• idag
    29 nov
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    30 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    1 dec
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    2 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    3 dec
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Insändare: ÖFN måste tvättas ordentligt

Debatt
PUBLICERAD:
Stefan Liliebäck.
Foto: Hans-Åke Henriksson

Som bekant har den tidigare handläggaren hos överförmyndarkansliet blivit åtalad för tjänstefel. Det kan emellertid ifrågasättas om det inte handlar om ett grovt tjänstefel där minimistraffet är fängelse sex månader. Skäl för detta är att brottet – enligt vad åklagaren uttryckligen påstått - begåtts med uppsåt. Ytterligare omständigheter som gör att tjänstefelet kan bedömas som grovt är att brottet inneburit avsevärd ekonomisk skada för den enskilde samt har – och detta är mycket viktigt - hans mänskliga rättighet enligt Europakonventionen att åtnjuta skydd för sin egendom blivit kränkt. Det har alltså genom det påstådda brottet åstadkommits en kränkning av konstitutionell rättighet av högre rang än rättigheter enligt regeringsformen.

Turerna rörande överförmyndarnämnden i Arvika har i och med åtalet kommit in i en ny och allvarligare fas där det kan ifrågasättas om inte överförmyndarverksamheten genom åren haft rent kriminella förtecken. Det straffrättsliga ansvaret åvilar naturligtvis den tidigare handläggaren, men man måste – inte som en ursäkt utan mer som en förklaring - ha i åtanke att handläggaren haft att sköta kansligöråmålen ensam under lång tid och dessutom på senare tid fått ytterligare en överförmyndarnämnd att serva; nämligen överförmyndarnämnden i Eda kommun. Handläggaren har alltså haft att ensam sköta en stor mängd ärenden och detta ska sättas i relation till att överförmyndarkansliet i Arvika numera har omkring sex handläggare till förfogande.

Ett stort övergripande ansvar åvilar därmed kommunledningen som inte – trots tillsynsmyndighetens ideliga rapporter med grava anmärkningar – sett till att överförmyndarkansliet fått personella och inte minst kompetenta resurser. Enligt uppgift är det den vice kommundirektören som haft och har överförmyndarkansliet inom sitt ansvarsområde. Varför har vederbörande inte på ett tidigt stadium då tillsynsmyndigheten började komma med anmärkningar blåst i visselpipan och påfordrat mer personella och kompetenta resurser till överförmyndarkansliet? Att istället låta den nu ifrågasatt kriminella verksamheten fortsätta som förut - där enda kompetenskriterium tycks ha varit innehav av socialdemokratisk partibok - framstår som oförsvarligt. Man undrar hur många ytterligare tjänstefel och hur många kränkningar av mänskliga rättigheter som kan ha blivit begågna genom åren och man undrar också hur stor skada enskilda blivit drabbade av. Mörkertalet är antagligen enormt! En sådan granskande sanningskommission som moderaten Håkan Axelsson påkallade för en tid sedan måste alltså tillsättas, men då inte med folk från Arvika kommun utan är det nödvändigt att en sanningskommission kommer från en utomstående inrättning; till exempel från en advokatbyrå likt den som granskade Svenska Akademien. Att som nu hålla sig med en handläggare på överförmyndarkansliet som mer pliktskyldigt går igenom gamla akter tillfredsställer inte behovet av att överförmyndarbyken blir tvättad ordentligt och offentligt.

Det är också på sin plats att kommunledningen genom ledande befattningshavare i kommunstyrelsen eller på tjänstemannasidan gör en pudel och offentligen ber om ursäkt. Hittills är det ju endast sverigedemokraten Anders Skogberg som på kommunstyrelsens vägnar offentligen bett om ursäkt.

Det är också ynkligt att oppositionen i Arvika framstår som alltför tam i förhållande till den agenda om mörkläggning av gamla försyndelser som tycks prägla den socialdemokratiska majoritet i Arvika. Det är bara Håkan Axelsson och Anders Skogberg som varit rakryggade och velat få till stånd en genomlysning av överförmyndarkansliets verksamhet genom åren. Varför har inte övriga oppositionspartier ställt sig bakom detta och var är vänstern och Miljöpartiet?

Slutligen förundrar jag mig över varför inte tidigare kommunalrådet Claes Petterssons roll i överförmyndarhärvan blivit belyst närmare. Han var ju kommunalråd och även ordförande i överförmyndarnämnden när det började komma fram uppgifter om missförhållanden hos överförmyndarkansliet. Det ska då anmärkas att det rört sig om grava missförhållanden och inte bara om smärre ”brister”, vilket genomgående varit budskapet från kommunledningen. Enligt uppgifter jag erhållit från initierat håll hade den nu åtalade handläggaren på ett tidigt stadium kontakter med sin kompis Claes Pettersson i hans egenskap av kommunens starke man och ville få till stånd mer resurser till överförmyndarkansliet. Enligt uppgift ställde sig dock Claes Pettersson kallsinnig till detta. Om Claes Pettersson gått sin kompis till mötes och dragit en lans för att överförmyndarkansliet måste förstärkas, hade det måhända gått att få till stånd åtminstone ett försök till kvalitetssäkring av överförmyndarkansliet.

Stefan Liliebäck

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.