Hoppa till huvudinnehållet

Mangskog – byn med kultur till och med på landsvägen

Publicerad:
Göran Bryntesson är redaktör för Värmländsk kulturs temanummer om Mangskog, där det bland annat berättas om spåren Gustaf Fröding satt i bygden.
Göran Bryntesson är redaktör för Värmländsk kulturs temanummer om Mangskog, där det bland annat berättas om spåren Gustaf Fröding satt i bygden.

Mangskog är temat för senaste numret av tidskriften Värmländsk kultur. Då handlar det om folkmusik, konst och minnen av Fröding ristade i sten – bland annat.

”Två dalar som möts vid en sjö, sjön Mangen, med mycket skog omkring, därav namnet Mangskog”.

Göran Bryntesson inleder pedagogiskt med en karta och en beskrivning som ger ramen för Mangskog som plats på jorden. Sedan följer en hel tidning på temat Mangskog. Jodå, den är välfylld, för visst finns det att berätta om, när Göran Bryntesson, Gunnar Lidén och Monica Fjaestad med flera tar sig an olika personligheter, företeelser och händelser i bygdens historia.

Värmländsk kulturs senaste nummer pryds av Mangskogs kyrka, tecknad av Gunnar Lidén.
Värmländsk kulturs senaste nummer pryds av Mangskogs kyrka, tecknad av Gunnar Lidén.

Folkmusikens starka rötter i Mangskogs socken berättas av spelmannen Mats Berglund. Konstnären Alfred Ekstam som verkade i Mangskog hela sitt liv ägnas ett kapitel, följt av en artikel där flera mer eller mindre kända konstnärer i trakten lyfts upp, från Erling Ärlingsson till skulptrisen Runa Fagerlind.

Gustaf Frödings spår i bygden följs också upp. Det är inte för inte det står en Frödingsten inte bara i Alster, där skalden föddes, utan också i en vägkorsning i Mangskog! Där, bort i vägen, var det dans, om lördagskvällarna med bygdens unga och det fångade Fröding upp i sin kända dikt.

Fröding befann sig i Mangskogstrakten efter att han återvänt från Uppsala till Värmland, sedan farsarvet hans tagit slut, och landat hos sin syster Mathilda i Brunskog. Flera dikter har inspirerats av hans tid där och i Mangskog, där Frödings hade släktingar.

Fransk råreva

Hur Värmland och världen alltid sitter ihop blir tydligt också när Värmländsk kultur denna gång valt ett så geografiskt begränsat tema. Tidskriften avslutas som vanligt med en receptsida signerad Lena Sewall och den här gången lyfter hon fram Kathrine Aurell – en författare som bodde i Mangskog i många år tillsammans med sin också författande make Tage Aurell.

Receptet hämtas ur Kathrine Aurells bok Lejonet, fåret och murklan ger criquettes – franska rårakor. Eller, som hon själv skrev: ”en lätt och elegant och – vitaminrik – version av en mäktig värmländsk råreva”.

Konstnärsparet valde bort storstaden: ”Livet är enklare på landet”

Artikeltaggar

ArvikaFolkmusikGöran BryntessonGustaf FrödingKonstKonstnärLandsbygdLitteraturMangskogVärmländsk Kultur

Så här jobbar Arvika Nyheter med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.