Hoppa till huvudinnehållet

Volvo satsar på jämställd industri – utbildar tjejer: ”En kulturförändring”

Publicerad:
Brist på svetsare, industrierna slåss om dem. Men fortfarande lockar yrket flest män. Linn Kasin är ensam tjej i sin grupp på volvo.
Brist på svetsare, industrierna slåss om dem. Men fortfarande lockar yrket flest män. Linn Kasin är ensam tjej i sin grupp på volvo.

Bara tjejer. För första gången startar industriutbildningen Volvosteget utan en enda kille i gruppen. Arbetet för en jämställd industri börjar synas på golvet.

– Jag var livrädd först. Tänkte att det skulle vara svårt, tungt och smutsigt. Men det ser inte ut så längre, säger Linn Kasin, 23, som utbildat sig till svetsare och fått jobb på verken.

Linn är enda tjejen i sin grupp på framramen. Resten ”gôbber”, säger hon. Volvo har länge haft som mål att bli en mer jämställd arbetsplats. På logistik och montering har det varit enklare än inom svets och CNC. Men riktade insatser börjar ge resultat.

”Det var en trygghet att få gå bredvid i två månader men nu måste jag lita på mig själv”. Linn Kasin har efter många månader av arbetslöshet utbildat sig till svetsare och fått en anställning på Volvo via bemanningsföretag.
”Det var en trygghet att få gå bredvid i två månader men nu måste jag lita på mig själv”. Linn Kasin har efter många månader av arbetslöshet utbildat sig till svetsare och fått en anställning på Volvo via bemanningsföretag.

Linn och Tirana har fått sin utbildning på Lernia i Arvika. Det har även Kamil Khafez och Sebastian Granton. Alla fyra jobbar i dag på Volvo. Långtidsarbetslösheten har de lämnat bakom sig.

– Man vill inte komma ihåg den tiden, säger Sebastian.

– Jag har aldrig varit så trött som när jag var arbetslös, säger Linn. Man tappar gnistan av att söka tio jobb i månaden.

Tirana Gustavsson monterar växellåda på bakramen. Transmissionsfästet väger 11 kilo. ”Först var jag orolig för att jobbet skulle vara tungt men man lär sig tekniken och att använda hjälpmedel”, säger hon.
Tirana Gustavsson monterar växellåda på bakramen. Transmissionsfästet väger 11 kilo. ”Först var jag orolig för att jobbet skulle vara tungt men man lär sig tekniken och att använda hjälpmedel”, säger hon.

De andra håller med. Att gå utan arbete är avskyvärt.

Arbetsmarknadsutbildningen på Lernia gav dem ny kunskap, rutiner och självförtroende. Övergången från studier till jobb har funkat bra. Praktiken och att få gå bredvid den första tiden var viktig.

–Det var en trygghet men nu kör jag allt själv, berättar Linn.

Hyrs in

De har sin anställning via bemanningsföretaget Manpower. Inhyrd personal har högre lön än de tillsvidareanställda. Men osäkerheten är större.

Förlängning sker sex månader i taget och kan komma upp till två veckor innan kontraktet löper ut.

Linn Kasin, Tirana Gustavsson, Sebastian Granton och Kamil Khafez har lämnat långtidsarbetslösheten bakom sig och fått jobb på Volvo i Arvika. Till höger Daniel Sundström, vice huvudskyddsombud verkstadsklubben och vice ordförande IF Metall Värmland.
Linn Kasin, Tirana Gustavsson, Sebastian Granton och Kamil Khafez har lämnat långtidsarbetslösheten bakom sig och fått jobb på Volvo i Arvika. Till höger Daniel Sundström, vice huvudskyddsombud verkstadsklubben och vice ordförande IF Metall Värmland.

– Det är svårt att planera. Att få ett banklån till exempel går inte på bara en tidsbegränsad anställning, säger Kamil.

Fast anställning ger en annan trygghet och är vad alla fyra hoppas på. Men de vet att två år på bemanningsavtal är standard. Det ger företaget flexibilitet.

Subventionerad lön

För de som antas till Volvosteget är situationen annorlunda. De anställs av Volvo och får den ettåriga industriutbildningen betald. Arbetsförmedlingen subventionerar lönen med upp till 18 750 kronor per månad under utbildningsåret. Några garantier om fortsatt jobb följer inte.

– Men det är vår ambition att de ska erbjudas tjänster, säger Kimberley Lacopie, projektledare för Volvosteget.

Bara tjejer i gruppen

När årets Volvosteg drar igång den 8 november är det bara tjejer i gruppen. Det har aldrig hänt tidigare. Av de 79 sökande valde Volvo i Arvika att satsa på sex tjejer. En kille erbjöds plats men tackade nej.

– Kompetens och personlighet avgjorde, förklarar projektledaren.

Kimberley Lacopie, jobbar med HR-frågor och är projektledare för Volvosteget.
Kimberley Lacopie, jobbar med HR-frågor och är projektledare för Volvosteget.

– Jämställdhet är ett av våra strategiska mål för att kunna vara konkurrenskraftiga. Av de som rekryteras, och det gäller alla nivåer, ska hälften vara kvinnor, säger hon.

Förändrad kultur

Daniel Sundström, verkstadsklubbens vice huvudskyddsombud och vice ordförande IF Metall Värmland, har jobbat 18 år på Volvo. När han började fanns det enstaka kvinnor som körde truck och några på monteringen. Men i övrigt bara män.

– Under min tid har det skett en kulturförändring.

Att mansdominansen minskar påverkar inte bara samtalen på fikarasten, menar han, utan också inställningen till säkerhet och ergonomi.

– Män får också arbetsskador men det tar lite längre tid.

Dammiga lyftverktyg

Macho-attityderna är på väg bort, tycker Daniel. Han tar inställningen till hjälpmedel som exempel.

– Lyftverktygen stod dammiga i ett hörn när jag började. Nu används de.

Och det tror han beror på att fler kvinnor börjat jobba inom industrin. Men fortfarande är det långt kvar till målet 50 procent.

– Att utbilda fler kvinnor för industrin är att agera långsiktigt och skapa en stabil process. Från fackets sida står vi helt bakom satsningen.

Volvosteget

Volvosteget är en yrkesinriktad ettårig generell industriutbildning. Praktik och teori varvas.

Den riktar sig till unga arbetslösa mellan 18 och 24 år.

Utbildningen sker i samarbete med Arbetsförmedlingen men i Volvos regi.

De som antas får avtalsenlig lön.

Arbetsförmedlingen subventionerar kostnaden för handledning och arbetsgivaravgifter - upp till 18 750 kronor per person och månad.

Volvosteget har funnits sedan 2013.

Artikeltaggar

ArbeteArvikaIndustrier

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.