Insändare: Varför denna skillnad i kostnad och utfall?

Insändare
PUBLICERAD:

Min överklagan av skattehöjningen i Arvika till Förvaltningsrätten har avslagits. Genom att kommunfullmäktige hade godkänt kommunstyrelsens förslag till höjning, anser rätten att inget olagligt har förekommit.

I kommunstyrelsens protokoll 2020-06-15 § 99 framgår att skulle vara fler barn och unga samt äldre som var orsaken till att skatten behövde höjas. Denna skrivning var osann när jag överklagade till Förvaltningsrätten och det är lika fullt osanning i dag. Jag har jämfört siffrorna mot kommunens egen statistik. Den visar att vi har haft färre barn och unga och kommer att få ännu färre framöver. Gruppen barn och unga har minskat med 32st. Inom fem år kommer gruppen att minska med 127st. Totala invånarantalet i Arvika kommer också att sjunka och då med 340st. Allt enligt statistiken.

I Arvika Nyheter 2015-09-04 finns en intervju med Arvika kommuns dåvarande ekonomichef. På reporterns fråga om vad man kan göra för att vända den negativa trenden i Arvika svarade han; Det är framförallt en politisk fråga. Så mycket kan jag dock säga att man på lång sikt bland annat kan höja utbildningsnivån och arbeta för näringslivets utveckling. Höjd utbildningsnivå och utökat näringsliv är avgörande faktorer för tillväxt. Vi måste även jobba effektivare och använda resurserna så verkningsfullt som möjligt. Och det gäller kommunens samtliga verksamheter. Vid en Rotarylunch, vid ungefär samma tid, utvecklade ekonomichefen sin syn på vad kommunen borde göra, för att få ordning på ekonomin. Kommunen borde lägga ett sparbeting på 2%, och gälla samtliga verksamheter. Han framhöll också att ett anställningsstopp skulle genomföras. Av någon, för mig okänd orsak, kom han att lämna kommunen. Hade hans förslag genomförts, borde som jag ser det, skattehöjningen kunnat undvikits.

Som ett exempel på att det finns mycket att göra i Arvika kommun när det gäller både kostnadsminskningar och resultatförbättringar skulle jag vilja ta exemplet Österåkers kommun.

Lägst kommunalskatt i Sverige har Österåkers kommun med 29,08, Arvika 33,64, en skillnad på 4,56 per varje intjänad 100-lapp. Om du tjänar 30 000 kronor/månad betalar du 15 708 kronor mer per år i Arvika än i Österåker

Att utbilda en student i Österåker kostar 97 416 kronor/år. I Arvika uppgår kostnaden till 136 157 kronor. En skillnad på 38 741 kronor per år. Siffrorna avser 2019.

Studieresultaten mäts inom sju områden. Österåker har fått 6 gröna och 1 gul. Arvika har 2 gröna 4 gula och 1 röd. Grön = bäst, gul = näst bäst och rött = sämst.

Min fråga till lärande och stöd är således; varför denna skillnad i kostnad och utfall?

Med vänlig hälsning

Tommie Johansson

Svar direkt

En jämförelse mellan en kommun i Värmland och en kommun i Stockholmsområdet är inte helt enkel.

Programval inom gymnasieskolan påverkar kostnaden per elev. Kostnaden för utbildning på ett yrkesprogram är generellt högre än för ett högskoleförberedande program. I Arvika var andelen gymnasieelever på högskoleförberedande program 47,0% år 2019 vilket kan jämföras med Österåkers 70,2 år 2019. Merkostnader för små skolor, skolskjuts och inackorderingsbidrag påverkar även en jämförelse med andra kommuner.

Arvikas gymnasieskolor står sig bra i konkurrensen med jämförelsevis goda resultat.

Jag ser positivt på skolans framtid i Arvika.

Per-Joel Sewelén

Verksamhetschef Lärande och stöd

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.