• torsdag
    26 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    27 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    28 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    29 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Insändare: Inför ett språkcenter

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Åserud, Lise

Varje år skriver man ut elever från sfi för att eleverna inte kunnat visa någon progression. De klarar alltså inte av sina studier på sfi. Många av de elever som inte kommer vidare i sina studier har gått på sfi i flera år och i flera omgångar utan att komma vidare. Många av de elever som skrivs ut utan att ha visat progression saknar förutsättning att klara av studierna på sfi. Det säger sig självt att om man är närmare pensionsåldern och aldrig gått i skola i sitt hemland och inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, att vägen till vidare studier är väldigt lång. Att placera elever som saknar förutsättning av klara av studierna på sfi är då slöseri med både resurser och pengar och påverkar naturligtvis också den enskilda individen negativt.

De elever som skrivs ut från sfi hamnar i de flesta fall på AMI (arbetsmarknads och integrationsenheten) där målet är att de ska få träna sina färdigheter och kunna rustas för att få en praktikplats och allra helst ett jobb. Via AMI kan man få chansen att komma ut på en praktikplats men de allra flesta har svårt att klara av arbetsuppgifterna på praktikplatsen för att svenskan är otillräcklig. De skickas då tillbaka till AMI som saknar de resurser och den kompetens som behövs för att kunna möta individens behov av språkträning. Efter en tid på AMI skickas individen oftast återigen tillbaka till sfi. Ofta är det samma individer som slussas runt år efter år inom kommunens verksamheter och fram och tillbaka mellan sfi och AMI utan att komma vidare. Det här systemet är ineffektivt och kostsamt och bidrar inte till ökad integration.

I en del andra kommuner har man byggt upp så kallade språkcenter där man arbetar med målgruppen som skrivs ut från och inte har förutsättning att klara av studier på sfi. Individerna kartläggs och matchas till rätt insats och får hjälp att kontakta rätt instanser vilket kan vara, sjukvården, Försäkringskassan, asylsköterska osv. Till centret är också en pedagog kopplad så att individerna kan få träna på svenska samtidigt som man har andra insatser. Insatserna är individuella och man utgår ifrån individens behov, mål och förutsättning. Insatser kan vara praktik, samhällsinformation, arbetslivskunskap, körkortsvenska men också sfi -studier med stöd av personal på centret, och andra arbetsmarknadsåtgärder där personal på centret finns som stöd till både den enskilde individen men också till handledare ute på en arbetsplats eller en praktikplats. Till centret är också socialförvaltningen, arbetsförmedlingen och olika föreningar kopplade och man använder sig av språkstödjare. Kartläggningen man gör på centret utgör själva grunden till vilka insatser som ska kopplas in och är en viktig del i hela processen med att få individen att bli integrerad och känna sig delaktig i samhället.

I Arvika har vi de bästa förutsättningar för att arbeta med målgruppen på ett liknande sätt. Vi har här ett integrationscenter som redan nu i viss mån samverkar med sfi och har språkstödjare att tillgå.

Här skulle man enkelt och med små medel kunna utveckla verksamheten så att man arbetar med målgruppen på ett mer effektivt sätt. Hit skulle man med lätthet kunna knyta en pedagog för att exempelvis kunna göra ordentliga kartläggningar av individers språkerfarenheter så kallade litteracitets-erfarenhets kartläggningar, men man skulle också kunna göra en mer genomgående kartläggning av individens hälsa och behov av stöd samt ha individuell språkträning. Sådana kartläggningar är en förutsättning för att exempelvis lärare på sfi ska kunna veta hur de ska kunna lägga upp sin undervisning och hur man på bästa sätt ska kunna stötta individen i sin språkinlärning. Om man ger lärarna rätt förutsättningar att tillhandahålla adekvat och relevant undervisning samt ger eleverna möjlighet att kunna ta till sig undervisningen kommer alltfler elever att kunna klara sina studier på kortare tid och de individer som inte har förutsättning att klara av studier på sfi får en annan form av sysselsättning som leder till en kortare väg till integration.

Jag menar att vi behöver titta närmare på och hitta andra sätt att arbeta med människor som saknar förutsättning att klara av sfi studier. En väg att gå skulle kunna vara att titta på hur andra kommuner arbetar med olika språkcenter.

Anna-Maria Nykvist

Lärare i svenska som andraspråk, vänsterpartiet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.