Oslo-Stockholm 2.55 – till vilket pris?

Det är ännu inte spikat hur det blir med snabbtåget mellan Oslo och Stockholm, men det skulle kunna gå genom Bålstad, ett gammalt samhälle strax söder om Köla.

AN har pratat med bolaget som försöker påskynda järnvägsbygget, Arvikas biträdande kommundirektör och några markägare på bygden.

Jan-Erik Olsson på Åsen i Bålstad tycker att det är dags för debatt kring den planerade tågrutten mellan Oslo och Stockholm.

– Det finns till exempel en risk att den kommer läggas genom min fastighet som är tre kilometer lång och några hundra meter bred. Du kan ju tänka dig hur mycket den blir värd om det ska gå en tvåspårig järnväg rakt igenom.

Olika alternativ

Lite beroende på vilken sträckning man landar på kan järnvägen bland annat komma att beröra samhällen som Ånnebol, Skarbol, Flogned, Hole och Graf. Men det är mer än bara markägare som påverkas, menar Jan-Erik och de närmsta grannarna på Nordstuga, Anders Persson, Thomas Sterner och Lena Persson.

– Den här platsen har gamla anor och ett stort kulturhistoriskt värde, säger Lena, som bland annat är med i kommittén som förvaltar Almqviststugan i Graf. I Bålstad vet man att det funnits mänskliga bosättningar i över tusen år.

De spekulerar kring vart rälsen kan komma att gå.

– Om det blir strax norr om den nerlagda affären blir det rena massakern, säger Anders, och syftar till husen runtomkring. Men på kyrkans marker, en halvmil bort, vore det kanske bättre, där är det mindre bebyggt.

Det är bland annat det traditionella midsommarfirandet på hembygdsmuseet som man tänker sig är hotat.

– Viktiga kulturmiljöer riskerar att förstöras om det här görs oförsiktigt, säger Thomas Sterner, som även är professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet.

– Vi är ju inte emot järnvägar men de behöver vara förankrade i kommunerna som berörs, menar han.

Miljövinst?

De frågar sig också om projektet faktiskt kommer innebära en miljövinst.

– Det kommer nog inte dröja många decennier innan vi har eldrivna flyg för sträckor som Oslo-Stockholm, säger Eric Sterner, som är son till Thomas och Lena och forskar om klimatpedagogik.

Erik menar att det är svårt att räkna på miljövinsten med en ny järnväg, bland annat eftersom den kommer kräva mycket skogsavverkning och tunnelsprängningar.

– För slipsnissarna är det ju kvartalsekonomi som gäller, men för oss skogsbrukare är det 70-80 år i omloppstid, säger Jan-Erik. Det här gäller våra barnbarn.

– Jag är uppväxt här i trakten och när de gjorde järnvägen genom Koppom stannade ju tåget här och folk kunde gå på och åka till Arvika. Nu är det ju inte ens säkert att de kommer hinna stanna i Arvika en gång. Då blir det en järnväg som vi inte har ett dugg nytta av, bara bekymmer.

Jonas Karlsson är vd för Oslo-Stockholm 2.55, bolaget som ägs av berörda kommuner och regioner och har till syfte att påskynda utbyggnaden av bättre tågtrafik mellan Oslo och Stockholm.

Hur går det?

– På planeringssidan händer det mycket positivt, inte minst utredningen om förbättringar mellan Kristinehamn och Arvika och vidare upp mot riksgränsen. För att tåget ska kunna åka från Olso och vara framme i Stockholm knappt tre timmar senare krävs bland annat dubbelspår mellan Kristinehamn och Kil men också i stort sett hela vägen till Arvika.

Överklaga

Det förs också en dialog med svenska och norska regeringarna om hur finansieringen ska gå till. Enligt en utredning gjord av bolaget Oslo-Stockholm 2.55 skulle biljettintäkterna räcka för att bekosta projektet.

– Vi känner att det finns ett positivt intresse men samtidigt knuffar vi på för det behövs beslut och direktiv om att från staternas håll börja titta på finansieringen. På det hela taget tycker jag att projektet mer och mer etablerar sig som ett av de viktigare i Sverige, säger Jonas.

Hur tänker ni kring oroliga markägare som inte vill släppa ifrån sig mark?

– Idag finns ingen som kan svara på exakt vart järnvägen kommer gå så det är ju nästa steg i utredningen. Då måste man studera olika alternativ och bestämma sig och kunna argumentera för det och se över vart det har minst påverkan. Sedan finns ju alltid möjlighet att överklaga.

Jonas nämner också åtgärder för att minimera negativa effekter och kompensera markägare. Sådana åtgärder handlar till exempel om hur man utformar järnvägen, att den bitvis kan gå i tunnel, att bullerskydda vissa områden eller att man drar den på sådant sätt att det inte påverkar känsliga områden.

– I slutändan kan det förstås också hända att man måste lösa in mark. Men vi har ju ett väldigt starkt skydd för markägare i Sverige och många möjligheter att lämna synpunkter. I den mån man ändå påverkas kommer det ju i första hand vara en förhandling med markägarna.

Värmlandsbanan

Anna Wikstrand, biträdande kommundirektör i Arvika kommun, betonar att det än så länge inte finns mer än översiktliga tankar kring möjliga sträckningar av järnvägen. På frågan om vilket inflytande kommunerna har svarar hon att det ständigt sker en dialog med de inblandade statliga aktörerna och att det finns möjligheter att lyfta synpunkter kring hur järnvägen ska läggas. Här ligger det i kommunens intresse att järnvägen också ska gynna lokal trafik. Dock är det i sista hand den statliga planeringen som styr.

Kommer tåget stanna i Arvika?

– Långsiktigt kan vi förhålla oss till att tåg kommer stanna i Arvika. När det gäller Oslo – Stockholm 2.55 så handlar det om är långa planeringshorisonter och där kan vi inte spekulera kring stopp i nuläget.

Vad hoppas du på?

– Vi behöver utveckling av Värmlandsbanan för den är väldigt hårt belastad. Om vi ska kunna ha både gods, regional trafik och snabba förbindelser mellan storstäder behövs dubbelspår på Värmlandsbanan och åtgärder på norsk sida.

Nätverk på Facebook

Anna Nilsdotter har startat en grupp på Facebook som bevakar utvecklingen med järnvägen. Hon har själv rötter i Eda men bor i Stockholm. Anledningen till att gruppen startades var bristen på information kring projektet, något som hon menar väckte oro hos lokalbefolkningen.

Inom ett dygn hade över hundratjugo personer anslutit till gruppen och många tackade för Annas initiativ.

– De flesta är positiva till förbättrad järnväg. Det är bristen på information och involvering som väcker oro.

Anna menar att det är svårt att få insyn i planeringen och att Facebook-gruppen troligen kommer bilda en formell organisation för att kunna vara en remissinstans och intressent i projektet.

– Det är viktigt att lokala fastighetsägare involveras tidigt i processen och inte sedan, när mycket redan är klart. Väst om Arvika påverkas mest och vinner minst på järnvägen så det här området sticker ut lite.

I nuläget handlar gruppen framför allt om att sprida information och bevaka. Gruppen följer med stort intresse utvecklingen och det finns intresse att arbeta mer aktivt för påverkansarbete, menar Anna.

– Men sker det en konsultation och god kommunikation framåt kommer det behovet och oron minska, säger hon till AN.