• idag
    9 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    22°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    24°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    13 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Hänsyn och omtanke är inte tidsbestämt

Insändare
PUBLICERAD:
"Det låter som att hänsyn och omtanke på något sätt skulle vara tidsbestämda, som att omtanke gäller mellan vissa klockslag på dygnet. Så är det inte. Omtanke behöver man alltid visa", skriver insändarskribenten Ganska ung.
Foto: Åserud, Lise
Svar till ung. Vi håller med varandra om vissa saker. Arvika är en liten stad och ja, den är vacker. Den har också potential att vara väldigt trivsam att bo i. Jag valde att efter många år med studier och arbete på annan ort flytta tillbaka, just för att en så vacker stad inger hopp om en fin framtid.

Och jag gillar också musik. Hela mitt liv har kretsat kring den, mycket tack vare Arvika. Men om att ”ha kul” definieras av hur högt musik spelas, ja då får man anpassa sig till de lagliga inrättningar som finns för detta: uteställen och officiella tillställningar med tillstånd eller inofficiella tillställningar med rimliga ljudnivåer, lokaler som är anpassade för högt ljud et cetera. Eller att man helt enkelt håller hus någonstans där andra inte störs. Kanske möjligen där man själv bor. Och det här skulle ju trots allt inte vara ett problem för vare sig den bilburna ungdomen eller någon annan om volymen hanterades med någon typ av rimlighet. Men det verkar svårt. Och det får nu konsekvenser.

Och det handlar inte om att äldre, med den stora stygga kommunen i spetsen, inte unnar yngre att ha roligt. Man kan träffas, prata, möta nya människor, festa och ha kul ändå. Det är inte svårt. Särskilt inte som ung. Jag är själv ung. Det är lätt att göra allt detta, helt utan att spränga sönder andra människors sömn. Men om det är det sistnämnda som är det som gör det roligt så får ni helt enkelt hitta på något annat att göra. Enkelt. Alla typer av personliga nöjen är inte tillåtna i samhället.

En kompromiss efterfrågas. Att mötas på mitten. Det här är kompromissen. Det potentiella problemet kvarstår alla andra timmar på dygnet då det här beteendet är tillåtet. Det är problem nog. Vissa festbilar sköter sig säkert. Bra! Problemet är att kollektivet inte sköter sig. Och det är kollektivet som behöver förändra sitt beteende i grunden. Och det startar med individen.

Det låter som att hänsyn och omtanke på något sätt skulle vara tidsbestämda, som att omtanke gäller mellan vissa klockslag på dygnet. Så är det inte. Omtanke behöver man alltid visa. Vissa tider på dygnet bör det dock vara fullkomligen uppenbart. Att kommunen tar ett välkommet beslut kring nattåkandet är bara ett resultat av hur svårt det verkar vara för vissa att förstå.

Att någon på ett äldreboende sedan skulle tycka att det är gott att se ungdomen få leva rövare på valfri tid på dygnet må så vara. Sådana äldre finns det säkert. I mitt kvarter, som ligger nära en av favoritgatorna att åka på bor det nästan bara äldre. Gör en undersökning där och se hur många som gläds åt att ständigt få nattsömnen störd så får vi se.

Men det här rör fler än de äldre: Småbarnsföräldrar som kanske får minimal sömn som det är. Spädbarn som väcks och får den begränsade sömnen förstörd. Knegare som ska upp till jobbet. Skolbarn som ska till skolan. Och faktiskt, tänka sig, ungdomar som vill sova. Men alla dom här människorna struntar feståkarna i. Dom kan ju bo någon annanstans. Men nu är det så att dom som bor där dom bor är dom som utgör Arvika. Vi som bor i Arvika, går till skolan, går till jobbet, lever våra glada pensionärsdagar, sitter på äldreboendet, på valfri gata. Vi är den här staden.

Ibland frågar jag mig om det var ett bra beslut att flytta tillbaka hit. På det hela taget tror jag att det var det. Närhet till familj och vänner och den fina staden överväger. Och jag vill att fler ska tänka så, fler återvändare som kommer tillbaka från den stora vida världen med nya perspektiv till den lilla fina staden. Som gör att vi växer tillsammans och känner gemenskap. Problemet är om människor faktiskt flyttar härifrån och inte vill komma tillbaka igen. Att aldrig få sova är ett ganska bra skäl för det.

Och jag är också ung, eller ser mig åtminstone fortfarande som sådan. Och vi unga har ett ansvar gentemot den här staden precis som alla andra. Vi kan inte klappa oss själva på huvudet och ursäkta vårt beteende med att vi är unga. Så fungerar inte livet. Och om vi har en syn på oss själva som stadens framtid, ja då är det dags att vi skärper oss.

Ganska ung

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.