Varmt, regnigt och snöfattigt - här är Värmlands framtida väder

Väderåret 2020 i Värmland innebar att olika nederbördsrekord slogs. Januari var rekordvarm och december ser också ut att bli varmare än normalt.

– Förr mätte jag snödjup på vintern. Men nu mäter jag mest nederbörd i form av regn, säger Lena Simonsson som varit SMHI:s klimatobservatör i Gustavsfors sedan 1979.

Varje morgon klockan 7 går Lena Simonsson ut och mäter nederbörd i mätstationen hemma på sin gård och mäter även snödjup om det finns snö. Väderåret 2020 är ett år som inte liknar något annat för hennes del.

– När jag började var det ju normala vintrar ofta med en halv meter snö och alltid is på sjön. Men nu ligger sjön öppen hela vintern. Det gör ju inte något annat än regnar nu, säger Lena Simonsson.

I oktober kom det 149, 6 millimeter regn i Gustavsfors. Vilket gjorde att regnrekordet från 2014 på 147, 8 millimeter slogs. I november kom 127,9 millimeter regn.

– I december har det bara fortsatt att regna fast i mindre mängder.

Hon tycker att årstiderna numera har smält ihop med varann.

– Jag tycker det är tråkigt. För när det är vinter vill jag ha vinter och gärna is på sjön så jag kan pimpla.

Varmaste året

Enligt SMHI är 2020 det varmaste året som har uppmätts i Sverige med en medeltemperatur på 7,5 grader.

– Det blir varmare och varmare. Men det kommer fortfarande att vara variationer från år till år eller från månad till månad. Vissa vintrar kommer vara kalla i framtiden också och vissa varma precis som det varit hittills. Men sedan går vi ju mot varmare tider, säger Lennart Wern, klimatolog vid SMHI.

Slalomsäsong i fara

Att det går mot varmare klimat har också Ekshärads slalomklubb märkt av. De kunde inte ha sin slalombacke i Ekshärad öppen förra säsongen på grund av den milda vintern. Nu verkar det som om även denna säsong är i fara.

– Det ser mörkt ut. För att kunna lägga snö måste det vara en dygnstemperatur på mellan 5 och 10 minusgrader. Men så långt vi ser i väderleksrapporten kommer det att vara plusgrader och då kan vi inte lägga någon snö, tyvärr, säger Karin Åslund, slalomklubbens ordförande.

Ekshärads slalomklubb försöker alltid att öppna slalombacken under jullovet.

– Men så blir det inte i år tyvärr. Risken att vi inte kan öppna denna säsong heller är väldigt stor eftersom det inte är minusgrader än. Jag har svårt att se att slalomklubben klarar en vinter till utan inkomster.

Slalomklubben som firade 60-årsjubileum 2019 har drygt 500 medlemmar.

– Men vi tappar ju också medlemmar när det inte är någon aktivitet i backen så det är kämpigt, säger Karin Åslund.

"Blir betydligt kortare vintrar"

Max Hansson är klimatexpert vid Karlstads Universitet.

– Under en 10-15 årsperiod kommer hela länet få mindre snö. Vintern kanske inte försvinner helt i södra och mellersta Värmland, men den blir betydligt kortare. När det gäller skid- och vintersport så blir det ju norröver man får åka. I Karlstad kommer det knappt att vara någon snö medan Branäs som nu kanske har fyra månader med snö får tre månader.

2020 kommer bli ett av de varmaste åren globalt och även i Sverige.

– 2021-2030 kommer med all sannolikhet att följa trenden vi sett de senaste fem åren att det blir varmare, säger han.

Ny jämförelseperiod

Från 2021 kommer SMHI att använda sig av en ny 30- årig referensperiod när det gäller väderstatistik. Från att fram tills nu ha använt sig av jämförelseperioden 1961-1990 blir det i stället 1991-2020.

– Det blir jätteintressant. Då kommer vi ha två 30-årsperioder att jämföra med. Då kommer vi se tydligare att de senaste åren har blivit varmare. Det blir ett bevis på att vi har ökade temperaturer som med största sannolikhet är orsakad av utsläppen och av växthusgaser.

Att helt kunna stoppa klimatförändringarna nu går inte anser han.

– Skulle vi stoppa alla utsläpp av växthusgaser nu, så skulle vi ändå ha en ökning av temperaturen de närmsta 50-100 åren. Det vi har släppt ut är det så vi kommer att märka av framöver.

Vintern uteblev

I Blomskog inträffade den meteorologiska våren den 15 februari, vilket var först av alla värmländska mätstationer. Det innebar också att det var första gången som den meteorologiska vintern uteblivit helt i Blomskog sedan stationen startat 1964.

Max Hansson anser att skillnaderna i årstiderna alltmer kommer att suddas ut i framtiden.

– Det gäller framförallt i södra och mellersta Värmland. De stora temperaturskillnader vi ser är framförallt under höst och vinter. Frågan är när hösten slutar och när våren börjar? I november var det som september-oktoberväder. Våren börjar allt tidigare. Men där har vi sett de senaste åren att det blir bakslag. För några år sedan var det jättevarmt i februari och sedan kom snö i april/maj. Sedan kom sommaren direkt.

Extremväder

Klimatzonerna i Sverige kommer att förskjutas norrut.

– De grödor som bönderna odlar i södra Sverige kommer bli möjligt att odla mer norröver. Man kan ha höstvete och fler skördar.

Vi kommer att få se mer extremväder framöver.

– Det blir mer stökigt väder. När det regnar kommer det att regna mer och när det blåser kommer det att blåsa mer. Vi kommer också att få fler värmeböljor sommartid med perioder av mindre nederbörd. Framförallt i Värmland kommer vi få mer nederbörd under hösten och delvis även vintern. Så man tror att vi kommer att få se mer av höstöversvämningar.

Det förändrade klimatet har påverkan på våra bostadshus.

– Alla hus är inte byggda för att klara värmeperioder. Många hus är byggda för att hålla värmen inomhus. Vad händer när det blir fuktigare höstar och vintrar? Vi har ju många trähus frågan är om det blir mer fuktskador?

Översvämningsskydd

Anpassningar för det ändrade klimatet måste göras, anser Max Hansson.

– En stor anpassning för att skydda mot översvämningar måste göras nu. Ett översvämningsskydd står sig i 100 år, så ju tidigare man börjar ju säkrare är det. Det är ju en dyr investering och kan vara svårt att få igenom politiskt, men här måste politiken tänka långsiktigt.

Han pekar på att det finns två olika översvämningsscenarion, intensiv nederbörd och älv – och sjööversvämningar.

– Det är ju runt Klarälven, Byälven och Vänern och sjöarna runt Arvika som det kan bli översvämningar. Det har vi vetat om i 20 år. Men där har vi kanske inte gjort de anpassningar vi behöver göra. När det gäller intensiv nederbörd har vi heller inte gjort alla anpassningar. Man behöver se över VA-system och se över topografin så det inte finns sänkor där vattnet kan samlas.

Max Hansson har personligen också märkt att klimatförändringarna är här.

– Jag har en stuga på Hammarö och där har jag inte behövt skotta snö på fem år.

Karin Åslund minns sina barndomsvintrar i Ekshärad.