra förening och hitta unga, framför allt, som är sugna på att fortsätta. Jag hoppas och tror att det någon gång kan byggas upp ett lag igen, kompetensen finns ju där.
Kommentatorsdröm
Intresset för handboll, och sport överlag för den delen, är stort och västvärmländskan är exempelvis öppen för att ta sig an tränarroller i framtiden för att kunna dela med sig av sina kunskaper.
Det har även funnits en liten dröm om att någon gång agera handbollskommentator, berättar hon:
– Men min man säger att jag är alldeles för hetsig för det, så jag får nog lägga det på hyllan, haha.
Det hade väl varit kul att testa annars?
– Ja, men jag tycker det! Lite värmländsk dialekt in i teverutan – det hade väl aldrig slagit fel? Jag ska bara försöka tagga ner lite hat mot domarna och sånt där – då kanske jag är ”good to go” sen.
”Otroligt tuff start”
Hellton, som inför säsongen gjorde lite av en nysatsning, har drabbats av flera tunga avbräck så här långt och ligger näst sist i tabellen för division 1 södra med fyra matcher spelade.
– Vi är ju ett otroligt nytt lag och många nya spelare, så det tar ju tid att spela ihop sig och få den här tryggheten hos varandra. Vi har haft ganska tuffa matcher till att börja med, och vi har tre skadade som går in i förstauppställningen och ska vara ledande i sina roller.
– Vi har haft en otroligt tuff start, med mycket skador och sjukdomar, så jag hoppas och ber att det kan släppa lite och börja vända, säger Victoria.